Emil Österman
| Emil Österman | |
 | |
| Född | 11 januari 1870[1][2][3] Västra Vingåkers församling[4][5][6], Sverige |
|---|---|
| Död | 8 mars 1927[7][2] (57 år) Engelbrekts församling[7] |
| Begravd | Norra begravningsplatsen[8] kartor |
| Medborgare i | Sverige[9] |
| Utbildad vid | Kungliga Akademien för de fria konsterna |
| Sysselsättning | Målare[10] |
| Släktingar | Bernhard Österman (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Carl Emil Österman, född den 11 januari 1870 i Finninge, Västra Vingåker, död den 8 mars 1927 i Stockholm,[11] var en svensk målare, tecknare, grafiker och vice professor vid Konstakademien.
Han var son till färgeriverkmästaren Carl Ludvig Andersson och Emelie Österman och från 1903 gift med Emilie Brock samt tvillingbror till Bernhard Österman. Han studerade vid Konstakademien i Stockholm 1890–1893, då han vann kungliga medaljen för Fersens mord. Med ett antal större resestipendier gällande fyra år kunde han under åren 1894–1898 bedriva studier i bland annat Italien, Nederländerna, Belgien, Frankrike, Tyskland och Spanien. Han blev ledamot av Konstakademien 1900 och var extralärare vid akademiens läroverk 1901–1908 samt utsågs till vice professor i målning 1914. Samtidigt som han undervisade vid akademien deltog han i en av Axel Tallbergs etsningskurser och utförde därefter ett antal porträtt i etsning. Han var Sveriges officielle kommissarie vid de internationella konstutställningarna i München 1905, 1909 och 1913 samt kommissarie vid konstutställningarna i Wien 1910 och Brighton 1911. Liksom sin bror blev han på kort tid en högt skattad porträttör inom officiella, aristokratiska och intellektuella kretsar. Hans tidiga arbeten räknas som konstnärligt bäst och har mycket stora likheter med broderns måleri. Han var medlem i Svenska konstnärernas förening samt Konstnärsklubben i Stockholm och medverkade från 1894 ett flertal gånger i Svenska konstnärernas förenings utställningar i Stockholm, Han var representerad vid Biennalerna i Venedig 1901 och 1926, en utställning hos Schulte i Berlin 1906, en samlingsutställning i Wien 1910, Baltiska utställningen 1914, den svenska konstutställningen på Charlottenborg i Köpenhamn 1916 samt en samlingsutställning på Nordiska bokhandeln i Stockholm 1922 och en svensk samlingsutställning i London 1924. Tillsammans med sin bror ställde han ut i Stockholm 1903. En minnesutställning med hans konst visades på Konstakademien i Stockholm 1928. Österman är representerad vid en rad privatsamlingar, organisationer, företag samt Nationalmuseum[12], Nordiska museet, Konstakademin, Stockholms slott, Stockholms stadshus, Vetenskapsakademien[13], Sörmlands museum, Eskilstuna konstmuseum och Uppsala universitetsbibliotek[14].
Han är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[15] 821-822
Bland hans alster kan nämnas:
- Gammal fru (1899, Nationalmuseum[16].
- Konung Oscar II (1899 och flera senare, ett i Nordiska museet).
- Målaren Edward Rosenberg (1901, Nationalmuseum),
- Målaren Johan Reinhold Norstedt (1902, Konstakademien),
- Konstnärens hustru (1906).
- Professor Carl Peter Curman (1908).
- Statsminister Arvid Lindman (1909).
- Dubbelporträttet Efter middagen (1909).
- Konung Gustaf V (1912, Stockholms slott).
- Greve Fredrik Wachtmeister (1916, Konstakademien).
Den stora figurrika målningen I min ateljé (utställd 1917) framställer ett talrikt aftonsällskap av konstnärer och damer, lyssnande på ett humoristiskt föredrag. Österman blev ledamot av Konstakademien 1900, extra lärare vid Konsthögskolan 1902 och vice professor 1914.
Bildgalleri
Erik Elliot ca 1905.
Gustaf Retzius 1907.
Mor och barn (1910). Sannolikt konstnärens hustru Emelie och sonen Carl Gustaf.
Alfred Nobel (1915).
Porträtt av Carl Curman.
Porträtt av brodern Bernhard Österman och gravören Erik Lindberg.
Självporträtt, 1911.
Dubbelporträtt med brodern Bernhard Österman, 1904.
Pastell, Anna Lilliehöök f. Ekelund.
Porträtt, Fritz och Hans von Rosen, 1889.
.jpg)
Källor
- Svenskt konstnärslexikon del V, sid 821-822, Allhems Förlag, Malmö. Libris 8390293
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Österman, Emil, 1904–1926.
Noter
- ^ Västra Vingåker (D, T) AI:19d (1876-1880) Bild 264 / sid 260 (AID: v63012.b264.s260, NAD: SE/ULA/11076), husförhörslängd, läs onlineläs online och läs online, läst: 5 maj 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] RKDartists, Emil í–sterman, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Andreas Beyer & Bénédicte Savoy (red.), Artists of the World Online, K.G. Saur Verlag och Walter de Gruyter, 2009, 10.1515/AKL, Emil Österman.[källa från Wikidata]
- ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1900, Riksarkivet, Österman, Carl Emil, f. 1870 i Västra Vingåker Södermanlands län, Porträttmålare, läs onlineläs online, läst: 3 april 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1890, Riksarkivet, Österman, Carl Emil, f. 1870 i Vingåker Nyköp. l., Akad.elev, läs onlineläs online, läst: 3 april 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1910, Riksarkivet, Anderson Österman, Karl Emil, f. 1870 i Västra Vingåker Södermanlands län, Genremålare, läs onlineläs online, läst: 3 april 2018.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Engelbrekts kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/6003/F I/5 (1925-1929), bildid: 00017529_00082, sida 78, död- och begravningsbok, läs onlineläs online, läst: 5 maj 2019, ”59,mar,8,1,,Österman Karl Emil Andersson...1870,11/1”.[källa från Wikidata]
- ^ Svenskagravar.se, Österman, Carl Emil, läs online, läst: 3 april 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ Union List of Artist Names, 9 augusti 2021, läs online, läst: 7 februari 2024.[källa från Wikidata]
- ^ Dagens Nyheter 9 mars 1927 sid.9
- ^ Emil Österman i Nationalmuseums samlingar
- ^ Kungl. Vetenskapsakademiens porträttsamling, 2015, sidorna 146-148, 152, 157, 161 och 166, Libris 17064314
- ^ ”Uppsala universitetsbibliotek”. Arkiverad från originalet den 19 juli 2018. https://web.archive.org/web/20180719233317/https://www.alvin-portal.org/alvin/view.jsf?dswid=-4703&searchType=EXTENDED&query=Emil+%C3%96sterman&aq=%5B%5B%7B%22A_FQ%22%3A%22Emil+%C3%96sterman%22%7D%5D%5D&aqe=%5B%5D&af=%5B%5D&pid=alvin-record%3A182726&c=4#alvin-record%3A182726. Läst 19 juli 2018.
- ^ SvenskaGravar
- ^ ”Nationalmuseum”. Arkiverad från originalet den 22 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170222053342/http://collection.nationalmuseum.se/eMuseumPlus?service=ExternalInterface&module=artist&objectId=7539&viewType=detailView. Läst 21 februari 2017.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Emil Österman.
|
Media som används på denna webbplats
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Porträtt av Erik Elliot (1844-1927) iklädd frack samt Serafimerordens axelband och kraschan, samt bärandes runt halsen kommendörskorset av Nordstjärneorden. Porträttet utfört ca 1905 av målaren Emil Österman (1870-1927).
Professor sv:Carl Curman (1833-1913) porträtterad av sv:Emil Österman (1870-1927)
Gustaf Retzius (1907) (Målning av Emil Österman på Svenska Läkaresällskapet)
Dubbelporträtt av de svenska konstnärerna sv:Bernhard Österman and sv:Erik Lindberg målat av sv:Emil Österman.
Målning föreställande Bernhard Österman och hans tvillingbror Emil Österman. Emil sittande med pensel och palett. Guldram.
Oljemålning, självporträtt av Emil Österman. Höftbild, stående, en face mot landskap. Han håller ivänster hand palett och penslar. På baksidan med svart oljefärg: Sjelfporträtt af Professor Emil Österman. Måladt i Tullinge å Elgenstorp 1911. Född 18 11/1 70.
Image scanned from the book "Svenskt Porträttgalleri XX - Arkitekter, Bildhuggare, Målare m.fl. " ("Swedish Portrait Gallery XX - Architects, Sculptors, Painters, ") published 1901
Porträtt i pastellkrita föreställande Fritz och Hans von Rosen som små barn. Målad 1889. Inramad. Emil Österman var 19 år då han målade tavlan, sannolikt efter ett så kallat visitkort, ett fotografi. Pojkarna är klädda i kolt, och den yngre, Hans, f. 1888, har rosa skärp och strumpor. För att klara studiekostnaderna vid Konstakademin i Stockholm fortsatte bröderna Österman att teckna porträtt efter fotografier.
Pastell utförd av Emil Österman föreställande Fru Anna Lilliehöök.Träram. Pastellen är målad 1884 av den då 14-årige Emil Österman som vid denna tidpunkt gick som elev vid tekniska skolan (Konstfack) i Stockholm. Enligt en uppgift är det bröllopet mellan Anna Ekelund ochCarl Malkolm Lilliehöök som inspirerat Gustaf Fröding till dikten "Fjorton dagar efteråt", där namnen något förvanskats.