Engelska svetten

Henry Brandon, 2:e hertig av Suffolk avled 1551 av svettsjukan någon timme innan hans bror också avled av samma sjukdom.

Engelska svetten (sudor anglicus) var en epidemisk febersjukdom med sitt kända ursprung i England. Den förekom i Europa åren 1485–1551 men är därefter okänd.[1]

De tidigare stora pandemierna under medeltiden var spetälska, antoniuseld,[källa behövs] dansmani/danssjuka och engelska svetten. Den mest skräckinjagande var pesten.

Engelska svetten spred sig 1529 från England över den europeiska kontinenten och nådde även Sverige. I sin svenska historia beskriver Erik Jöransson Tegel sjukdomen som "en stor olycka". Den uppträdde möjligen i Sverige redan 1484–1485, då den pest som fanns i Sverige detta år i själva verket tycks ha varit engelska svetten.[2]

De insjuknade drabbades av feber och matthet och dog ibland inom några timmar. Senare forskning har lagt fram hypotesen att engelska svetten kan ha varit en virussjukdom, överförd av gnagare.

Referenser

  1. ^ Wylie, J. A.; Collier, L. H. (1981). "The English Sweating sickness (sudor Anglicus): A reappraisal". Journal of the History of Medicine and Allied Sciences. 36 (4): 425–45. doi:10.1093/jhmas/xxxvi.4.425. PMID 7037928.
  2. ^ Janken Myrdal: Digerdöden, pestvågor och ödeläggelse. Ett perspektiv på senmedeltidens Sverige

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

1918FluVictimsStLouis.jpg
With masks over their faces, members of the American Red Cross remove a victim of the Spanish Flu from a house at Etzel and Page Avenues, St. Louis, Missouri.
Holbein Henry Brandon 2nd Duke of Suffolk.jpg

Portrait Miniature of Henry Brandon, 2nd Duke of Suffolk (1535-1551), son of Charles Brandon, 1st Duke of Suffolk, and Catherine Willoughby. Miniature by Hans Holbein the Younger, vellum mounted on playing card, 5.7 cm in diameter. Royal Collection at Windsor Castle.

Henry Brandon and his brother Charles (right) were tutored first by Thomas Wilson and later, with Edward VI, by John Cheke. Henry inherited his father's title in 1545. The brothers went on to St John's College, Cambridge, but they died of the sweating sickness in 1551. Since Henry died about an hour before him, Charles is deemed to have succeeded his brother as Duke of Suffolk. (John Rowlands, Holbein: The Paintings of Hans Holbein the Younger, Boston: David R. Godine, 1985, ISBN 0879235780, pp. 151–52.)