Emmaboda kommun
Emmaboda kommun Kommun | |
Centrala Emmaboda - kommunhuset längst t.h. i bild | |
Slogan | Emmaboda i våra hjärtan |
---|---|
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5 Emmaboda kommunvapen | |
Land | Sverige |
Landskap | Småland |
Län | Kalmar län |
Centralort | Emmaboda |
Inrättad | 1 januari 1971[1] |
Befolkning, areal | |
Folkmängd | 9 010 ()[2] |
Areal | 718,49 kvadratkilometer ()[3] |
- därav land | 689,47 kvadratkilometer[3] |
- därav vatten | 29,02 kvadratkilometer[3] |
Bef.täthet | 13,07 inv./km² (land) |
Läge | |
Kommunen i länet. | |
Koordinater | 56°37′00″N 15°33′00″Ö / 56.616666666667°N 15.55°Ö |
Utsträckning | SCB:s kartsök |
Domkretstillhörighet | |
Domkrets | Kalmar domkrets (–) Möre och Ölands domsaga (–) |
Om förvaltningen | |
Org.nummer | 212000-0738[4] |
Anställda | 975 ()[5] |
Webbplats | Officiell webbplats |
Koder och länkar | |
Kommunkod | 0862[6] |
GeoNames | 2716280 |
Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
Redigera Wikidata |
Emmaboda kommun är en kommun i Kalmar län.
Emmaboda kommun ligger ungefär lika långt från Kalmar, Karlskrona och Växjö, och har järnvägsförbindelser med samtliga.
Kommunen gränsar till kommunerna Nybro, Tingsryd, Lessebo, Kalmar, Torsås, Karlskrona och Ronneby.
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar socknarna: Algutsboda, Långasjö och Vissefjärda. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
1930 bildades Emmaboda köping genom en utbrytning ur Vissefjärda landskommun.
Vid kommunreformen 1952 uppgick Långasjö landskommun i Älmeboda landskommun.
1969 införlivades i Emmaboda köping landskommunerna Algutsboda och Vissefjärda, där området Algutsboda samtidigt överfördes från Kronobergs län till Kalmar län. Emmaboda kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Emmaboda köping och delen Långasjö ut Älmeboda landskommun, där området Långasjö samtidigt överfördes från Kronobergs län till Kalmar län.[7]
Kommunen ingick från bildandet till 1982 i Möre och Ölands domsaga och ingår från 1982 i Kalmar domsaga.[8]
Geografi
Topografi och hydrografi
Naturen i området präglas av skogklädda moränområden, ibland med stora block och klippformationer. Den småkulliga terrängen visar oftast former i moräntäcket, då berggrunden under har slipats ner till en jämn yta. Lyckebyån följer en dalgång som är en av få isälvsavlagringar i området; en annan sådan finns söder om Vissefjärda, känd som Antamåla rör och bestående av stora block. I norra delen av kommunen finns även våtmarksområden. De större mossarna, som Algutsboda fly och Bullefly, utgjordes ursprungligen av sjöar som nu är igenvuxna. En annan typ av våtmark, maderna, uppstår i översvämningsområden längs åar och sjöar. Förr användes maderna för slåtter.[9]
I kommunen finns ett stort antal sjöar. Fler än 100 av dessa är större än en hektar.[10] Tomeshultagölen är klassad som ett Natura 2000-område.[11] Sjön ingår i Lyckebyåns huvudavrinningsområde och avvattnas av vattendraget Linneforsån.
Administrativ indelning
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i fyra församlingar – Algutsboda, Emmaboda, Långasjö och Vissefjärda.
Från år 2016 indelas kommunen istället i fyra distrikt– Algutsboda, Emmaboda, Långasjö och Vissefjärda.[12]
Tätorter
Det finns fem tätorter i Emmaboda kommun – Emmaboda, Vissefjärda, Johansfors, Långasjö och Eriksmåla.
Styre och politik
Styre
Socialdemokraterna har sedan 1970 varit det största partiet i Emmaboda kommun och i valen 1982, 1994 och 2002 fick Socialdemokraterna egen majoritet.
1970-2010 var Centerpartiet det största partiet borgerliga partiet men från 2010 är det största borgerliga partiet Moderaterna. I valen 2002 och 2006 blev Kristdemokraterna det näst största borgerliga partiet som 1970-1994 hade varit det minsta partiet i fullmäktige och Moderaterna som det näst största borgerliga partiet, från 2010 är Centerpartiet däremot det näst största borgerliga partiet.
Alla riksdagspartier finns i Emmaboda kommunfullmäktige med undantaget för 2006 då Liberalerna åkte ur fullmäktige och 1991 då Ny demokrati saknades i Emmaboda.
I Emmaboda styr en mitten-högerkoalition bestående av Centerpartiet, Moderata samlingspartiet, Bästa Alternativet och Kristdemokraterna, i minoritet.
I samband med att en ny konferenslokal i kommunhuset i Emmaboda skulle inredas, beställdes ett nytt konferensbord som blev avsevärt dyrare än beräknat.[13] [14]
År | Partier | Antal mandat | Stödparti | ||||
---|---|---|---|---|---|---|---|
1970-1973 | S | 20 av 41 | V | ||||
1973-1976[15] | C | M | FP | KD | 21 av 41 | ||
1976-1979[16] | S | 20 av 41 | V | ||||
1979-1982[17] | S | KD | 20 av 41 | V | |||
1982-1985 | S | 21 av 41 | |||||
1985-1988 | S | 20 av 41 | V | ||||
1988-1991[15] | C | M | FP | MP | KD | 20 av 41 | PP |
1991-1994[15] | C | PP | M | FP | KD | 22 av 41 | |
1994-1998 | S | 21 av 41 | |||||
1998-2002 | S | V | 22 av 41 | ||||
2002-2006 | S | 23 av 41 | |||||
2006-2010 | S | V | 22 av 41 | ||||
2010-2014[18] | S | MP | 21 av 41 | ||||
2014-2015[19] | S | V | MP | 22 av 41 | |||
2015-2018[20] | S | V | 20 av 41 | ||||
2018-2018[21] | S | V | 19 av 41 | ||||
2018-2021 | C | M | BA | KD | 18 av 41 | ||
2021-2022 | C | M | KD | 15 av 41 |
Kommunfullmäktige
Presidium
Avser mandatperioden 2018-2022.
Ordförande | Förste vice ordförande | Andre vice ordförande | ||||
---|---|---|---|---|---|---|
op | Bo Eddie Rossbol | S | Per Adolfsson | C | Bo Sunesson | [22] |
Mandatfördelning 1970–2022
Valår | V | S | MP | SD | PP | B-ALT | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
1970 | 1 | 20 | 13 | 3 | 4 |
| 41 | 89,2 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1973 | 2 | 18 | 14 | 2 | 1 | 4 |
| 41 | 91,9 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1976 | 1 | 20 | 13 | 2 | 1 | 4 |
| 41 | 92,9 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1979 | 1 | 19 | 13 | 2 | 1 | 5 |
| 41 | 91,9 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1982 | 1 | 21 | 1 | 11 | 1 | 1 | 5 |
| 41 | 91,7 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1985 | 1 | 20 | 1 | 10 | 2 | 1 | 6 |
| 41 | 89,0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1988 | 1 | 19 | 2 | 1 | 11 | 2 | 1 | 4 |
| 41 | 87,9 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1991 | 1 | 17 | 1 | 8 | 8 | 1 | 1 | 4 |
| 41 | 87,2 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1994 | 1 | 21 | 1 | 5 | 7 | 1 | 1 | 4 |
| 41 | 86,2 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1998 | 3 | 19 | 1 | 4 | 6 | 1 | 3 | 4 |
| 41 | 80,59 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2002 | 2 | 23 | 1 | 6 | 1 | 4 | 4 |
| 41 | 79,63 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2006 | 2 | 20 | 1 | 8 | 5 | 5 |
| 41 | 79,51 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2010 | 2 | 20 | 1 | 1 | 7 | 1 | 2 | 7 |
| 41 | 81,96 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2014 | 2 | 18 | 2 | 4 | 6 | 1 | 1 | 7 |
| 41 | 83,09 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2018 | 2 | 15 | 1 | 5 | 3 | 7 | 1 | 7 |
| 41 | 83,30 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2022 | 2 | 14 | 1 | 7 | 8 | 2 | 7 |
| 41 | 79,62 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Nämnder
Kommunstyrelse
Avser mandatperioden 2018–2022.
Ordförande | Förste vice ordförande | Andre vice ordförande | ||||
---|---|---|---|---|---|---|
C | Johan Jonsson | M | Emma Åhlander Hansson | S | Maria Ixcot Nilsson | [23] |
Lista över kommunstyrelsens ordförande
Kommunstyrelsens ordförande är även kommunens kommunalråd.
Namn | Från | Till | Politisk tillhörighet | |
---|---|---|---|---|
Tage Johansson | 1970 | 1973 | Socialdemokraterna | |
Lennart Gustavsson | 1973 | 1976 | Centerpartiet | |
Anita Jonsson | 1976 | 1988 | Socialdemokraterna | |
Lennart Gustavsson | 1988 | 1994 | Centerpartiet | |
Karl-Erik Nilsson | 1994 | 2006 | Socialdemokraterna | |
Ann-Marie Fagerström | 2006 | 2018 | Socialdemokraterna | |
Johan Jonsson | 2018 | Centerpartiet |
Övriga nämnder
Nämnd | Ordförande | Förste vice ordförande | Andre vice ordförande | |||
---|---|---|---|---|---|---|
Bildningsnämnden[24] | M | Emma Åhlander Hansson | C | Jenny Rydberg | S | Jan-Olof Jäghagen |
Bygg- och miljönämnden[25] | op | Bo Eddie Rossbol | M | Tomas Gustafson | S | Per Adolfsson |
Socialnämnden[26] | M | Stefan Nyström | C | Linda Johansson | S | Dragan Pavlovic |
Teknik- och fritidsnämnden[27] | C | Niklas Banersson | op | Anja Karlsson-Granlund | S | Jarkko Pekkala |
Valnämnden[28] | C | Chatrine Schander Ljungqvist | S | Annika Karlsson |
Valresultat 2022
Parti | Valdistrikt | Kommun | |
---|---|---|---|
Starkaste | Andel | Andel | |
S | Emmaboda södra | 41,36 % | 33,03 % |
C | Långasjö | 27,19 % | 18,93 % |
SD | Algutsboda | 22,62 % | 18,27 % |
M | Emmaboda norra | 21,98 % | 16,26 % |
KD | Långasjö | 6,84 % | 4,63 % |
V | Emmaboda södra | 5,99 % | 4,31 % |
MP | Algutsboda | 2,62 % | 2,03 % |
B-ALT | Emmaboda södra | 2,26 % | 1,39 % |
L | Lindås | 1,99 % | 1,05 % |
Data hämtat från Valmyndigheten. |
Exklusive uppsamlingsdistrikt. Partier som fått mer än en procent av rösterna i minst ett valdistrikt redovisas.
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
Industri
En stor andel av befolkningen i Emmaboda kommun är sysselsatta inom industrin, totalt 43 procent enligt uppgifter från år 2020. De flesta inom tillverkande företag som inom metall, trä- och glasindustri. De största företagen är Xylem-bolagen (ca 1200 anställda), Södra Wood (ca 225 anställda), AMB Industri (ca 200 anställda) samt Emmaboda Glas (ca 45 anställda).[29]
Tjänster och turism
I Boda glasbruk finns sedan 2011 designmuseet The Glass Factory i glasbrukets tidigare lokaler.
Infrastruktur
Transporter
Kommunen har en välutvecklad infrastruktur med flera viktiga väg- och järnvägsförbindelser. Riksväg 25 och 28, samt länsväg 120, är huvudvägarna som går genom kommunen.
Järnvägen Göteborg–Alvesta–Emmaboda genomkorsar kommunen. I centralorten förgrenar sig järnvägen till både Kalmar och Karlskrona.[9]
Emmaboda flygplats ägs av Emmaboda kommun, i samarbete med det Karlskrona-baserade Förlags AB Albinsson & Sjöberg, Nordens största motorförlag. De driver ett motorcenter som är en knutpunkt för motorsportentusiaster och evenemang.[30]
Utvandrarleden sträcker sig genom den sydvästra delen av kommunen.[9]
Befolkning
Demografi
Befolkningsutveckling
Kommunen har 9 010 invånare (31 mars 2024), vilket placerar den på 236:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Befolkningsutvecklingen i Emmaboda kommun 1970–2020[31] | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | |||
1970 | 11 787 | |||
1975 | 11 699 | |||
1980 | 11 324 | |||
1985 | 10 854 | |||
1990 | 10 689 | |||
1995 | 10 358 | |||
2000 | 9 772 | |||
2005 | 9 543 | |||
2010 | 9 187 | |||
2015 | 9 090 | |||
2020 | 9 360 |
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 1 427, eller 15,84 % av befolkningen (hela befolkningen: 9 009 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 985, eller 10,17 % av befolkningen (hela befolkningen: 9 690 den 31 december 2002).[32]
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Emmaboda kommun 9 009 personer. Av dessa var 1 244 personer (13,8 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[33]
Födelseland[33] | ||
---|---|---|
1 | Sverige | 7 765 |
2 | Tyskland | 215 |
3 | Europeiska unionen: Övriga länder | 151 |
4 | Bosnien och Hercegovina | 125 |
5 | Finland | 95 |
6 | Danmark | 84 |
7 | Polen | 72 |
8 | / SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien | 67 |
9 | Afghanistan | 59 |
10 | Asien: Övriga länder | 54 |
11 | Thailand | 50 |
12 | Europa utom EU: Övriga länder | 48 |
13 | Afrika: Övriga länder | 45 |
13 | Syrien | 45 |
15 | Somalia | 39 |
16 | Norge | 17 |
17 | Iran | 16 |
17 | Nordamerika | 16 |
19 | Kina | 13 |
20 | Irak | 10 |
21 | Sydamerika | 9 |
22 | Island | 3 |
22 | Oceanien | 3 |
22 | Sovjetunionen | 3 |
22 | Turkiet | 3 |
26 | Okänt födelseland | 2 |
Kultur
Kulturarv
Bland fornlämningarna i kommunen återfinns Rostocka holme strax öster om Emmaboda vid gården Rostock. Det är en borgruin som omfattar fyra husgrunder och en större källargrop.
I Allgunås by finns flera fornlämningar, däribland en rund stenhög med en diameter på 17 m. Denna lämning kallas Kungagraven och sägnen säger: "I Allgunnås Västergård påstås en kung vara begraven. Han lades enligt sägnen vid sin död i tre kistor; en av guld, en av silver och en av koppar, vilka sattes i varandra. Han fick även sina rikedomar med sig i graven. I samma gård finns ett stenrör (röse) där flera personer uppgivit sig ha sett ljus om nätterna, åtföljt av ett dån. En nu avliden person lät plocka om hela röset för att finna den skatt som han trodde måste finnas där. Men resultatet blev klent, ty ingen skatt blev funnen."[34]
Kommunvapen
Blasonering: I fält av guld ett av kavlar bildat blått gaffelkors, åtföljt upptill och på vardera sidan av ett ospänt blått armborst.
Vapnet utformades av Svenska Kommunalheraldiska Institutet. Det fastställdes för Emmaboda köping den 6 november 1952 av Kungl Maj:t. Gaffelkorset syftar på Emmaboda som järnvägsknut. Armborsten kommer från Södra Möre härads 1500-talssigill som innehöll ett sådant. Att armborsten är ospända, liksom i yngre häradssigill men till skillnad från på 1500-talet, symboliserar att området efter Blekinges övergång till Sverige inte längre är en krigshärjad gränsbygd. Det registrerades för kommunen i PRV år 1974.
Även Algutsboda landskommun hade ett vapen (fastställt den 25 mars 1960) vars blasonering löd I fält av silver två korslagda uppåtriktade blå glasblåsarpipor med anfångad röd glasmassa, i nedre vinkeln åtföljda av ett rött topografiskt barrskogstecken. Glasblåsarpiporna syftar på glasblåsning och de fyra glasbruk som fanns i landskommunen, medan barrskogstecknet syftar på skogsbruk. Detta vapen förlorade dock sin giltighet i samband med att landskommunen lades samman med Emmaboda.
- (c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5Algutsboda landskommun
(1960–1968)
Se även
- Personer med anknytning till Emmaboda kommun
Källor
Noter
- ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024, SCB, 14 maj 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Kalmar tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ [a b c] ”Emmaboda - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/emmaboda. Läst 7 maj 2024.
- ^ ”Sjöar och vattendrag - www.emmaboda.se”. www.emmaboda.se. https://www.emmaboda.se/bygga-bo--miljo/naturvard-gronytor/sjoar-och-vattendrag.html. Läst 13 maj 2022.
- ^ ”VISS-Vatteninformationssystem Sverige”. viss.lansstyrelsen.se. http://viss.lansstyrelsen.se/. Läst 13 maj 2022.
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”Konferensbord kostade 760,000. Aftonbladet, läst 31 augusti 2023.”. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/JQ48yJ/kommunstyrelsen-i-emmaboda-kopte-ett-bord-for-760000-kronor.
- ^ ”Bordet som orsakade diskussioner i Emmaboda. SVT, läst 31 augusti 2023.”. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/har-ar-bordet-som-orsakar-heta-diskussioner-i-emmaboda.
- ^ [a b c] Det känns bra att lämna över till yngre krafter nu
- ^ Jonsson, Anita (2008). Algutsboda Sockenbok del XIV. Algutsboda hembygdsförening. sid. 195. ISBN 978-91-633-3350-7
- ^ Jonsson (2008), s. 199-200
- ^ Styret i Emmaboda kommun kan snart vara klart - P4 Kalmar | Sveriges radio
- ^ S, V och MP bildar majoritet i Emmaboda - P4 Kalmar | Sveriges radio
- ^ MP-politiker lämnar styrelse
- ^ Rossbol lämnar S i protest - Barometern
- ^ ”Kommunfullmäktige - Förtroendevalda Emmaboda kommun”. Arkiverad från originalet den 23 januari 2021. https://web.archive.org/web/20210123224731/https://emmaboda.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=435. Läst 13 november 2021.
- ^ ”Kommunstyrelsen - Förtroendevalda Emmaboda kommun”. Arkiverad från originalet den 13 november 2021. https://web.archive.org/web/20211113040254/https://emmaboda.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=140. Läst 13 november 2021.
- ^ ”Bildningsnämnden - Förtroendevalda Emmaboda kommun”. Arkiverad från originalet den 13 november 2021. https://web.archive.org/web/20211113040926/https://emmaboda.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=129. Läst 13 november 2021.
- ^ ”Bygg- och miljönämnden - Förtroendevalda Emmaboda kommun”. Arkiverad från originalet den 13 november 2021. https://web.archive.org/web/20211113040928/https://emmaboda.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=130. Läst 13 november 2021.
- ^ ”Socialnämnden - Förtroendevalda Emmaboda kommun”. Arkiverad från originalet den 13 november 2021. https://web.archive.org/web/20211113040922/https://emmaboda.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=147. Läst 13 november 2021.
- ^ ”Teknik- och fritidsnämnden - Förtroendevalda Emmaboda kommun”. Arkiverad från originalet den 23 januari 2021. https://web.archive.org/web/20210123234143/https://emmaboda.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=148. Läst 13 november 2021.
- ^ ”Valnämnden - Förtroendevalda Emmaboda kommun”. Arkiverad från originalet den 13 november 2021. https://web.archive.org/web/20211113040913/https://emmaboda.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=152. Läst 13 november 2021.
- ^ ”Fakta om näringslivet - www.emmaboda.se”. www.emmaboda.se. https://www.emmaboda.se/jobb--foretagande/starta-och-driva-foretag/fakta-om-naringslivet.html. Läst 30 april 2022.
- ^ ”Information”. Emmaboda flygbana. https://www.emmabodaflygbana.se/information/. Läst 12 maj 2024.
- ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.
- ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 20 januari 2016)
- ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 19 januari 2016
- ^ Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun Allgunås. Emmaboda kommun. 2016. sid. 5. https://www.emmaboda.se/download/18.508bcea9153eb2a15c146dc/1461843632895/Allgun%25C3%25A5s%2B2016-03-21.pdf.
Externa länkar
- Emmaboda kommuns webbplats
- Wikimedia Commons har media som rör Emmaboda kommun.
|
|
Media som används på denna webbplats
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.
The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.
It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
The national flag of Kingdom of Thailand since September 2017; there are total of 3 colours:
- Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
- White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
- Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
Författare/Upphovsman: AHP999, Licens: CC BY 4.0
Centrala Emmaboda med kommunhuset längst till höger i bild