Else-Merete Ross

Else-Merete Ross, född Helweg-Larsen 27 februari 1903 i Köpenhamn, död 1 mars 1976, var en dansk lektor, kvinnopolitiskt aktiv och politiker för Det Radikale Venstre. Hon var folketingsledamot 1960–1973.

Else Merete Ross var dotter till advokaten Albert Kristian Helweg-Larsen (1876–1952) och Berta Amalie Meincke (1881–1965).^[6][7] Hon tog studentexamen vid N. Zahles Skole 1922 och gifte sig med juristen Alf Ross 1923.^[6][7] Hon blev ämneslärare i tyska 1925, färdigutbildad ämneslärare i gymnastik från Statens Gymnastikinstitut 1928 och cand. mag. i tyska och gymnastisk från Köpenhamns universitet 1935.^[6][7] Hon var sedan anställd som timlärare på Øregård gymnasium 1935–1937 och lärare på Ordrup gymnasium 1937–1973.^[6][7] Från 1942 var hon adjunkt och från 1954 som lektor.^[6][7] Både som lärare och som kvinnopolitiskt aktiv arbetade hon för att ämnen som familjekunskap och sexualundervisning skulle införas i den danska läroplanen, samt för införandet av elevråd.^[6][7]

Ross var medlem i Dansk Kvindesamfund (DK) och bildade tillsammans med Anne Marie Nørvig, Lis Groes, Inga Dahlsgård och Birgit Begtrup en studiecirkel inom förbundet.^[6] Ross blev medlem i Danske Kvinders Nationalråd (DKN) 1948 och 1951 efterträdde hon Helga Pedersen som förbundsordförande. Genom denna befattning arbetade hon med frågor som utökad barnomsorg, införandet av sexualundervisning i skolan och familjeplanering samt med internationellt stöd till kvinnor i u-länder.^[6] Hon var DKN:s ordförande till 1962 och fortsatte som vice ordförande till 1963.^[6] Därefter var hon hedersmedlem i organisationen.^[6][7]

Partipolitiskt var Ross engagerad i det socialliberala partiet Det Radikale Venstre och var folketingsledamot 1960–1973. Hon innehade även flera internationella uppdrag, bl.a. som dansk delegat i Natos parlamentariska församling (North Atlantic Assembly) 1961–1971, ledamot i Europarådet (1964–1971), dansk FN-delegat (1970–1973) och dansk delegat i Interparlamentariska unionen.^[6][7] Hon satt i Folketingets utrikesnämnd och var sitt partis försvars- och bostadspolitiska talesperson.^[6] Hon engagerade sig även i danskt u-landsbistånd som ledamot i Rådet for teknisk samarbejde med ulandene (1962–1971).^[6] Hon var även ledamot i Nationalkommissionen for UNESCO (1949–1970) och i den danska regeringens utredning om sexualupplysning (1961–1969).^[6][7] Hon var en tidvis kontroversiell politiker som ofta tog parti för svagare grupper i samhället, som kvinnor, barn, homosexuella, vapenvägrare samt socialt och ekonomiskt utsatta människor.^[6] Hennes jungfrutal i Folketinget behandlade bl.a. homosexuellas villkor i samhället och hon var en av de första politikerna i Danmark som tog parti för HBT-personers rättigheter.^[6] Hon arbetade bl.a. för en avkriminalisering av homosexuella prostituerade.^[6] Hon var en av initiativtagarna bakom avkriminaliseringen av bildpornografi 1969 och införandet av fri abort 1973.^[6] Hon var även en skarp kritiker av Politiets Efterretningstjeneste och dess registrering av danska medborgare.^[6] Hon gav även sitt stöd till Amnesty Internationals arbete och var från 1966 hedersmedlem i den danska sektionen.^[6]

Bibliografi

• Enlige Mødre (1948)
• Målsætninger i amerikansk opdragelse (1952)
• Familjekundskab (1945) – som redaktör

Referenser

Noter

Litteratur

• Svend Cedergreen Bech (red.) (1979-1984). Dansk Biografisk Leksikon. Köpenhamn: Gyldendal.
• Jytte Larsen (red.) (2001). Dansk Kvindebiografisk Leksikon. Köpenhamn: Rosinante. ISBN 978-87-7357-487-4

Denna artikel behöver bilder. Har du en passande fri bild får du gärna ladda upp den.