Epsilon Crucis
| Epsilon Crucis (ε) | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Södra korset |
| Rektascension | 12t 21m 21,60936s[1] |
| Deklination | -60° 24′ 04,1291″[1] |
| Skenbar magnitud () | +3,58[2] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | K3 III[3] |
| B–V | +1,42[2] |
| Variabeltyp | misstänkt[4] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | -4,60[5] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: -170,93[1] mas/år Dek.: 91,67[1] mas/år |
| Parallax () | 14,19 ± 0,17[1] |
| Avstånd | 230 ± 3 lå (70,5 ± 0,8 pc) |
| Absolut magnitud () | -0,63 ± 0,09[6] |
| Detaljer | |
| Massa | 1,52 ± 0,1[5] M☉ |
| Radie | 28,41[5] R☉ |
| Luminositet | 302[5] L☉ |
| Temperatur | 4 294[5] K |
| Metallicitet | -0,21[5] |
| Vinkelhastighet | 3,14[5] km/s |
| Ålder | 2,17[7] miljarder år |
| Andra beteckningar | |
| Ginan, ε Cru, NSV 5568, CD-59° 4221, FK5 2989, HD 107446, HIP 60260, HR 4700, SAO 251862 [7] | |
Ginan[8] eller Epsilon Crucis (ε Crucis, förkortat Eps Cru, ε Cru) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna[9] belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Södra korset. Den har en skenbar magnitud på 3,58[2] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 14,2[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 230 ljusår (ca 71 parsek) från solen.
Nomenklatur
Epsilon Crucis har det traditionella namnet Ginan i kulturen hos Wardamanfolket i norra territoriet i Australien.[10] År 2016 organiserade Internationella astronomiska unionen en arbetsgrupp för stjärnnamn (WGSN)[11] med uppgift att katalogisera och standardisera riktiga namn för stjärnor. WGSN fastställde namnet Ginan för Epsilon Crucis i november 2016 och detta är nu inskrivet i IAU:s Catalog of Star Names.[8]
Egenskaper
Epsilon Crucis är en orange till röd jättestjärna av spektralklass K3 III[3], vilket anger att den har förbrukat vätet i dess kärna och utvecklats bort från huvudserien. Den har massa som är omkring 50 procent[5] större än solens massa, en radie som är ca 28[5] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 300[5] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur av ca 4 300[5] K. Stjärnan är en misstänkt variabel.[4]
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Noter
- ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752 , Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
- ^ [a b c] Mermilliod, J.-C (1986). "Compilation of Eggen's UBV data, transformed to UBV (unpublished)". Catalogue of Eggen's UBV data. Bibcode:1986EgUBV........0M.
- ^ [a b] Keenan, Philip C; McNeil, Raymond C (1989). "The Perkins catalog of revised MK types for the cooler stars". Astrophysical Journal Supplement Series. 71: 245. Bibcode:1989ApJS...71..245K. doi:10.1086/191373.
- ^ [a b] Samus, N. N.; Durlevich, O. V.; et al. (2009). "VizieR Online Data Catalog: General Catalogue of Variable Stars (Samus+ 2007-2013)". VizieR On-line Data Catalog: B/gcvs. Originally published in: 2009yCat....102025S. 1. Bibcode:2009yCat....102025S.
- ^ [a b c d e f g h i j k] Jofré, E; Petrucci, R; Saffe, C; Saker, L; de la Villarmois, E. Artur; Chavero, C; Gómez, M; Mauas, P. J. D (2015). "Stellar parameters and chemical abundances of 223 evolved stars with and without planets". Astronomy & Astrophysics. 574: A50. arXiv:1410.6422 . Bibcode:2015A&A...574A..50J. doi:10.1051/0004-6361/201424474.
- ^ da Silva, L.; et al. (November 2006), "Basic physical parameters of a selected sample of evolved stars", Astronomy and Astrophysics, 458 (2): 609–623, arXiv:astro-ph/0608160 , Bibcode:2006A&A...458..609D, doi:10.1051/0004-6361:20065105
- ^ [a b] "eps Cru". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg.
- ^ [a b] "Naming Stars". IAU.org. Hämtad 16 december 2017.
- ^ Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878 , Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
- ^ "IAU Approves 86 New Star Names From Around the World" (Press release). IAU.org. 11 december 2017.
- ^ "IAU Working Group on Star Names (WGSN)". Hämtad 22 maj 2016.
Externa länkar
| |||||||||||||||||||
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Crux chart