Epsilon Sagittae

Epsilon Sagittae (ε)
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildPilen
Rektascension19t 37m 17,39375s[1]
Deklination16° 27′ 46,0899″[1]
Skenbar magnitud ()+5,67[2]
Stjärntyp
SpektraltypG8 IIIvar[3]
U–B+0,83[2]
B–V+1,00[2]
Astrometri
Radialhastighet ()-34,5 ± 1,2[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +17,25[1] mas/år
Dek.: +13,77[1] mas/år
Parallax ()6,79 ± 0,37[1]
Avstånd480 ± 30  (147 ± 8 pc)
Absolut magnitud ()-0,33[3]
Detaljer
Massa3,09[5] M
Luminositet138[3] L
Temperatur4 978[5] K
Metallicitet+0,03 dex
Vinkelhastighet3,2 km/s
Ålder331 miljoner år
Andra beteckningar
ε Sge, 4 Sagittae, BD + 16° 3918, HD 185194, HIP 96516, HR 7463, WDS J19373 + 1628A [6]

Epsilon Sagittae (ε Sagittae, förkortat Epsilon Sge, ε Sge) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam jättestjärna[7] belägen i den södra delen av stjärnbilden Pilen. Den har en skenbar magnitud på 5,67[2] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 6,8 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 480 ljusår ( ca 147 parsek) från solen där stjärnans skenbara magnitud minskas med en skymningsfaktor på 0,1 beroende på interstellärt stoft.[3]

Egenskaper

Epsilon Sagittae är en gul till vit jättestjärna av spektralklass G8 IIIvar,[3] där "var"-suffixet anger en variabel spektralfunktion. Den har en massa som är omkring tre gånger[5] större än solens massa och utsänder från dess fotosfär ca 138[3] gånger mer energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 5 000[5] K.

Epsilon Sagittae har en visuell följeslagare av magnitud 8,35 separerad med 87,3 bågsekunder vid en positionsvinkel på 82° år 2013.[8]

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Referenser

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752 , Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b c d] Argue, A. N. (1966), "UBV photometry of 550 F, G and K type stars", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 133: 475–493, Bibcode:1966MNRAS.133..475A, doi:10.1093/mnras/133.4.475.
  3. ^ [a b c d e f] Takeda, Yoichi; et al. (August 2008), "Stellar Parameters and Elemental Abundances of Late-G Giants", Publications of the Astronomical Society of Japan, 60 (4): 781–802, arXiv:0805.2434 , Bibcode:2008PASJ...60..781T, doi:10.1093/pasj/60.4.781.
  4. ^ Tremko, J.; et al. (October 2010), "Search for radial velocity variation in visual binary and multiple stars", Contributions of the Astronomical Observatory Skalnaté Pleso, 40 (2): 83–98, Bibcode:2010CoSka..40...83T.
  5. ^ [a b c d] Takeda, Yoichi; Tajitsu, Akito (2014), "Spectroscopic study on the beryllium abundances of red giant stars", Publications of the Astronomical Society of Japan, 66 (5): 91, arXiv:1406.7066 , Bibcode:2014PASJ...66...91T, doi:10.1093/pasj/psu066.
  6. ^ "eps Sge". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2017-07-14.
  7. ^ Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878 , Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
  8. ^ Mason, B. D.; et al. (2014), The Washington Visual Double Star Catalog, Bibcode:2001AJ....122.3466M, doi:10.1086/323920.

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Sagitta IAU.svg
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Sagitta chart
Golden star.svg
(c) I, Ssolbergj, CC BY 3.0
Gold-shaded star.