Erich Seeberg

Erich Seeberg, född 8 oktober 1888 i Dorpat, död 26 februari 1945 i Ahrenshoop, Pommern, var en tysk teolog. Han var son till Reinhold Seeberg.

Seeberg blev e.o. professor i Breslau 1919, ordinarie professor i Königsberg i kyrko- och dogmhistoria 1920, i Breslau 1924, i Halle 1926, i Berlin 1927, där han efterträdde Karl Holl.

Under första världskriget tjänstgjorde han som fältpräst. Efter krigsslutet medverkade han till grundandet av det pronazistiska trossamfundet Deutsche Christen.

Bibliografi

• Die Synode von Antiochien 323-324 (1913)
• Zur Frage der Mystik (1921)
• Gottfried Arnold (1923)
• Luthers Theologie, I (1929)