Emma Meissner

Emma Meissner
Emma Ekström vid Vasateatern, 1892.
FödelsenamnEmma Olivia Ekström
Födelsedatum30 oktober 1866
FödelseortKarlstad, Sverige
Dödsdatum20 november 1942 (76 år)
DödsortStockholm
MakeRobert Berg
(1894–1897; skilda)
Hjalmar Meissner
(1899–1940; hans död)
Genreoperett
Rollsopran
År som aktiv1881–1941
Utmärkelser
Litteris et Artibus

Emma Meissner, född Ekström 30 oktober 1866 i Karlstad, död 20 november 1942 i Stockholm, var en svensk operettsångare (sopran) och skådespelare.

Biografi

Meissner var engagerad i kören vid Mindre teatern i Stockholm 1881–1883. Sitt första sceniska framträdande hade hon som en av schackbönderna i Sjökadetten. Hon var elev vid konservatoriet i Stockholm 1884–1885 samt hos Fritz Arlberg och Signe Hebbe 1885–1886. Därefter var hon engagerad hos Fröberg 1886–1888 och vid Södra Teatern i Stockholm 1888–1889.[1]

Hon fick sitt genombrott på Vasateatern i Stockholm 1890 som Yum Yum i Mikadon. Under 1891 uppträdde hon tillsammans med Elisabeth Hjortberg som varietésångerska och turnerade i Norge, Danmark, England och Tyskland. Senare övergick hon till Oscarsteatern där hon bland annat 1907 spelade titelrollen i den första svenska uppsättningen av Glada änkan.

Totalt medverkade hon i över 100 olika operetter. Hon filmdebuterade 1903 och kom att medverka i drygt 15 filmer. Hon var även verksam som grammofonartist.

Hon var 1894–1897 gift med kassör Robert Berg och från 1899 med kapellmästaren Hjalmar Meissner. Hon är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm.[2]

Filmografi

Teater

Roller (ej komplett)

ÅrRollProduktionRegiTeater
1888EurydiceOrfeus i underjorden
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy		Södra Teatern[3]
1889CavildaHälften var eller Hin ondes andel
Daniel Abuer och Eugène Scribe		Södra Teatern[4]
StellaJakten efter lyckan
Franz von Suppé, Richard Genée och Bruno Zappert		Henrik ChristiernssonDjurgårdsteatern[5]
Lotta Andersson, medlem i damkvartettTill Paris
Frans Hodell		Vasateatern[6]
SchrollinaKapten Fracassa
Rudolf Dellinger, Richard Genée och Friedrich Zell		Vasateatern[7]
FanchetteSjökadetten
Richard Genée		Vasateatern[8]
Hertiginnan de ParthenayLille hertigen
Henri Meilhac och Ludovic Halévy		Vasateatern[9]
1892Erminy, Lord Losebernes dotterJack och Bob
Edward Jakobowski, Claxson Bellamy och Harry Paulton		Vasateatern[10]
1893DockféenDockféen
Josef Bayer		Vasateatern[11]
Hilma Andersson, sömmerskaAmors droska
Rudolf Kneisel och Hermann Hirschel		Vasateatern[12]
1894Fröken StockholmEn séance vid Saltsjöbaden
Harald Leipziger		Vasateatern[13]
Francine, "Lilla mamma"Lilla mamma
Hervé, Henri Chivot och Alfred Duru		Vasateatern[14]
Wladimir Dimitrowitsch Samoiloff, löjtnantFatinitza
Franz von Suppé		Vasateatern[15]
1898Molly SeamoreGeishan
Sidney Jones, Owen Hall och Harry Greenbank		Vasateatern[16]
1905Både hjärta och hand
Charles Lecocq, Charles Nuitter och Alexandre Beaume		Östermalmsteatern[17]
En lektion
Walter Christmas		Svenska teatern, Stockholm[18]
EurydikeOrfeus i underjorden
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy		Östermalmsteatern[19]
1906Catherine HübscherHertiginnan av Danzig
Ivan Caryll och Henry Hamilton		Östermalmsteatern[20]
Söndagsbarnet
Carl Millöcker, Richard Genée och Friedrich Zell		Östermalmsteatern[21]
FragolettoFrihetsbröderna
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy		Oscarsteatern[22][23]
DaisyDollarprinsessan
Leo Fall, Alfred Maria Willner och Fritz Grünbaum		Oscarsteatern
1907Hanna GlawariGlada änkan
Franz Lehár, Victor Léon och Leo Stein		Axel BosinOscarsteatern[24][3][22][25]
1908Daisy GrayDollarprinsessan
Leo Fall, Alfred Maria Willner och Fritz Grünbaum		Axel BosinOscarsteatern[26]
1910FatméMahomets paradis
Robert Planquette och Henri Blondeau		Oscarsteatern[27]
1911MirandolaVackra ladyn
Giacomo Minkowsky och Rudolf Lothar		Emil LindenOscarsteatern[28]
Susanna PomarelKyska Susanna
Jean Gilbert och Georg Okonkowski		Oscarsteatern[29]
1912Kvinnohataren
Edmund Eysler, Leo Stein och Karl Lindau		Emil LindenOscarsteatern[30]
PepitaEva
Franz Lehár		Emil LindenOscarsteatern
MedverkandeBiografflugan
Walter Kollo och Willy Bredschneider		Oscarsteatern[31]
1914Delia GillFilmdrottningen
Max Winterfeld		Oscarsteatern[3]
1915Juliette VermontGreven av Luxemburg
Franz Lehár, Alfred Maria Willner och Robert Bodansky		Oscarsteatern[32]
1918AdèleLäderlappen
Johann Strauss d.y., Karl Haffner och Richard Genée		Albert Ranfts operettsällskap[33]
1920Boccaccio
Franz von Suppé, Camillo Walzel och Richard Genée		Carl BarcklindOscarsteatern[34]
1921Grevinnan AlexandrovnaSista valsen
Oscar Straus, Julius Brammer och Alfred Grünwald		Carl BarcklindOscarsteatern[35]
1922Lucullus hushållerskaLucullus
Jean Gilbert, Rudolf Schanzer och Ernst Welisch		Carl BarcklindOscarsteatern[36]
1923Madame BrocardGri-Gri
Paul Lincke, Heinrich Bolten-Baeckers och Jules Chancel		Elvin OttosonOscarsteatern[37]
1924Den österrikiska grevinnanKvinnan i purpur
Jean Gilbert, Leopold Jacobson och Rudolf Oesterreicher		Nils JohannissonOscarsteatern[38]
1925Furstinnan Bozena Cuddenstein zu ChlumetzGrevinnan Mariza
Julius Brammer, Alfred Grünwald och Emmerich Kálmán		Nils JohannissonOscarsteatern[39]
Damerna från Olympen
Rudolf Schanzer, Ernst Welisch och Rudolf Nelson		Nils JohannissonOscarsteatern[40]
Lille kavaljeren
Rudolf Schanzer, Ernst Welisch och Leo Fall		Nils JohannissonOscarsteatern
JessieOrloff
Ernst Marischka och Bruno Granichstaedten		Nils JohannissonOscarsteatern[41]
StinaJulstjärnan
Sverre Brandt och Johan Halvorsen		Nils JohannissonOscarsteatern[42]
1926AuroraHjärtekrossaren
Hermann Haller och Eduard Künneke		Oskar TextoriusOscarsteatern[43]
ComtessenApollon ombord
Evert Taube		Oskar TextoriusVasateatern[44]
Fru SilleryNiniche
Marius Boullard, Alfred Hennequin och Albert Millaud		Albert RanftVasateatern[45]
1927Bankdirektörens fruAdjö, Mimi
Ralph Benatzky, Alexander Engel och Julius Horst		Oskar TextoriusVasateatern[46]
1928Fröken PoumaillacInte på mun
Maurice Yvain och André Barde		Oskar TextoriusVasateatern[47][48]
Grevinnan AlexandrovnaSista valsen
Oscar Straus, Julius Brammer och Alfred Grünwald		Oskar TextoriusVasateatern[49]
1935Anna PavlovnaFedja eller Det levande liket
Leo Tolstoj		Per LindbergVasateatern[50]
1936MollyGeishan
Owen Hall och Sidney Jones		Karl KinchOscarsteatern[3]

Bilder

Diskografi

Källor

Noter

  1. ^ Emma Olivia Berg, född Ekström i Adolf Lindgren och Nils Personne, Svenskt porträttgalleri (1897), volym XXI. Tonkonstnärer och sceniska artister
  2. ^ Hitta graven
  3. ^ [a b c d] Svenskt biografiskt lexikon
  4. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 1 mars 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-03-01/7354/2. Läst 29 juli 2015. 
  5. ^ ”Krig i fred”. Åbo Tidning: s. 2. 17 augusti 1889. http://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/binding/79038#?page=2. Läst 29 juli 2015. 
  6. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 31 augusti 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-08-31/7505a/3. Läst 29 juli 2015. 
  7. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 18 september 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-09-18/7520a/2. Läst 29 juli 2015. 
  8. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 31 oktober 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-10-31/7557/2. Läst 28 juli 2015. 
  9. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 13 december 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-12-13/7594/2. Läst 29 juli 2015. 
  10. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 28 mars 1892. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1892-03-28/8285A/2. Läst 5 mars 2016. 
  11. ^ ”Teater och musik: Vasateatern: Dockféen”. Dagens Nyheter: s. 2. 16 februari 1893. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1893-02-16/8557/2. Läst 5 mars 2016. 
  12. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 9 september 1893. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1893-09-09/8727A/3. Läst 5 mars 2016. 
  13. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 25 april 1894. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1894-04-25/8915a/3. Läst 5 mars 2016. 
  14. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 4. 21 november 1894. https://tidningar.kb.se/8224221/1894-11-21/edition/0/part/1/page/1/?newspaper=DAGENS%20NYHETER&from=1894-11-01&to=1894-11-30. Läst 26 april 2016. 
  15. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 4. 18 december 1894. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1894-12-18/9116A/4. Läst 26 april 2016. 
  16. ^ ”Geishan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF29252&pos=127. Läst 6 juli 2015. 
  17. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (5): sid. 60. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_5.pdf. Läst 17 november 2015. 
  18. ^ Johan Nordling (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (39): sid. 499. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_39.pdf. Läst 18 november 2015. 
  19. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (41): sid. 523. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_41.pdf. Läst 18 november 2015. 
  20. ^ ”Teater, litteratur, musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 13 februari 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-02-13/12867A/2. Läst 27 juli 2015. 
  21. ^ Ernst Högman (1906). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (17): sid. 209. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_17.pdf. Läst 20 november 2015. 
  22. ^ [a b] Wifstrand, Naima (1962). Med och utan paljetter. Stockholm: Albert Bonniers Förlag AB. sid. 36 
  23. ^ ”Oscarsteatern invigd”. Dagens Nyheter: s. 2. 7 december 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-12-07/13159b/2. Läst 27 juli 2015. 
  24. ^ ”Den glada änkan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24974&pos=31. Läst 4 juni 2015. 
  25. ^ ”Den glada änkan”. Dagens Nyheter: s. 2. 23 januari 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-01-23/13203a/2. Läst 26 juli 2015. 
  26. ^ ”Dollarprinsessan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24973&pos=41. Läst 4 juni 2015. 
  27. ^ Frans J. Huss, red (1910). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 30 (3): sid. 20. Arkiverad från originalet den 8 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160508082719/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1910_no_03.pdf. Läst 7 maj 2016. 
  28. ^ Från svenska scener i Hvar 8 dag (12:e årgången) sid. 292
  29. ^ Frans J. Huss, red (1911). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) (14): sid. 109. Arkiverad från originalet den 30 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150630044541/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1911_no_14.pdf. Läst 8 juni 2015.  Arkiverad 30 juni 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  30. ^ ”Oscarsteaterns nya Wienoperett”. Dagens Nyheter: s. 6. 1 september 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-09-01/15194/6. Läst 27 januari 2016. 
  31. ^ ”Ur nyårsrevyerna”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet: s. 29. 29 januari 1913. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1913/pdf/1913_02.pdf. Läst 27 juni 2015. 
  32. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 7. 12 mars 1915. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1915-03-12/69A/7. Läst 15 juli 2015. 
  33. ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 18 januari 1918. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1918-01-18/16/6. Läst 21 juli 2015. 
  34. ^ Rosengren 1948, s. 49.
  35. ^ Rosengren 1948, s. 54.
  36. ^ Rosengren 1948, s. 68.
  37. ^ ”Gri-Gri”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24976&pos=67. Läst 5 juni 2015. 
  38. ^ S. A-g (31 december 1924). ”'Kvinnan i purpur' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/tidning/1924-12-31/357/1. Läst 19 februari 2017. 
  39. ^ E.N. (7 februari 1925). ”'Mariza' – Operettsuccès på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/tidning/1925-02-07/36/1. Läst 19 februari 2017. 
  40. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 9. 25 april 1925. http://arkivet.dn.se/tidning/1925-04-25/110/9. Läst 19 februari 2017. 
  41. ^ ”Orloff”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22442&pos=114. Läst 10 juni 2015. 
  42. ^ Musik- och teaterbloggen
  43. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 10. 24 mars 1926. http://arkivet.dn.se/tidning/1926-03-24/81/10. Läst 19 februari 2017. 
  44. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 7. 30 augusti 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-08-30/234/7. Läst 1 januari 2016. 
  45. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 7. 10 september 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-09-10/245/7. Läst 1 januari 2016. 
  46. ^ Rosengren 1948, s. 127.
  47. ^ Teateralmanack 1928 i Svenska Dagbladets Årsbok – sjätte årgången, händelserna 1928 (1929) s. 145
  48. ^ ”Inte på mun”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14421&pos=329. Läst 11 juli 2015. 
  49. ^ Rosengren 1948, s. 133.
  50. ^ ”Fedja eller Det levande liket”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14203&pos=374. Läst 14 juli 2015. 

Tryckta källor

  • Rosengren, Margit (1948). Oförgätligt glada stunder …. Stockholm: C. E. Fritzes bokförlag AB. Libris 784760 
  • Ottoson, Elvin (1941). Minns du det än … : ett avsnitt ur operettens historia. Stockholm: Fritzes bokförl. sid. 160. Libris 1404046 

Externa länkar

Auktoritetsdata

Media som används på denna webbplats

Emma Meissner-Kyska Susanna.jpg
Emma Meissner i Kyska Susanna
Emma Meissner i Lilla kavaljeren (ur Vecko-Journalen 37 1925).jpg
Den svenska operettsångerskan sv:Emma Meissner i en uppsättning av sv:Leo Falls operett Lilla kavaljeren, troligen på sv:Oscarsteatern.
Emma Meissner-Frihetsbroderna.jpg
Emma Meissner i Frihetsbröderna
Emma Ekström.jpg
Författare/Upphovsman: Helledaysamlingen, Licens: CC0
Emma Ekström, skådespelare och sångare vid Vasateatern 1892
Emma och Hjalmar Meissner.JPG
Foto av Emma och Hjalmar Meissners gravvård på Norra begravningsplatsen i Solna
Grunberg-Meissner.jpg
Rosa Grünberg & Eva Meissner in the operetta Eva
Emma Meissner-Carl Barcklind-Dollarprinsessan.jpg
Emma Meissner och Carl Barcklind i Dollarprinsessan
Emma Meissner-1909.jpg
Emma Meissner i operetten Frånskilda frun