Emberiza

Emberiza
Ortolansparv (Emberiza hortulana)
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFältsparvar
Emberizidae
SläkteEmberiza
Linné, 1758

Emberiza är ett större släkte med tättingar, numera det enda inom familjen fältsparvar. Släktet som består av ett 40-tal arter har sin utbredning i Asien, Europa och Afrika.

Namn

Trots att merparten av arterna har trivialnamnet "sparvar" är de inte nära besläktade med familjen sparvfinkar (Passeridae). Ett annat förekommande trivialnamn inom detta släkte är "ortolan" eller "ortolansparv" vilket härleds från latinets hortulanus, som ungefär betyder "trädgårdsmästarfågeln", från hortus som betyder "trädgård.[1]

Systematik

Kornsparven (Emberiza calandra) placerades tidigare ofta i det egna släktet Miliaria, men både skelettanalyser och studier av mitokondriellt DNA talar emot att placera kornsparven utanför släktet Emberiza.[2][3] DNA-studier visar också att tofssparv och skiffersparv, tidigare och i viss uträckning fortfarande i de egna släktena Melophus respektive Latoucheornis, även bör inkluderas i Emberiza.

Vissa auktoriteter delar upp Emberiza i flera mindre släkten: Melophus, Granativora, Emberiza, Fringillaria och Schoeniclus.[4] Dessa noteras som undersläkten i artlistan nedan, som i övrigt följer IOC:s indelning i 43 arter:[5]

Undersläkte Melophus
Tofssparv
Undersläkte Granativora
Svarthuvad sparv
Undersläkte Emberiza
Gulsparv
Undersläkte Fringillaria
Zebrasparv
Undersläkte Schoeniclus
Praktsparv
Sävsparv

Utdöda arter

Tidigare förekom den numera utdöda kanariesparven (Emberiza alcoveri) på Kanarieöarna, en av få flygoförmögna tättingar.

Referenser

Noter

  1. ^ Webster's New World Law Dictionary (2006) Wiley Publishing, Inc., Hoboken, New Jersey.www.yourdictionary.com, läst 2008-05-04
  2. ^ Webster & Webster (1999) Auk nr.116, sid:1054-1074
  3. ^ Lee PLM, Richardson LJ & Bradbury RB (2001) The phylogenetic status of the Corn Bunting Milaria calandra based on mitochondrial control-region DNA sequences., Ibis, nr.143 sid:299-303
  4. ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  5. ^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen  (Eds). 2023. IOC World Bird List (v13.2). doi :  10.14344/IOC.ML.13.1.

Källor

  • Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
  • Jirle, E., Svensson, L., Fromholtz, J., Tyrberg, T. (2010). ”Förändringar i listan över Holarktis fåglar: Rapport nr 3 från sof:s taxonomikommitté”. Vår fågelvärld 69 (6): sid. 40-48. ISSN 0042-2649. 

Media som används på denna webbplats

28-090504-black-headed-bunting-at-first-layby.jpg
Författare/Upphovsman:
Mark S Jobling
, Licens: CC BY 3.0
Male Black-headed Bunting on the island of Lesvos, Greece.
Wiki-c-miyamahoojiro.jpg
Yellow-throated Bunting Emberiza elegans, Hokkaido, Japan
Cinnamon-breasted Bunting (Emberiza tahapisi) (16013897374).jpg
Författare/Upphovsman: Bernard DUPONT from FRANCE, Licens: CC BY-SA 2.0
Cinnamon-breasted bunting feeding on grass seed, S139 Road West of Biyamiti, Kruger NP, SOUTH AFRICA
Emberiza schoeniclus vogelartinfo chris romeiks CHR1785.jpg
Författare/Upphovsman: Vogelartinfo, Licens: GFDL 1.2
Common reed bunting
Crested Bunting Melophus lathami Melghat TR 2.jpg
Författare/Upphovsman: Dr. Raju Kasambe, Licens: CC BY-SA 4.0
Photo taken in Melghat Tiger Reserve, Maharashtra, India. Clicked on 10 February 2010.