Emil Nicanor Fischer

Emil Nicanor Fischer
Emil Fischer i Från vår merkantila och industriela verld från 1902.
FöddEmil Nicanor Fischer
1 november 1839[1]
Askersund[1], Sverige
Död7 juni 1912[2][3] (72 år)
Göteborg[2], Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningAffärsman, grosshandlare
Befattning
Styrelseledamot, Bofors
Styrelseledamot, Göteborgs och Bohus läns sparbank (1887–1912)
Styrelseledamot, Bergslagernas Järnvägar (1892–1912)
Ordförande, Sveriges riksbanks Göteborgskontor (1904–1912)
FöräldrarPer Gustaf Fischer[4]
Eva Sophia Brattström
SläktingarPer Adolf Fischer (syskon)
Elis Fischer (syskon)
Utmärkelser
Riddare av Nordstjärneorden (1897)[5][4]
Redigera Wikidata

Emil Nicanor Fischer, född 1 november 1839 i Askersund, död 7 juni 1912 i Göteborg, var en svensk grosshandlare och politiker.

Biografi

Föräldrar var postmästaren Per Gustaf Fischer och Eva Sofia Brattström. Fischer tog studenten 1859, varefter han tillsammans med Secundus Öström 1871 grundade firman Öström & Fischer i Göteborg för att bedriva agentur- och speditionsaffärer samt även industriell verksamhet. Han var ledamot av Göteborgs stadsfullmäktige 1883–1906 och ett flertal kommunala styrelser och bland annat ledamot av drätselkammaren 1890–1912.

Emil Fischer var styrelseledamot i Göteborgs- och Bohus läns sparbank 1887–1912, huvudagent för försäkringsbolaget Skandia från 1895, ledamot på Riksbankens göteborgskontor 1889–1912 men som ordförande från 1904. Fischer satt även med i flera andra styrelser, bl.a. för Bergslagens Järnvägs AB 1892–1912, AB Bofors–Gullspång, Lindholmens Verkstads AB, Göteborgs Arbetarebostads AB, AB Göteborgs Porslinsfabrik, Trävaru AB Dalarne, Göteborgs Trädgårdsförening, Göteborg–Särö Järnvägs AB, AB Svenska Möbeltygs- och Mattfabriken.

Fischer var ogift.

Utmärkelser

Referenser

  1. ^ [a b] Göteborgs och Bohus läns sparbank, 1864–1914: minnesskrift utgifven på Sparbankens femtioårsdag, 1913, s. 84, läst: 26 januari 2024.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Albin Hildebrand, Svenskt porträttgalleri : XXVI. Register till hela verket, 1913, s. 214, läs online, läst: 26 januari 2024.[källa från Wikidata]
  3. ^ Sveriges dödbok 1860–2017, sjunde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2018.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Robert Södermark, Kungl. svenska Riddareordnarna jämte Konung Oscar II:s Jubileums minnestecken, 1907, s. 246, läst: 26 januari 2024.[källa från Wikidata]
  5. ^ Sveriges statskalender 1909, s. 87, läst: 26 januari 2024.[källa från Wikidata]

Vidare läsning

  • Fredberg, Carl Rudolf A:son (1902). Från vår merkantila och industriela verld : porträtter, autografier, biografier och skizzer från Sveriges handel, industri och handtverk : illustreradt arkiv för affärsmän och allmänheten. 2, Göteborg. Göteborg: Bonnier. sid. 41–43. Libris 1902902 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats