Emil Gustafson

Emil Gustafson
Född12 juli 1862[1]
Kräcklinge församling[1], Sverige
Död5 maj 1900[1] (37 år)
Kräcklinge församling[1], Sverige
Medborgare iSverige[1]
SysselsättningFörfattare, evangelist, sångförfattare, lärare
Redigera Wikidata

Gustaf Emil Gustafson, född 12 juli 1862 i Kräcklinge församling, Örebro län, död 5 maj 1900 i Kräcklinge församling, Örebro län, var en svensk predikant, mystiker och sångförfattare.

Biografi

Emil Gustafson var bondson från Kräcklinge och som vuxen bosatt i Hardemo, Örebro län. Han studerade vid en lantbruksskola utanför Ulricehamn med ett påbyggnadsår i Västmanland men måste avbryta skolan på grund av sjukdom. Vid 16 års ålder var han verksam som söndagsskollärare och evangelist inom Helgelseförbundet.

Flera av hans predikningar finns utgivna i skrift.¹ Hans signatur är E. G-n. Han gav från 1892 ut sin egen sångbok Hjärtesånger. Den utökades efterhand och den femte upplagan av Hjärtesånger 1895, med 260 sånger och en onumrerad text under rubriken Evangelisten.

Han utgick han alltid från ett bibelcitat i sångdiktningen. Flera av hans texter togs med i Herde-Rösten 1892 och finns också representerad i Den svenska psalmboken 1986 och i flera frikyrkliga sångböcker som Segertoner 1930, Psalmer och Sånger 1987 (P&S), Frälsningsarméns sångbok 1990 (FA).

Emil Gustafsons andlighet och författarskap var fokuserat på för lidande själar, som han hade förmåga att trösta. Inte minst hans sång "Hur underlig är du i allt vad du gör" är en klassiker inom lidandets andlighet. och bestämd av helgelserörelsens trosinriktning .

Gustafsons samlade skrifter utgavs i två små band. Han har särskilt sinne för mystikernas typiska allegorisering av Gamla Testamentet. Inom Flodbergskretsen och Smiths Vänner var han mycket avhållen, och hans främsta lärjunge i dagens svenska andlighet är Peter Halldorf.[källa behövs] Halldorfs son Joel Halldorf har disputerat på en avhandling[2] om Gustafson.

Han har också kallats profet, på grund av sitt starka fördömande av den ytliga halleluja-andligheten som präglade svensk frikyrklighet redan på hans tid. Han var en stillhetens man, och det berättas att han en gång gjorde ett besök hemma hos någon, då han inte yttrade ett enda ord under hela besöket. Hans mest kända valspråk lyder "Den som har mycket att säga om sig själv har ännu inte sett Gud".

Han begravdes 15 maj 1900 på Kräcklinge kyrkogård i en grav där även föräldrarna Gustav Olsson (1822–1901) och Karolina Andersdotter (1834–1914) samt brodern Gottfrid Gustavsson (1878–1939) vilar.[3]

Emil Gustafson var ogift.

Sånger

Bibliografi

  • Hjärtesånger för enskild och allmän uppbyggelse. Utgavs 1892 och bearbetades och utökades senare. Kom i 5:te uppl. 1895, Betlehemsstjärnans förlag, Kräklinge.
  • ¹ Emil Gustafsons Samlade skrifter i nio delar finns publicerade på Runeberg

Vidare läsning

  • Levande ord - Glimtar ur E. Gustafsons författarskap samlade av Stig Hällzon (född 1927), 2003, ISBN 91-7999-456-3
  • Stig Abrahamsson (född 1915), Emil Gustafson, en Guds profet, 1948, nya upplagor 1961 och 1985, ISBN 91-7218-081-1

Referenser

  1. ^ [a b c d e] Sveriges dödbok 1830–2020, åttonde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2021, läst: 4 september 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ Halldorf, Joel (2012). Av denna världen?: Emil Gustafson, moderniteten och den evangelikala väckelsen. Skrifter / utgivna av Svenska kyrkohistoriska föreningen. II, Ny följd, 0491-6786 ; 67. Skellefteå: Artos. Libris 12683378. ISBN 9789175805948 
  3. ^ Begravda i Sverige, CD-ROM, Version 1.00, Sveriges Släktforskarförbund.

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Emil Gustafson.jpg
Emil Gustafson, kristen författare och sångförfattare