Epsilon Canis Minoris
| Epsilon Canis Minoris (ε) | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Lilla hunden |
| Rektascension | 07t 25m 38,89613s[1] |
| Deklination | +09° 16′ 33,9541″[1] |
| Skenbar magnitud () | +5,002[2] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | G6.5 IIb[3] |
| U–B | +0,774[2] |
| B–V | +1,004[2] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | -7,8 ± 1,3[4] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: -4,30[1] mas/år Dek.: -8,20[1] mas/år |
| Parallax () | 3,13 ± 0,30[1] |
| Avstånd | 1 040 ± 100 lå (320 ± 30 pc) |
| Absolut magnitud () | -2,62[5] |
| Detaljer | |
| Massa | 4,63 ± 0,17[6] M☉ |
| Radie | 45,51 ± 4,34[6] R☉ |
| Luminositet | 1 086,5 ± 197,8[6] L☉ |
| Temperatur | 4 916 ± 70[6] K |
| Metallicitet | -0,12 ± 0,10[6] dex |
| Vinkelhastighet | 8[7] km/s |
| Ålder | 140 ± 10[6] miljoner år |
| Andra beteckningar | |
| ε CMi, 2 Canis Minoris, BD+09° 1643, GC 9908, HD 58367, HIP 36041, HR 2828, SAO 115425 [8] | |
Epsilon Canis Minoris (ε Canis Minoris, förkortat Epsilon CMi, ε CMi) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en misstänkt dubbelstjärna[9] belägen i den sydvästra delen av stjärnbilden Lilla hunden. Den har en skenbar magnitud på 5,00[2] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 3,1[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 1 040 ljusår (ca 320 parsek) från solen.
Egenskaper
Primärstjärnan i Epsilon Canis Minoris är en gul till vit ljusstark jättestjärna av spektralklass G6.5 IIb[3]. Den har en massa som är ca 4,6[6] gånger större än solens massa, en radie som är ca 45[6] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 1 090[6] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 4 900[6] K.
Epsilon Canis Minoris ligger sannolikt (99 procent sannolikhet) på den horisontella jättegrenen[6] och är en bariumstjärna som visar ett ovanligt överskott av barium i dess spektrum.[10] Detta s-processelement kan ha överförts från en följeslagare, nu vit dvärgstjärna, under ett tidigare stadium av dess utveckling.[9]
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Referenser
- ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752 , Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
- ^ [a b c d] Jennens, P. A.; Helfer, H. L. (September 1975), "A new photometric metal abundance and luminosity calibration for field G and K giants", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 172 (3): 667–679, Bibcode:1975MNRAS.172..667J, doi:10.1093/mnras/172.3.667.
- ^ [a b] Keenan, Philip C.; McNeil, Raymond C. (1989), "The Perkins catalog of revised MK types for the cooler stars", Astrophysical Journal Supplement Series, 71: 245, Bibcode:1989ApJS...71..245K, doi:10.1086/191373.
- ^ de Bruijne, J. H. J.; Eilers, A.-C. (October 2012), "Radial velocities for the HIPPARCOS-Gaia Hundred-Thousand-Proper-Motion project", Astronomy & Astrophysics, 546: 14, arXiv:1208.3048 , Bibcode:2012A&A...546A..61D, doi:10.1051/0004-6361/201219219, A61.
- ^ Takeda, Yoichi; et al. (August 2008), "Stellar Parameters and Elemental Abundances of Late-G Giants", Publications of the Astronomical Society of Japan, 60 (4): 781–802, arXiv:0805.2434 , Bibcode:2008PASJ...60..781T, doi:10.1093/pasj/60.4.781.
- ^ [a b c d e f g h i j k] Reffert, Sabine; et al. (2015), "Precise radial velocities of giant stars. VII. Occurrence rate of giant extrasolar planets as a function of mass and metallicity", Astronomy and Astrophysics, 574A (2): 116–129, arXiv:1412.4634 , Bibcode:2015A&A...574A.116R, doi:10.1051/0004-6361/201322360. Values are based on 99% probability it is on the horizontal branch.
- ^ Bernacca, P. L.; Perinotto, M. (1970), "A catalogue of stellar rotational velocities", Contributi Osservatorio Astronomico di Padova in Asiago, 239 (1), Bibcode:1970CoAsi.239....1B.
- ^ "eps CMi". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2017-09-03.
- ^ [a b] Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878 , Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
- ^ Williams, P. M. (February 1975), "Stellar compositions from narrow-band photometry - V. Barium abundances for 200 evolved stars", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 170: 343–362, Bibcode:1975MNRAS.170..343W, doi:10.1093/mnras/170.2.343.
Externa länkar
| |||||||||||||||||||
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Canis Minor chart, modified with Flamsteed stars that are part of asterism added.
