Epsilon Indi

Epsilon Indi (ε)
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildIndianen
Rektascension22t 03m 21,658s[1]
Deklination-56° 47′ 09,52″[1]
Skenbar magnitud ()4,88310 ± 0,0005[1]
Stjärntyp
SpektraltypK5 V + T1 + T6[2]
U–B+0,10[3]
B–V+1,056 ± 0,016[1]
Astrometri
Radialhastighet ()-40,4[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +3 960,93 ± 0,24[1] mas/år
Dek.: -2 539,23 ± 0,17[1] mas/år
Parallax ()276,06 ± 0,28[1]
Avstånd11,81 ± 0,01 lå (3,622 ± 0,004 pc)
Absolut magnitud ()+6,89[5]
Detaljer
Massa0,762 ± 0,038[2] M☉
Radie0,732 ± 0,006[2] R☉
Luminositet0,22 L☉
Temperatur4 630[2] K
Metallicitet-0,06[2] dex
Vinkelhastighet1,46[2] km/s
Ålder1,3[6] miljarder år
Andra beteckningar
CD-57° 8464, CP (D)-57° 10015, GCTP 5314,00, GJ 845, HD 209100, HIP 108870, HR 8387, LHS 67, SAO 247287, FK5 825, UGP 544.[4]

Epsilon Indi (ε Indi, förkortat Epsilon Ind, ε Ind) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en trippelstjärna belägen i den östra delen av stjärnbilden Indianen. Den har en skenbar magnitud på 4,83[1] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 276,1[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 11,8 ljusår (ca 3,6 parsek) från solen.

Konstellationen omfattar Epsilon Indi A och två bruna dvärgar, Epsilon Indi Ba och Epsilon Indi Bb, kretsande i en vid bana runt primärstjärnan.[7] De bruna dvärgarna upptäcktes 2003. Epsilon Indi Ba är en tidig T-dvärg (T1) och Epsilon Indi Bb en sen T-dvärg (T6) separerad med 0,6 bågsekunder och ett projicerat avstånd på 1 460 AE från primärstjärnan.

Egenskaper

Primärstjärnan Epsilon Indi A är orange till röd stjärna i huvudserien av spektralklass K4.5 V[2]. Den har en massa som är ca 1,8[2] gånger större än solens massa, en radie som är ca 4,5[2] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 22 procent av solens utstrålning vid en effektiv temperatur på ca 7 445[2] K.

Epsilon Indi A har den tredje största rörelsen hos en stjärna som är synlig för det blotta ögat, efter Groombridge 1830 och 61 Cygni,[8] och den nionde högsta totalt.[9] Denna rörelse kommer att flytta stjärnan till stjärnbilden Tucana omkring år 2640.[10] Epsilon Indi A har en egenrörelse i förhållande till solen på 86 km/s,[3] vilket är ovanligt högt för vad som anses vara en ung stjärna.[11] Den anses vara medlem av Epsilon Indi-rörelsegruppen med minst sexton ingående stjärnor.[12] Detta är en grupp av stjärnor som har liknande egenrörelse genom rymden, och är därför sannolikt bildade vid samma tidpunkt och plats.[13] Epsilon Indi kommer att ha sin närmaste position till solen om ca 17 500 år när de gör perihelionpassage på ett avstånd av ca 10,58 ljusår (3,245 parsek).[14]

Följeslagare

I januari 2003 tillkännagav astronomer upptäckten av en brun dvärg med en massa på 40 till 60 Jupiter-massor i omlopp kring Epsilon Indi A på ett avstånd av minst 1 500 AE.[15][16] I augusti 2003 upptäckte astronomer att den här bruna dvärgen faktiskt var en dubbel brun dvärg, med en separation på 2,1 AE och en omloppsperiod på cirka 15 år.[17][18] Båda dvärgarna är av spektralklass T. Den mer massiva komponenten Epsilon Indi Ba är av spektraltyp T1-T1.5 och den mindre massiva komponenten, Epsilon Indi Bb, av spektraltyp T6.[17]

Något överskott av infraröd strålning som skulle tyda på en stoftskiva kring stjärnan har inte observerats runt Epsilon Indi.[19] En sådan skulle kunna bildas från kollisioner av planetesimaler som överlevt från den tidiga perioden av stjärnans protoplanetiska skiva.

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Referenser

  1. ^ [a b c d e f g h i] van Leeuwen, F. (2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752 . Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b c d e f g h i j] Demory, B.-O.; et al. (October 2009). "Mass-radius relation of low and very low-mass stars revisited with the VLTI". Astronomy and Astrophysics. 505 (1): 205–215. arXiv:0906.0602 . Bibcode:2009A&A...505..205D. doi:10.1051/0004-6361/200911976.
  3. ^ [a b] Kollatschny, W. (1980). "A model atmosphere of the late type dwarf Epsilon INDI". Astronomy and Astrophysics. 86 (3): 308–314. Bibcode:1980A&A....86..308K.
  4. ^ [a b] "SIMBAD Query Result: LHS 67 -- High proper-motion Star". Centre de Données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2007-07-11.
  5. ^ Jimenez, Raul; Flynn, Chris; MacDonald, James; Gibson, Brad K. (March 2003). "The Cosmic Production of Helium". Science. 299 (5612): 1552–1555. arXiv:astro-ph/0303179 . Bibcode:2003Sci...299.1552J. doi:10.1126/science.1080866. PMID 12624260.
  6. ^ Lachaume, R.; Dominik, C.; Lanz, T.; Habing, H. J. (1999). "Age determinations of main-sequence stars: combining different methods". Astronomy and Astrophysics. 348: 897–909. Bibcode:1999A&A...348..897L. — This paper gives a median log age = 9.11, with a range of min = 8.91 and max = 9.31. This corresponds to 1.3 Gyr, with an error range of 0.8–2.0 Gyr.
  7. ^ High-resolution infrared spectroscopy of the brown dwarf ε Indi Ba
  8. ^ Weaver, Harold F. (1947). "The Visibility of Stars Without Optical Aid". Publications of the Astronomical Society of the Pacific. 59 (350): 232–243. Bibcode:1947PASP...59..232W. doi:10.1086/125956.
  9. ^ Staff (2007-05-04). "High Proper Motion Stars: Interesting Areas to View". ESA. Hämtad 2006-08-10.
  10. ^ ^ p. 296, Patrick Moore's Data Book of Astronomy, Patrick Moore and Robin Rees, Cambridge, Cambridge University Press, 2011.
  11. ^ Rocha-Pinto, Helio J.; Maciel, Walter J.; Castilho, Bruno V. (2001). "Chromospherically Young, Kinematically Old Stars". Astronomy and Astrophysics. 384 (3): 912–924. arXiv:astro-ph/0112452 . Bibcode:2002A&A...384..912R. doi:10.1051/0004-6361:20011815.
  12. ^ Eggen, O. J. (1971). "The zeta Herculis, sigma Puppis, ε Indi, and eta Cephei Groups of Old Disk Population Stars". Publications of the Astronomical Society of the Pacific. 83 (493): 251–270. Bibcode:1971PASP...83..251E. doi:10.1086/129119
  13. ^ Kollatschny, W. (1980). "A model atmosphere of the late type dwarf Epsilon INDI". Astronomy and Astrophysics. 86 (3): 308–314. Bibcode:1980A&A....86..308K.
  14. ^ Bailer-Jones, C. A. L. (March 2015), "Close encounters of the stellar kind", Astronomy & Astrophysics, 575: 13, arXiv:1412.3648 , Bibcode:2015A&A...575A..35B, doi:10.1051/0004-6361/201425221, A35.
  15. ^ Scholz, Ralf-Dieter; McCaughrean, Mark (2003-01-13). "Discovery of Nearest Known Brown Dwarf: Bright Southern Star Epsilon Indi Has Cool, Substellar Companion". European Southern Observatory. Archived from the original on October 14, 2007. Hämtad 2006-05-24.
  16. ^ Scholz, R.-D.; McCaughrean, M. J.; Lodieu, N.; Kuhlbrodt, B. (February 2003). "ε Indi B: A new benchmark T dwarf". Astronomy and Astrophysics. 398 (3): L29–L33. arXiv:astro-ph/0212487 .
  17. ^ [a b] King, R. R.; et al. (February 2010), "ɛ Indi Ba, Bb: a detailed study of the nearest known brown dwarfs", Astronomy and Astrophysics, 510: A99, arXiv:0911.3143 , Bibcode:2010A&A...510A..99K, doi:10.1051/0004-6361/200912981
  18. ^ Volk, K.; Blum, R.; Walker, G.; Puxley, P. (2003). "epsilon Indi B". International Astronomical Union Circular. IAU. 8188 (8188): 2. Bibcode:2003IAUC.8188....2V.
  19. ^ Trilling, D. E.; et al. (February 2008). "Debris Disks around Sun-like Stars". The Astrophysical Journal. 674 (2): 1086–1105. arXiv:0710.5498 . Bibcode:2008ApJ...674.1086T. doi:10.1086/525514.

Externa länkar

Stjärnor i Indianen
Bayer
Alfa Indi (α)  · Beta Indi (β)  · Gamma Indi (γ)  · Delta Indi (δ)  · Epsilon Indi (ε)  · Zeta Indi (ζ)  · Eta Indi (η)  · Theta Indi (θ)  · Jota Indi (ι)  · Kappa2 Indi (κ2)  · My Indi (μ)  · Ny Indi (ν)  · Omikron Indi (ο)  · Pi Indi (π)  · Rho Indi (ρ)
Variabler
R Indi  · S Indi  · T Indi  · U Indi  · V Indi  · W Indi  · X Indi  · Y Indi  · Z Indi
HR
7992  · 8027  · 8114  · 8152  · 8177  · 8211  · 8233  · 8249  · 8269  · 8271  · 8286  · 8303  · 8331  · 8352  · 8381  · 8527  · 8547  · 8672  · 8769  · 8794  · 8809  · 8855
HD
199642  · 200887  · 206429  · 208184  · 218497
Övriga
GJ 1279  · LHS 3844  · RX J2115-5840  · WASP-46  · WASP-88

Media som används på denna webbplats

Golden star.svg
(c) I, Ssolbergj, CC BY 3.0
Gold-shaded star.
Indus IAU.svg
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Indus chart