Emoji

En emoji ([ɛˈmɔjɪ]; lånat från engelska: Emoji [ɪˈmoʊdʒiː] ( lyssna), av japanska: 絵文字（えもじ）  [emodʑi]; emojier i pluralis)^[2] är ett ideogram som används i elektroniska meddelanden och webbsidor för att förmedla en känsloyttring eller komplettera skriven text med information i bild. Några exempel på emojier är 😃, 😭 och 😈. Emojier finns i olika genrer, bland annat ansiktsuttryck, vanliga föremål, platser och typer av väder och djur. De är ungefär som uttryckssymboler, men emojierna är bilder snarare än typografiska approximationer; i strikt mening avser termen "emoji" sådana bilder som kan representeras av teckenkod.^[3] Likheten mellan de svenska orden emotion och emoticon är en ren tillfällighet.^[4] Skriptkoden för ISO 15924 är Zsye.

De har sitt ursprung i smileys, de enkla, teckenbaserade och ansiktsliknande humörsymboler som spreds via datornätverk under det sena 1900-talet. Emojier lanserades för japanska smartmobiler 1999, standardiserades 2005 och har spridits internationellt via bland annat sociala medier sedan tidigt 2010-tal. 2010 integrerades funktionen i Unicode, och i februari 2019 fanns det 3019 emojier i standarden.^[5] De används både för ren humörinformation och en mängd piktogram för andra situationer (växter, djur, fordon, byggnader, flaggor med mera).

Världens mest använda emoji var år 2019 😂 "Face with Tears of Joy". År 2015 utgjorde den 20 procent av alla skickade emojier i Storbritannien.^[6]

En emoji är ett piktogram som består av en bild istället för flera tecken som bygger upp en enklare bild. Namnet skrivs på japanska med tre kanji-tecken som betyder "bild" (絵, e^?) och "tecken" (文字, moji^?).^[7] Ordet har använts i japanskan sedan 1928 och användes i engelska första gången år 1997.^[8] Tidigare bilder som fanns i teckensnitt som dingbat var inte avsedda att visa känslor eller nyansera en text utan skulle användas just som symboler.^[9]

Ordet emoji finns med i Svenska Akademiens ordlista sedan 2015. Samma år utnämnde Oxford Dictionaries gråtskrattemojin 😂 till "Årets ord". Det var första gången ett icke-ord uppmärksammades.^[6]

Shigetaka Kurita skapade den första uppsättningen emojier när han arbetade i ett projekt på det japanska IT-företaget NTT DoCoMo som utvecklade och sålde en ny mobil webbplattform.^[10] I plattformen skulle det finnas textbaserade tjänster för att skicka korta textmeddelanden och få information om sport, väder och nyheter. Han föreslog att de skulle skapa plats för symboler på 12x12 pixlar,^[8] ungefär som väderleksrapportens symboler för sol och moln.

Företaget hade tidigare gjort ett system för personsökare och hade då haft ett hjärta bland möjliga tecken att skicka. När de lanserade en uppgraderad modell riktad till affärskunder togs hjärtat bort, vilket ledde till protester och ett märkbart bortfall av kunder, och därför valde han att även symboler som visade känsloyttringar skulle infogas.^[11] Han inspirerades också av seriekonsten, inte minst manga, som ofta använder enkla symboler för att visa känslor, som svettpärlor för nervositet och glödlampor för idéer.^[8]

I den första uppsättningen gjordes 176 tecken och de ritades av Shigetaka Kurita och hans team.^[8] Han var varken tekniker eller designer, utan utbildad ekonom, och han tänkte sig att den uppsättning han gjorde skulle förädlas av kundernas utvecklingsavdelningar, eftersom han hade stora kunder som Fujitsu, Panasonic och Sharp.

Först år 2005 börjar fler av operatörerna att koppla en inkommande emoji till sin egen version. Men det tar längre tid än så innan resten av världen får ta del av denna utveckling i vår digitala kommunikation.

Kunderna valde att behålla tecknen som de var när de var med i lanseringen 1999.^[7][10] De ursprungliga 176 tecknen köptes år 2016 av det amerikanska konstmuseet Museum of Modern Art^[12] i New York och införlivades i deras samlingar som ett uttryck för hur mänsklig kommunikation har utvecklats med hjälp av teknik.^[13] Shigetaka Kurita har aldrig gjort anspråk på äganderätt eller begärt någon ekonomisk ersättning utöver lönen för sin skapelse.^[14]

Eftersom tecknen är enkla och sprungna ur japansk tradition har en del tecken fått andra betydelser utanför Japan än den tänkta. Till exempel är en emoji för "tack" ett par handflator tryckta mot varandra vilket även används för "bön" eller "high five" och en symbol som visar avföring är en symbol för tur i japansk tradition men har tolkats som chokladglass eller att något stinker.^[15][16]

Den särskilda koppling till Japan som emojier faktiskt har går även att identifiera om man tittar närmare på några av de emojier som finns. Exempelvis 🔰 (shoshinsha-märket) som används till vardags i Japan i form av att nyblivna bilförare måste ha denna symbol på sin bil under sitt första år som bilförare^[17], den traditionella japanska matlådan bento 🍱 och symbolen för ett japanskt postkontor 🏣 som innehåller logotypen för Japan Post.^[18] Även emojin 🎌som föreställer två korsade flaggor påminner om kopplingen till Japan då en motsvarande emoji inte finns med några andra flaggor än just den japanska.

Shigetaka Kurita valde att placera emojierna i en outnyttjad del av skifttangentens area i Japanska industristandarden för teckenkod. Företagets huvudkonkurrenter tog snabbt upp sättet att förmedla känslor med mer avancerade bilder, inklusive sådana som var rörliga. Eftersom de valde egna platser i koden, och en egen teckenuppsättning, så matchade inte koden och emojierna kunde inte läsas om de skickades mellan telefoner med system från en konkurrent.^[8]

År 2005 var användandet av emojier väl etablerat i Japan och det skapades en standardiserad teckenuppsättning så att alla företag kunde placera en emoji för samma känsla på samma teckenkod.^[7][8]

När Apple lanserade Iphone år 2007 uteblev försäljningssuccén i Japan och en av anledningarna som angavs till detta var avsaknaden av emojier vilket de japanska mobilanvändarna var vana vid. Från och med IphoneOS (nu IOS) 2.2 hade Apple med en emoji-uppsättning för telefoner riktade mot den japanska marknaden. Dessa fanns i operativsystemet som lanserades även på andra marknader men var inte aktiverade. Flera användare lyckades kringgå avaktiveringen och en app skapades som kunde göra det vilket gjorde att emojierna började spridas även utanför Japan. Apple valde därför att aktivera tecknen i IOS 5.0, som lanserades 2011, och andra tillverkare och plattformar följde efter vilket gjorde att emojierna fick global spridning.^[7][19]

År 2010 skapade den tekniska kommittén Unicode Consortium en standardiserad plats för emojier och det finns ungefär 2800 emojier som är kodifierade i Unicode (2017). Symbolerna ser lite olika ut beroende på vilken plattform eller operativsystem de visas i, till exempel Facebook, Google eller Twitter. I standarden så finns det inga designregler för hur en emoji ska se ut utan det enda som står är en kod och en mycket kort beskrivning. Detta innebär ett utrymme för skiftande design och att emojierna därför sett lite olika ut beroende på vilken plattform eller tjänst som används. En emoji som bytt utseende under åren är pistol-emojin som inledningsvis skildrades som en realistisk pistol av alla utom Microsoft. År 2016 meddelade Apple att de skulle byta utseende på sin emoji från en realistisk pistol till en grön vattenpistol. Med tiden bytte allt fler företag utseende på pistolen och 2018 hade alla större tjänster meddelat att de skulle byta utseende på sina pistol-emojier till vattenpistoler eller leksakspistoler.^[20]

En gång om året håller den tekniska kommittén för Unicode ett möte, då röstar de elva ledamöterna från tunga teknikbolag om vilka symboler som ska ingå och om några gamla ska strykas.^[21]

Förutom uppsättningen i Unicode finns inofficiella uppsättningar som också används. För att särskilja dessa från de standardiserade används benämningen "stickers", ungefär "klistermärken".^[9] År 2015 menade Finlands utrikesdepartement att de var först i världen med lansera egna nationella emojier. Emojierna, i form av bland annat bastubadare och Tom of Finland, är dock inte standardiserade i unicode och skickas därför som en bild och inte en emoji.^[22]

En undersökning från 2015 visade att 92 procent av internetanvändarna använde sig av emojier och hälften av all text på fotodelningstjänsten Instagram innehöll emojier. I ett forskningsprojekt vid University of Michigan och Pekinguniversitetet har 427 miljoner meddelanden från nästan 4 miljoner smartphone-användare i 212 länder och regioner analyserats för att undersöka om användandet av emojier är universellt eller om det skiljer sig åt beroende på användarens geografi och kultur. Studien visade att i Mexiko, Chile, Peru och Colombia använde man fler emojier som uttrycker sorg, ilska och negativa känslor. I Frankrike, Ungern och Ukraina används färre negativa emojier. I Frankrike använde man hjärtemojin fyra gånger oftare än i andra länder, det är även det enda landet där en smiley, en "gul gubbe", av någon sort inte toppar listan. I arabisktalande länder används blommor och växter fyra gånger mer än genomsnittet medan man i Ryssland använder sig av romantiska emojier tre gånger mer än genomsnittet. I Australien användes dubbelt så mycket alkoholbaserade emojier och 65% mer drogemojier än genomsnittet i undersökningen.^[23]

År 2017 publicerade tidskriften Social Psychological and Personality Science en undersökning som visade att användande av smileys och emojier i jobbmejl signalerar inkompetens. När genus hos avsändaren inte var känd var mottagaren mer trolig att anta att mejl som innehöll en smiley var skickat av en kvinna.^[23]

I takt med att användningen av emojier ökat har samhället mött nya utmaningar. I mitten av 2010-talet ökar till exempel antalet fall där domstolar behöver tolka innebörden av emojier, ofta i fall rörande olika former av hot. Jurister menar att det finns svårigheter med att tolka emojier eftersom innebörden ofta är kulturellt betingad och kan gå isär. År 2015 rapporterades om 14 fall i USA där domstolar behövt tolka innebörden av emojier och året därpå hade siffran mer än fördubblats.^[24] År 2017 anställde ett brittiskt översättningsföretag en emojitolk för att bistå i exempelvis rättegångar. Företaget menade att emoji är "världens snabbast växande språk".^[25]

Fem symbolmodifierande tecken lades till i Unicode 8.0 för att ge en rad olika hudtoner till människoliknande emojier. Dessa modifierare kallas EMOJI MODIFIER FITZPATRICK TYPE-1, -2, -3, -4, -5 och -6 (U+1F3FB–U+1F3FF): 🏻 🏼 🏽 🏾 🏿. De är baserade på Fitzpatrickskalan för att klassificera människans hudfärg. Människoliknande emojier som inte följs av en av dessa fem modifierare ska visas i en generisk, icke-realistisk hudton, som exempelvis ljusgul (■), blå (■), eller (■).^[26]

Följande tabell visar både Unicode-tecken och open-source "Twemojis" som designats av Twitter:

Kodpunkt		Default	FITZ-1-2	FITZ-3	FITZ-4	FITZ-5	FITZ-6
U+1F9D2: Barn	Text	🧒	🧒🏻	🧒🏼	🧒🏽	🧒🏾	🧒🏿
	Bild
U+1F466: Pojke	Text	👦	👦🏻	👦🏼	👦🏽	👦🏾	👦🏿
	Bild
U+1F467: Flicka	Text	👧	👧🏻	👧🏼	👧🏽	👧🏾	👧🏿
	Bild
U+1F9D1: Vuxen	Text	🧑	🧑🏻	🧑🏼	🧑🏽	🧑🏾	🧑🏿
	Bild
U+1F468: Man	Text	👨	👨🏻	👨🏼	👨🏽	👨🏾	👨🏿
	Bild
U+1F469: Kvinna	Text	👩	👩🏻	👩🏼	👩🏽	👩🏾	👩🏿
	Bild

• Piktogram
• Emojipedia
• iConji

• Wikimedia Commons har media som rör Emoji.
  Bilder & media
• Unicodes schema över emojier
• Teknisk rapport över Unicode #51
• Frågor och svar om emojier
• De ursprungliga förslagen för kodningen av emojisymboler som Unicode
• Lista över mest populära emoji på Twitter; uppdateras i realtid