Enel Melberg

Enel Melberg
Född21 september 1943
Tallinn, Estland
YrkeFörfattare
Översättare
NationalitetSvenska
SpråkSvenska
Verksam1977
PriserEstniska kulturfondens översättarpris
Sverigeesternas kulturpris
Svenska Akademiens översättarpris
Make/makaArne Melberg
Webbplatshttp://www.melberg.info/index.html

Enel Melberg, född 21 september 1943 i Reval, Rikskommissariatet Ostland (idag Tallinn, Estland), är en svensk författare och översättare.

Biografi

Enel Melberg kom till Sverige som ettåring 1944. Hon växte upp i Göteborg, där fadern var metallarbetare. Hon är idag bosatt i Oslo och i Värmland och är verksam både som författare och översättare från estniska och norska. Hon har skrivit ett flertal böcker, varav den i Sverige mest kända är debutromanen Modershjärtat 1977. I Norge, där hennes senaste romaner har kommit ut först, är Herr Brecht og hans kvinner (1999, Gyldendal) och Separator (2012, Samlaget) mest kända.[1]

Enel Melbergs feministiska gärning tog sin början under 1970-talet, då hon var aktiv i Föreningen Kvinnokultur och umgicks i kretsen kring Grupp 8. Hon var dock själv aldrig medlem i den senare. Hon deltog också i den så kallade proletärfeministgruppen, som skrev antologin Vardagsslit och drömmars språk. Antologin behandlade kvinnliga arbetarförfattare och bidrog till att uppmärksamma de kvinnliga arbetarförfattarnas del i arbetarlitteraturen.[1]

Hon är gift med litteraturvetaren Arne Melberg, och de har tillsammans två barn.[1] Hon är ledamot av Värmländska Akademien.

Författarskap

Ett viktigt tema i debutromanen Modershjärtat är modersuppror och relationen mellan mor och dotter, ett tema som var relativt nytt under 1970-talet och även förekom i andra verk under samma period, däribland Inger Alfvéns Dotter till en dotter. Enel Melbergs tredje roman Nyckelpiga flyg skrev hon enligt egen utsago som ett led i att försonas med sin egen mor. Romanen Separator, som kom ut i Norge 2011 och i Sverige 2012, ger en bakgrundsteckning till detta tema och handlar i övrigt om exil, språk och identitet. Modershjärtat har behandlats i Immi Lundins avhandling Att föra det egna till torgs. Berättande, stoff och samtid i Kerstin Strandbergs, Enel Melbergs och Eva Adolfssons debutromaner (2012).[2] Enel Melbergs böcker har översatts till norska, danska, tyska och estniska.

Priser och utmärkelser

Bibliografi

  • Modershjärtat. 1977
  • Medeas systrar. 1978
  • Nyckelpiga flyg. 1980
  • Månbrunnen. 1981
  • Vardagsslit och drömmars språk. Skriven tillsammans med Eva Adolfsson, Tilda Maria Forselius, Kristina Lundgren och Ebba Witt-Brattström. 1982
  • Namn ristat i vatten. 1988
  • Kärlekens arkeologi. 1990
  • Den elfte dagen. 1992
  • Det djur som inte finns. 2007
  • Från ett berg i Provence. 2008
  • Allt vi vilja bli. Herr Brecht och hans kvinnor. 2009
  • Det var på Capri ... Guide till det litterära Capri. Skriven tillsammans med Arne Melberg. 2010
  • I tid och evighet. En operaroman. 2010
  • Separator. 2012

Norsk utgivning

  • Dyret som ikke finnes. 1997
  • Herr Brecht og hans kvinner. 1999
  • En landsby i Provence. Tillsammans med Arne Melberg. 1999
  • I tid og evighet. En operaroman. 2001
  • Separator. 2011
  • Skyggen av en modell. 2012

Barn- och ungdomsböcker

  • Sagornas öar. 1982
  • Björnen sover. 1989
  • Tecknen på trädet. 1989

Översättningar

  • Ödets leksak (av Heinrich Laretei) 1991
  • På gränsen som inte finns (av Jaan Kaplinski) 1993
  • Gränsland (av Emil Tode) 1995
  • Segern vid Narva (av Margus Laidre) 1996
  • Jag älskade en ryss (av Maimu Berg) 1997
  • Titanic och isen (av Jaan Kaplinski) 1997
  • Nordisk kvinnolitteraturhistoria I–V (översättning av danska och norska bidrag samt egna bidrag) 1993–1996
  • Hektor/Ögat (av Jaan Kaplinski) 2003
  • Lyrikens liv (av Christian Janss m.fl.) 2005
  • Sången om kriget (av Hella Wuolijoki) 2007
  • Gnistor i askan (av Marie Under) 2007
  • Historien om den vita kråkan (av Betti Alver) 2007
  • På stället flyg (av Jaan Kross) 2007
  • Ode till en skjuten räv (av Helga Nõu) 2007
  • Samma flod (av Jaan Kaplinski) 2009
  • Estetik: en introduktion (av Kjersti Bale) 2010

Källor

Noter

  1. ^ [a b c] Witt-Brattström, Ebba (2010). Åh, alla kära systrar. Norstedts. sid. 274 
  2. ^ Witt-Brattström, Ebba (2010). Åh, alla kära systrar. Norstedts. sid. 274-277 
  3. ^ Melberg, Enel. ”Enel Melbergs hemsida”. http://www.melberg.info/enel_index.html. Arkiverad från originalet den 30 april 2013. https://archive.is/20130430123726/http://www.melberg.info/enel_index.html. Läst 24 november 2012. 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Enel Melberg 01.JPG
Författare/Upphovsman: Bengt Oberger, Licens: CC BY-SA 4.0
Enel Melberg