Embargo Act of 1807

Politisk karikatyr med "Ograbme", ordet "Embargo" stavat baklänges. I New England talade pressen också om Dambargo, Mob-Rage, eller Go-bar-'em.

Embargo Act of 1807 var ett embargo som USA[1] utfärdade mot Storbritannien och Frankrike under Napoleonkrigen.[2], sedan man ansett att den amerikanska neutraliteten kränkts. Amerikanska handelsmän hade blivit bortförda, och lasten beslagtagits. Den hårt pressade brittiska flottan hade tvingat amerikanska sjömän att arbeta på brittiska krigsskepp.[3] Storbritannien och Frankrike menade att dessa plundringar var nödvändiga för deras egen överlevnad.[4] USA hänvisade till Chesapeake-Leopard-affären som ett exempel på brittisk kränkning av USA:s neutralitet.[1][5] Diplomatiska förolämpningar användes av USA som stöd för krigsförklaring.[6] Ilskna medborgare kastade om bokstäverna i ordet “Embargo” till “O Grab Me.”[7]

President Thomas Jefferson agerade återhållsamt.[8] Han rekommenderade USA:s kongress att svara med ekonomisk krigföring i stället för att mobilisera militärt.[9] Lagen undertecknades den 22 december 1807.[10] Effekten av var tänkt att[11] – genom att orsaka ekonomiska svårigheter för Storbritannien och Frankrike[2] – straffa britterna och fransmännen, och tvinga dem att lämna den amerikanska sjöfarten i fred, respektera USA:s neutralitet, och sluta med tvångsvärvningar.[12] Embargot blev dock både diplomatiskt och ekonomiskt fiasko [13][14] I stället drabbades USA:s ekonomi och folk hårt.[15][16]

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 18 maj 2013.

Fotnoter

  1. ^ [a b] Kaplan, 1958, p. 345
  2. ^ [a b] Perkins, 1968, p. 320
  3. ^ Levy, 1975, p. 343
  4. ^ Kaplan, 1958, p. 355
  5. ^ Perkins, 1968, p. 317
  6. ^ Kaplan, 1958, p. 346
  7. ^ David M. Kennedy; Lizabeth Cohen; Thomas A. Bailey (2009). The American Pageant: A History of the Americah People: To 1877. Cengage Learning. sid. 241. http://books.google.com/books?id=gwP8bQsT908C&pg=PA241 
  8. ^ Perkins, 1968, p. 317–318
  9. ^ Kaplan, 1958, p. 347–348
  10. ^ Perkins, 1968, p. 323
  11. ^ Hofstadter, 1948, p. 279
  12. ^ Kaplan, 1958, p. 347
  13. ^ Hofstadter, 1948, 279
  14. ^ Perkins, 1968, p. 331
  15. ^ Perkins, 1968, p. 328–329
  16. ^ Levy, 1975, p. 314–315

Media som används på denna webbplats