Epsilon Carinae

Epsilon Carinae (ε)
Carina IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildKölen
Rektascension08t 22m 30,83526s[1]
Deklination-59° 30′ 34,1431″[1]
Skenbar magnitud ()+1,86[2] (2,166 / 4,121) [3]
Stjärntyp
SpektraltypK3 III[4] + B2 Vp[5]
U–B+0,19[2]
B–V+1,27[2]
VariabeltypFörmörkelse (misstänkt)[6]
Astrometri
Radialhastighet ()+11,6[7] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -25,52[1] mas/år
Dek.: +22,72[1] mas/år
Parallax ()5,39 ± 0,42[1]
Avstånd610 ± 50  (190 ± 10 pc)
Absolut magnitud ()-4,47[8]
Detaljer
Massa9,0 ± 0,9[9] M
Radie120,55[10] R
Luminositet9 097,39[10] L
Temperatur3 523[11] K
Ålder31,2 ± 10,1[9] miljoner år
Andra beteckningar
Avior, CD-59° 1032, FK5 315, HIP 41037, HR 3307, SAO 235932

A: HD 71129

B: HD 71130

Avior[12] eller Epsilon Carinae (ε Carinae, förkortat Epsilon Car, ε Car) är en dubbelstjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Kölen. Den har en kombinerad skenbar magnitud på 1,86[2], är synlig för blotta ögat. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 5,4[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 560 - 660 ljusår (ca 170 -200 parsek) från solen.

Nomenklatur

Namnet Avior är inte av klassiskt ursprung, utan tilldelades stjärnan vid HM Nautical Almanac Office i slutet av 1930-talet under skapandet av Air Almanac, en navigeringsalmanack för Royal Air Force. Av de femtiofyra navigationsstjärnorna som ingår i den nya almanackan hade två inga klassiska namn: Epsilon Carinae och Alfa Pavonis. RAF insisterade på att alla stjärnor måste ha namn, så nya namn uppfanns. Alfa Pavonis heter "Peacock", en översättning av Pavo, medan Epsilon Carinae kallades "Avior".[13]

År 2016 anordnade International Astronomical Union en arbetsgrupp för stjärnnamn (WGSN)[14] med uppgift att katalogisera och standardisera riktiga namn för enskilda stjärnor. WGSN fastställde namnet Avior för Epsilon Carinae i juli 2016 och det ingår nu i IAU:s Catalog of Star Names.[15]

Egenskaper

Primärstjärnan Epsilon Carinae A är en orange till röd jättestjärna av spektralklass K3 III.[4] Undersökning av ultraviolett strålning från stjärnan antyder dock att den i stället kan vara av spektraltyp K7.[5] Den har en beräknad massa som är ca 9[9] gånger större än solens massa, en radie som är ca 120[10] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 9 100[10] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur av ca 3 500[11] K.

Mätningar under Hipparcosuppdraget visar att stjärnparet har en vinkelseparation på 0,46 bågsekunder och en skillnad i magnitud på 2,0.[5] Med deras uppskattade avstånd motsvarar denna vinkel en fysisk separation av omkring 4 astronomiska enheter.[16] Paret kan vara en förmörkande dubbelstjärna[16] med en period av 785 dygn (2,15 år), och en magnitudförändring av 0,12 enheter under varje förmörkelse.[6][17] Den svagare följeslagaren har en skenbar magnitud av 4,1,[3] och skulle, om den var en ensam stjärna, vara tillräckligt ljus för att kunna ses med blotta ögat. Den är en het, vätefusionerande stjärna i huvudserien av spektralklass B2 Vp.[5] Den kan i sig själv ha en omkretsande stjärna av spektralklass F8.[11]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Noter

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b c d] Johnson, H. L.; et al. (1966), "UBVRIJKL photometry of the bright stars", Communications of the Lunar and Planetary Laboratory, 4 (99): 99, Bibcode:1966CoLPL...4...99J.
  3. ^ [a b] Fabricius, C.; Makarov, V. V. (April 2000), "Two-colour photometry for 9473 components of close Hipparcos double and multiple stars", Astronomy and Astrophysics, 356: 141–145, Bibcode:2000A&A...356..141F.
  4. ^ [a b] Houk, Nancy (1978), "Michigan catalogue of two-dimensional spectral types for the HD stars", University of Michigan Catalogue of two-dimensional spectral types for the HD stars. Volume I. Declinations -90_ to -53_ƒ0, Ann Arbor: Dept. of Astronomy, University of Michigan, 1, Bibcode:1975mcts.book.....H.
  5. ^ [a b c d] Parsons, Sidney B.; Ake, Thomas B. (November 1998), "Ultraviolet and Optical Studies of Binaries with Luminous Cool Primaries and Hot Companions. V. The Entire IUE Sample", The Astrophysical Journal Supplement Series, 119 (1): 83–104, Bibcode:1998ApJS..119...83P, doi:10.1086/313152.
  6. ^ [a b] Hoffleit, Dorrit; Warren Jr, W. H., The Bright Star Catalogue (5th revised ed.), Smithsonian Astrophysical Observatory, hämtad 2012-02-12.. See: VizieR V/50
  7. ^ Evans, D. S. (June 20–24, 1966), Batten, Alan Henry; Heard, John Frederick, eds., "The Revision of the General Catalogue of Radial Velocities", Determination of Radial Velocities and their Applications, University of Toronto: International Astronomical Union, 30: 57, Bibcode:1967IAUS...30...57E.
  8. ^ Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
  9. ^ [a b c] Tetzlaff, N.; Neuhäuser, R.; Hohle, M. M. (January 2011), "A catalogue of young runaway Hipparcos stars within 3 kpc from the Sun", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 410 (1): 190–200, arXiv:1007.4883, Bibcode:2011MNRAS.410..190T, doi:10.1111/j.1365-2966.2010.17434.x.
  10. ^ [a b c d] https://www.universeguide.com/star/avior. Hämtad 2018-12-27.
  11. ^ [a b c] Parsons, Sidney B. (May 2004), "New and Confirmed Triple Systems with Luminous Cool Primaries and Hot Companions", The Astronomical Journal, 127 (5): 2915–2930, Bibcode:2004AJ....127.2915P, doi:10.1086/383546.
  12. ^ "IAU Catalog of Star Names". Hämtad 28 juli 2016.
  13. ^ Safler, D. H., Wilkins, G. A., ed., A Personal History of H.M. Nautical Almanac Office (PDF), Sidford, Devon: Unpublished, p. 4.
  14. ^ "IAU Working Group on Star Names (WGSN)". Hämtad 22 maj 2016.
  15. ^ "Bulletin of the IAU Working Group on Star Names, No. 1" (PDF). Hämtad 28 juli 2016.
  16. ^ [a b] Kaler, James B., "AVIOR (Epsilon Carinae)", Stars, University of Illinois, hämtad 2012-02-12.
  17. ^ Hoffleit, Dorrit (1996), "A Catalogue of Correlations Between Eclipsing Binaries and Other Categories of Double Stars", The Journal of the American Association of Variable Star Observers, 24 (2): 105–116, Bibcode:1996JAVSO..24..105H

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Carina IAU.svg
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Carina chart
Golden star.svg
(c) I, Ssolbergj, CC BY 3.0
Gold-shaded star.