Emil Hillberg
| Emil Hillberg | |
 | |
| Född | Carl Vilhelm Emil Hillberg 18 februari 1852 Stockholm, Sverige |
|---|---|
| Död | 26 december 1929 (77 år) Trosa, Sverige |
| Aktiva år | 1873–1927 |
Carl Vilhelm Emil Hillberg, född 18 februari 1852 i Stockholm, död 26 december 1929 i Trosa,[1] var en svensk skådespelare.
Biografi
Hillberg scendebuterade på Dramaten 1873 som Benvolio i Romeo och Julia, men föredrog sedan att ta skilda engagemang framför en fast anställning.
1873–1874 var han anställd vid Wilhelm Åhmans teatersällskap, 1874–1878 vid Svenska Teatern i Helsingsfors, samt 1878–1879, 1881–1882, 1884–1886, 1898–1901 och 1903–1908 vid Svenska teatern, Stockholm, samt 1879–1880, 1886–1897, och 1908–1919 vid Dramatiska teatern, 1897–1898 vid Vasateatern och 1902–1903 vid Olympiatetern.[2]
Stora roller under denna tid var som Jago i Othello på Kungliga Teatern 1879, som Gert Bokpräntare i urpremiären av Mäster Olof på Svenska (Nya) teatern i Stockholm 1881 och som doktor Stockman i En folkefiende på Stora Teatern 1883. Han misslyckades som direktör för Stora Teatern 1880.
Hillberg var även direktör för den resande elevteatern Sydsvenska skådebanan 1901–1902, samt gästspelade i Oslo, Helsingfors, Göteborg och i svenska landsorten.[2]
Han fick fast engagemang på Dramaten 1886 och blev kvar där till 1897. Berömda rolltokningar under den tiden var som Tartuffe 1886 och som Shylock i Köpmannen i Venedig 1895. Åren 1897–1908 var han vid Albert Ranfts teatrar och spelade bland annat huvudrollen i Strindbergs Gustav Vasa vid uruppförandet 1899 och likaså i Tor Hedbergs Johan Ulfstjerna vid dess uruppförande 1907. Han återvände till Dramaten 1908–1919.
Sitt sista framträdande gjorde han 1927 på Konserthusteatern.[2]
I Myggans nöjeslexikon framhålls att Hillberg var en banbrytare för en realistisk-psykologisk spelstil och en orädd sökare. Hans lynniga karaktär var emellertid till förfång för honom både i karriären och privatlivet.
Han översatte även Hugo von Hofmannsthals Envar: der gamla spelet, som framställer den rike mannens ändalykt (Bonnier, 1916).
Emil Hillberg är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[3] Han var far till skådespelaren Gösta Hillberg.
Teater
Roller (ej komplett)
Källor
- Myggans nöjeslexikon: ett uppslagsverk om underhållning. 8, Hagen-Högl. Höganäs: Bra böcker. 1991. sid. 174-175. Libris 7665086. ISBN 91-7752-266-4
- ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231
- ^ [a b c] Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12, s. 1260.
- ^ SvenskaGravar
- ^ Ernst Högman, red (1919). ”Till Emil Hillbergs avsked från scenen”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm) 32 (12): sid. 188. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1919/pdf/1919_12.pdf. Läst 26 december 2015.
- ^ ”Teater och musik”. Dagens Nyheter: s. 1. 4 september 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-09-04/3556/1. Läst 15 augusti 2015.
- ^ ”Teater och musik”. Aftonbladet: s. 3. 21 februari 1879. http://tidningar.kb.se/4112678/1879-02-21/edition/0/part/1/page/3. Läst 1 april 2017.
- ^ ”K. Dramatiska Teatern”. Affischen: s. 3. 16 maj 1892. https://tidningar.kb.se/gx93thdsdqrsft17/part/1/page/3. Läst 18 maj 2024.
- ^ Teater i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1895) s. 6
- ^ Spelåret 1894-95 i Projekt Runeberg
- ^ Varia - Illustrerad månadsskrift 1898, s. 13-14.
- ^ ”Teatrarna”. Svenska Dagbladet. 21 januari 1898. http://tidningar.kb.se/1767385/1898-01-21/edition/0/part/1/page/2/?q=%22de%20wahl%22&sort=asc&freeonly=1&from=1898-01-01&to=1899-12-31&page=1.
- ^ ”Teater och Musik”. Aftonbladet. 28 januari 1898. http://tidningar.kb.se/4112678/1898-01-28/edition/0/part/1/page/3/?q=%22de%20wahl%22&sort=asc&freeonly=1&from=1898-01-01&to=1899-12-31&page=1. Läst 15 november 2015.
- ^ ”Teater och Musik: Marcelle”. Svenska Dagbladet: s. 4. 28 januari 1898. http://tidningar.kb.se/1767385/1898-01-28/edition/0/part/1/page/4/?q=%22de%20wahl%22&sort=asc&freeonly=1&from=1898-01-01&to=1899-12-31&page=1. Läst 15 november 2015.
- ^ ”Kungsämnena”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF26037&pos=126. Läst 6 juli 2015.
- ^ ”Teater och Musik: Vasateatern”. Aftonbladet: s. 3. 10 maj 1898. http://tidningar.kb.se/4112678/1898-05-10/edition/0/part/1/page/3/?q=%22de%20wahl%22&sort=asc&freeonly=1&from=1898-01-01&to=1899-12-31&page=1. Läst 15 november 2015.
- ^ ”Teater och Musik: Teatrarna”. Svenska Dagbladet: s. 2. 12 december 1898. http://tidningar.kb.se/1767385/1898-12-07/edition/0/part/1/page/3/?q=%22de%20wahl%22&sort=asc&freeonly=1&from=1898-01-01&to=1899-12-31&page=2. Läst 15 november 2015.
- ^ ”Teater och Musik: Teatrarna”. Svenska Dagbladet. 16 januari 1898. http://tidningar.kb.se/1767385/1899-01-16/edition/0/part/1/page/2/?q=%22de%20wahl%22&sort=asc&freeonly=1&from=1898-01-01&to=1899-12-31&page=3.
- ^ ”Teater och musik: Teatrarna”. Svenska Dagbladet: s. 2. 24 februari 1899. http://tidningar.kb.se/1767385/1899-02-24/edition/0/part/1/page/2/?q=%22de%20wahl%22&sort=asc&freeonly=1&from=1898-01-01&to=1899-12-31&page=3. Läst 15 november 2015.
- ^ ”Teater och musik: Svenska teatern”. Aftonbladet: s. 3. 27 februari 1899. http://tidningar.kb.se/4112678/1899-02-27/edition/0/part/1/page/3/. Läst 15 november 2015.
- ^ Ord och Bild 1900 s. 58
- ^ Ord och Bild 1901 s. 55
- ^ Teaterkrönika i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1901) s. 390
- ^ Ord och Bild 1901 s. 391
- ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 27 oktober 1902 ]. https://arkivet.dn.se/tidning/1902-10-27/11696A/3. Läst 4 augusti 2019.
- ^ Ernst Högman (1904). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 17 (42): sid. 521. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1904/pdf/1904_42.pdf. Läst 17 november 2015.
- ^ Frithiof Hellberg (1904). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 17 (44): sid. 545. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1904/pdf/1904_44.pdf. Läst 17 november 2015.
- ^ Johan Nordling (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (4): sid. 47. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_4.pdf. Läst 17 november 2015.
- ^ Johan Nordling (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (12): sid. 154f. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_12.pdf. Läst 17 november 2015.
- ^ Johan Nordling (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (45): sid. 574. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_45.pdf. Läst 19 november 2015.
- ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter. 12 februari 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-02-12/12866A/3. Läst 7 augusti 2015.
- ^ Johan Nordling (1906). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (19): sid. 234. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_19.pdf. Läst 20 november 2015.
- ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 31 augusti 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-08-31/13061A/3. Läst 7 augusti 2015.
- ^ Bo Bergman (19 maj 1906). ”Svenska teatern: Lifvet på landet”. Dagens Nyheter: s. 2. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-05-19/12960A/2. Läst 28 december 2015.
- ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 5 november 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-11-05/13127a/3. Läst 7 augusti 2015.
- ^ ”'Henrik IV' på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 2. 15 januari 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-01-15/13195a/2. Läst 5 augusti 2015.
- ^ Bo Bergman (15 december 1907). ”Svenska teatern: 'Mäster Olof'”. Dagens Nyheter: s. 4. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-12-15/13522A/4. Läst 5 augusti 2015.
- ^ Petterson, Hjördis; Kretz Inga Maria (1983). Rosor & ruiner. Stockholm: Prisma. sid. 47. Libris 7407145. ISBN 91-518-1680-6
Vidare läsning
- Hedberg, Frans (1888). På ömse sidor om ridån: minnen och bilder ur teaterlifvet. Stockholm: Lamm. sid. 247–253. Libris 98196. https://runeberg.org/fhsvsk/0253.html
- Teater i Sverige utanför huvudstaden. Stockholm: Svensk litteratur. 1948. sid. 176–177. Libris 1430588
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Emil Hillberg.
|
Media som används på denna webbplats
Emil Hillberg som Jago
Emil Hillberg