Erik August Enhörning

Erik August Enhörning
Född	18 maj 1860[1][2] Luleå stadsförsamling[1][2], Sverige
Död	18 juli 1944[1][2] (84 år) Hedvig Eleonora församling[1][2], Sverige
Medborgarskap	Sverige
Sysselsättning	Politiker[1][3][2], industriidkare[1]
Befattning
Förstakammarledamot, Västernorrlands läns valkrets (1904–1909)[2][4] Förstakammarledamot, Västernorrlands läns valkrets (1919–1921)[2] Förstakammarledamot, Västernorrlands läns och Jämtlands läns valkrets (1922–1932)[2][3]
Politiskt parti
Första kammarens moderata parti (1905–1909)[2] Första kammarens nationella parti (1919–1932)[3][2]
Namnteckning
Redigera Wikidata

Erik August Enhörning, född 18 maj 1860 i Luleå, död 18 juli 1944 i Stockholm,^[5] var en svensk direktör, konsul och riksdagsledamot.

Biografi

Enhörnings far var inspektor, och hans farfar Claes Ludvig Enhörning var bruksinspektor. Han kom 1877 i tjänst vid Kubikenborgs sågverk och hyvleri i Sundsvall, vilka grundlagts av farbrodern Johan August Enhörning. Han blev vid dennes död 1885 disponent för anläggningen, som 1891 övertogs av J.A. Enhörnings trävaru AB, för vilket han var som disponentdirektör och huvuddelägare. På 1930-talet ägde företaget omkring 70 000 tunnland skogar i Västerbottens, Norrbottens och Jämtlands län samt drev flera sågverk. Då bolagets ekonomi kraschade 1933 övertogs dess tillgångar av SCA.^[6]

Enhörning var även verkställande direktör i Lars Lithanders trävaru AB samt flera rederier, ordförande i Ljungans och Indalsälvens flottningsföreningar, i Västernorrlands och Jämtlands läns handelskammare samt i styrelserna för Sågverksförbundet och för Västernorrlands läns sinnesslöanstalt. Vidare var han vice ordförande i Svenska träexportföreningen, styrelseledamot i Svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges allmänna exportförening med flera. Sedan 1918 var han grekisk konsul. Vid 1918 års kyrkomöte var han lekmannaombud.

Från 1899 var Enhörning ledamot av Västernorrlands läns landsting, som gav honom plats i Sveriges riksdags första kammare första gången 1903–1909 samt under två mandatperioder från 1919, då han också var ledamot av bankoutskottet. I riksdagen intog han en bemärkt ställning inom den moderata gruppen och arbetade energiskt för näringslivets intressen. Enhörning blev riddare av Vasaorden 1901,^[7] och kommendör av andra klassen 1921.^[8] Han blev riddare av Nordstjärneorden 1917.^[9]

På initiativ av Enhörning, bildades 1899 Rederi AB Höfding, vars ändamål var att efter inköp av lämpliga last- och bogserångare samt transportpråmar af trä och jern, idka rederirörelse och fraktfart – såväl mellan svenska som svenska och utländska hamnar jemte annan dermed förenlig verksamhet. Aktiekapitalet var 250 000 kronor, fördelat på 50 aktier. Aktierna ägdes till 90% av J A Enhörnings Trävaru AB och återstående 10% av styrelsemedlemmarna i bolaget.^[10]

Erik August Enhörning var son till Erik Adolph Enhörning och Maria Katarina Enhörning, född Gowenius.^[11] Han är begravd på Skönsmons kyrkogård.^[12]

Källor

• Enhörning, Erik August i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1923)
• Erik August Enhörning i Albin Hildebrand, Svenskt porträttgalleri (1913), volym XXVI. Register

Noter