Erik Adelswärd
| Erik Adelsvärd | |
| Född | Erik Set Adelswärd[1] 6 augusti 1813[1] Åtvids församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 30 juli 1868[1] (54 år) S:t Laurentii församling, Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Militär |
| Barn | Eva Anna Maria Adelswärd (f. 1862) |
| Föräldrar | Johan Carl Adelswärd |
| Utmärkelser | |
| Kommendör av Vasaorden (1858)[1] Kommendör med stora korset av Vasaorden (1865)[1] | |
| Heraldiskt vapen | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Erik Set Adelswärd, född 6 augusti 1813 i Åtvids församling, Östergötlands län, död 30 juli 1868 i S:t Laurentii församling, Östergötlands län, var en svensk friherre, militär, godsägare och hovfunktionär.
Biografi
Adelswärd föddes 1813 på Adelsnäs i Åtvids socken. Han var son till kabinettskammarherren friherre Johan Carl Adelswärd och Maria Sleman. Adelswärd blev 5 maj 1834 fanjunkare vid Livgardet till häst, 21 juni 1834 kornett, 1839 underlöjtnant och tog 9 november 1841 avsked. Han blev 19 februari 1849 kabinettskammarherre hos kungen och 6 juni 1854 överstekammarjunkare. Adelswärd utnämndes 28 april 1858 till kommendör av Vasaorden och 28 januari 1865 till kommendör med stora korset av Vasaorden. Han avled 1868 i Söderköping.[2]
Han var ägare till Adelsnäs där han hade ett eget musikkapell. Han var medlem av Harmoniska Sällskapet i Stockholm och donerade medel till Kungliga Musikaliska Akademiens orgelverk. Han invaldes som ledamot nummer 362 i akademien 19 december 1857.
Egendom
Adelswärd var friherre till Adelsnäs i åtvids socken och ägde Norsholm och Björkvik i Östergötland.[2]
Familj
Adelswärd gifte sig första gången 3 maj 1842 på Adelsnäs, Åtvids socken med Matilda Carolina Lovisa Stackelberg (1820–1893), dotter till överstekammarjunkaren, greve Carl Adolf Ludvig Stackelberg och friherrinnan Eva Sofia Adelswärd. De fick tillsammans barnen Carl Adolf Se Adelswärd (1843–1843) och Johan Ludvig Set Adelswärd (1845–1846). Adelswärd och Stackelberg skilde sig 1852 och hon gifte sedan om sig med kaptenen, friherre Bengt Carl Fredrik Leijonhufvud.[2]
Adelswärd gifte sig andra gången 5 augusti 1861 på Adelsnäs, Åtvids socken med Eva Elisabet Broström (född 1837), dotter av salpetersjudaren Janne Broström och Anna Catarina Svensson. De fick tillsammans barnen Eva Anna Maria Adelswärd (född 1862) som var gift med överstekammarjunkaren, greve Fredrik von Rosen, Set Carl Adelswärd (1863–1866), Anna Sofia Elisabet Adelswärd (född 1866) som var gift med överstekammarjunkaren, friherre Johan Beck-Friis och Anna Augusta Adelswärd (född 1867) som var gift med hovstallmästaren Gustaf Tamm.[2]
Referenser
- Nyström, Pia, Kyhlberg-Boström Anna, Elmquist Anne-Marie, Kungl. Musikaliska akademien: matrikel 1771-1995.
Noter
- ^ [a b c d e f] Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, vol. 1, Norstedts Förlagsgrupp, 1925, s. 14-15, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Elgenstierna Gustaf, red (1925). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 1 Abrahamsson-Celsing. Stockholm: Norstedt. sid. 14-15. Libris 10076137. https://runeberg.org/elgenst/1/0036.html
Media som används på denna webbplats
". . . En med utbögdt snedt eller St: Andreæ korss af silfver fyrstyckad sköld, eller det adeliga stam vapnet, med en sågskuren chef: men de öfrige stam vapnets sköldemärken varda nu utflyttade i friherre fäldterne, nämligen: i det öfra fäldtet af guld en röd molett och i det nedra fäldtet af samma metall et tvehändigt blått sverd, stuckit igenom en grön lagercrantz. Fäldtet emot höger är blått, men det emot vänster är rödt, och uti hvardera ses en kula af guld. Ofvan på skölden visa sig tvänne emot hvarannan vände öpne tornerehjelmar och emellan dem en friherrlig krona. Utur den högra hjelmkronan sträcka sig emellan tvänne estandarer tvänne leijon ramar af guld, som fatta en grön lagercrantz, hvilcken omgifver en röd molett, varandes det högra estandaret af guld och vänstra blott, bägge med förgyldte stänger samt med gylldene frantzar och tofsar zirade. Utur den vänstra hjelmkronan upreser sig emot höger en röd drake med upslängd stjert, som med högra klon framvisar signum cupri. Sköldhållare äro tvänne vildmän, betäckte med ekelöfs krantzar på hufvuden och omgifne kring lifvet med ekelöfs gördlar, bägge stödjande sig, den högre på en åker spade af guld, som kring skaftet är tre gånger vefvad med en gren af grönskande lager, och den vänstre på en Mercurii staf af sidstnämde metall. Aldeles som detta vapn med sina egenteliga färgor här bredevid afmålat finnes. . . ." Sköldebrevsavskrifter, 12 A:018, RHA.