Epsilon Persei

Epsilon Persei (ε)
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildPerseus
Rektascension03t 57m 51,23205s[1]
Deklination40° 00′ 36,7752″[1]
Skenbar magnitud ()+2,88[2]
Stjärntyp
SpektraltypB0.5 V[3]
U–B-0,96[2]
B–V-0,20[2]
VariabeltypBeta Cephei-variabel (BCEP)[4]
Astrometri
Radialhastighet ()-1,00 ± 2,00[5] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +14,06[1] mas/år
Dek.: -23,78[1] mas/år
Parallax ()5,11 ± 0,23[1]
Avstånd640 ± 30  (196 ± 9 pc)
Absolut magnitud ()-3,19/-3,56[5]
Detaljer
Massa13,5 ± 2,0[6] M
Radie7,66[3] R
Luminositet28 330[7] L
Temperatur26 500[7] K
Vinkelhastighet155 ± 20[3] km/s
Ålder15,4 ± 0,6[8] miljoner år
Andra beteckningar
45 Persei, BD +39 895, FK5 147, HD 24760, HIP 18532, HR 1220, SAO 56840. [9]

Epsilon Persei (ε Persei, förkortat Epsilon Per, ε Per) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en trippelstjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Perseus. Den har en kombinerad skenbar magnitud på 2,88[2] och klart synlig för blotta ögat. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 5,1 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 640 ljusår (196 parsek) från solen.

Egenskaper

Primärstjärnan i Epsilon Persei är en blå till vit stjärna i huvudserien av spektralklass B0.5 V[3]. Den är en spektroskopisk dubbelstjärna, vilket innebär att närvaron av en omkretsande följeslagare har observerats genom radiella hastighetsvariationer i primärstjärnans spektrum. De två komponenterna kretsar kring varandra med en period av 14 dygn med en hög excentricitet på 0,55. Följeslagaren har ca 6-13 procent av primärstjärnans massa och kan ha spektralklass i området från A6 V till K1 V. Det kan finnas en tredje komponent i systemet med en omloppsperiod på omkring 9 428 dygn (25,8 år), även om detta inte har kunnat visas på ett slutgiltigt sätt. Om denna komponent existerar skulle den ha ca 51-139 procent av primärstjärnans massa. Den stora osäkerhet beror på att omloppsbanans lutning inte är känd.[6]

Primärstjärnan Epsilon Persei A har en massa som är omkring 14[6] gånger större än solens massa, en radie som är ca 7,7[3] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 28 000[7] gånger mer än solen en effektiv temperatur på ca 26 500[7] K.

Epsilon Persei A är en Beta Cephei-variabel med en primär pulseringsperiod på 0,1603 dygn, eller 6,24 cykler per dygn. Den kan ha flera pulsationsfrekvenser.[4]

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Referenser

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, Bibcode:2007A&A...474..653V, arXiv:0708.1752 , doi:10.1051/0004-6361:20078357
  2. ^ [a b c d] Lutz, T. E.; Lutz, J. H. (June 1977), "Spectral classification and UBV photometry of bright visual double stars", Astronomical Journal, 82: 431–434, Bibcode:1977AJ.....82..431L, doi:10.1086/112066
  3. ^ [a b c d e] Howe, K. S.; Clarke, C. J. (January 2009), "An analysis of v sin (i) correlations in early-type binaries", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 392 (1): 448–454, Bibcode:2009MNRAS.392..448H, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.14073.x
  4. ^ [a b] Stankov, Anamarija; Handler, Gerald (June 2005), "Catalog of Galactic β Cephei Stars", The Astrophysical Journal Supplement Series, 158 (2): 193–216, Bibcode:2005ApJS..158..193S, arXiv:astro-ph/0506495 , doi:10.1086/429408
  5. ^ [a b] https://www.universeguide.com/star/epsilonpersei. Hämtad 2017-11-06.
  6. ^ [a b c] Libich, J.; et al. (February 2006), "The new orbital elements and properties of ɛ Persei", Astronomy and Astrophysics, 446 (2): 583–589, Bibcode:2006A&A...446..583L, doi:10.1051/0004-6361:20053032. Results per solution 6.
  7. ^ [a b c d] Hohle, M. M.; Neuhäuser, R.; Schutz, B. F. (April 2010), "Masses and luminosities of O- and B-type stars and red supergiants", Astronomische Nachrichten, 331 (4): 349, Bibcode:2010AN....331..349H, arXiv:1003.2335 , doi:10.1002/asna.200911355
  8. ^ Tetzlaff, N.; Neuhäuser, R.; Hohle, M. M. (January 2011), "A catalogue of young runaway Hipparcos stars within 3 kpc from the Sun", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 410 (1): 190–200, Bibcode:2011MNRAS.410..190T, arXiv:1007.4883 , doi:10.1111/j.1365-2966.2010.17434.x
  9. ^ "eps Per -- Variable Star of beta Cep type". SIMBAD. Centre de Données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2012-01-25.

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Perseus IAU.svg
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Perseus chart
Golden star.svg
(c) I, Ssolbergj, CC BY 3.0
Gold-shaded star.