Elsa Schiaparelli

Elsa Schiaparelli
Född10 september 1890[1][2][3]
Rom[4][5][6]
Död13 november 1973[1][2][3] (83 år)
Paris åttonde arrondissement[4][5][6] ​eller ​Paris[7]
Medborgare iItalien, Kungariket Italien och Frankrike
SysselsättningModeskapare[5], affärsman, smyckesformgivare[5]
MakeWilhelm Frederick Wendt de Kerlor[8][4][5]
Barn1
FöräldrarCelestino Schiaparelli[4]
Marchesa Maria de Dominicis[9]
SläktingarGiovanni Schiaparelli[4]
Marisa Berenson
Berry Berenson
Webbplatsschiaparelli.com
Redigera Wikidata
Chockrosa från 1936.

Elsa Schiaparelli, född 10 september 1890 i Palazzo Corsini i Rom, Italien, död 13 november 1973 i Paris, Frankrike, var en fransk-italiensk modeskapare.[10][11] Hon anses vara en av de mest framstående modeskaparna från mellankrigstiden.[12] Hon samarbetade med framstående kreatörer som Paul Poiret, Salvador Dalí och Jean Cocteau, och bland annat Greta Garbo, Katharine Hepburn, Vivien Leigh och Marlene Dietrich bar hennes kläder.

Biografi

Elsa Schiaparelli växte upp i en aristokratisk och intellektuell familj. Fadern var föreståndare för Accademia dei Lincei samt professor i orientalistisk litteratur och modern härstammade från Medicifamiljen. Hon studerade filosofi och gav 1911 ut en diktsamling med sensuella dikter, Arethusa.[13]

År 1913 flyttade hon till London tillsammans med sin systers vänner, där hon bland annat besökte en teologisk konferens som anordnades av teosofen Wilhelm Frederick Wendt de Kerlor. De förälskade sig i varandra, gifte sig 1914 och flyttade 1916 till New York.[11] 1920 föddes deras dotter Gogo, som tidigt fick polio. Pengarna försvann snabbt och maken var ofta frånvarande, och paret skilde sig till slut. Under tiden i USA lärde dock Schiaparelli känna Francis Picabias fru Gabrielle Picabia, och därigenom inleddes ett livslångt intresse och engagemang för surrealismen.[11]

År 1922 flyttade Elsa Schiaparelli till Paris med dottern, för att hon skulle kunna få rätt behandling. Dagtid jobbade Schiaparelli i en antikaffär, och om kvällarna umgicks hon i intellektuella kretsar på restaurangen Le Bœuf sur le Toit. Där lärde hon bland annat känna modeskaparen Paul Poiret, som vid den tiden var en stor modedesigner.[11] Genom honom fick hon ett stort intresse för haute couture, och under mitten av 1920-talet började hon själv att formge kläder. Hon fick sitt genombrott med en handstickad pullover med ett svartvitt trompe l'œil-motiv, som uppmärksammades av Vogue och blev populärt i bland annat USA.[13]

År 1927 grundade hon sitt eget modehus, Schiaparelli. De stickade kläderna utökades med simkläder, badkläder och olika accessoarer. Kläderna hade många olika motiv och färger, ofta rika med kontraster. Kombinationen av haute couture och sportkläder blev populärt bland annat i USA. Från 1929 utökade hon antalet nya material, storlekar, detaljer och tillbehör kraftigt. Hon började också samarbeta med personer som Elsa Triolet, Jean Dunand, Alberto Giacometti, Meret Oppenheim, Jean Schlumberger, Lina Baretti och Jean-Michel Frank.[14] 1932 hade Schiaparellis modehus flera våningar, åtta ateljéer och över fyrahundra anställda. År 1933 öppnade hon butiker och kontor i London och New York. År 1934 blev hon den första kvinnliga modeskaparen att visas på framsidan av den amerikanska tidskriften Time. Bland kända personer som började använda hennes kläder återfanns Wallis Simpson, Marlene Dietrich, Katharine Hepburn, Lauren Bacall, Gala Dalí, Gene Tierney, Greta Garbo, Vivien Leigh och Mae West.[14]

Schiaparellis modeskapande blev alltmer påverkat av surrealism, och hon arbetade med många framstående surrealistiska konstnärer.[12] Under 1930-talet började hon på så vis att samarbeta med bland annat Salvador Dalí och Jean Cocteau.[15]

Fram till sommaren 1940 kunde Schiaparelli hålla igång modehuset. I juli 1940 lämnade hon dock Paris, och gav föreläsningar i USA om kvinnan och kläder. Hon återvände till Paris, överlämnade sitt modehus i händerna på sin högra hand från maj 1940 till juli 1945, och återvände till New York, varifrån hon bland annat engagerade sig för ett fritt Frankrike. När Frankrike till slut blev fritt igen återvände hon till Paris, började designa igen och gav ut sin första nya kollektion efter andra världskriget i september 1945.[16]

År 1954 stängde hon dock ner sitt modehus, för att skriva sin självbiografi Shocking Life.[16]

Galleri

Referenser

  1. ^ [a b] Internet Movie Database, IMDb-ID: nm0771277co0047972, läst: 12 oktober 2015.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Elsa-Schiaparellitopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d e] Dizionario Biografico degli Italiani, 1960, Dizionario Biografico degli Italiani: elsa-schiaparelli, läs online, läst: 26 oktober 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c d e] läs online, hedendaagsesieraden.nl .[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] dödsattest, s. 25, läs online, läst: 3 maj 2024.[källa från Wikidata]
  7. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: xx0255171, läst: 27 juli 2024.[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, blog.europeana.eu , läst: 4 mars 2019.[källa från Wikidata]
  9. ^ Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
  10. ^ ”Aftonklänning av ylle”. Svenska Dagbladet. 23 oktober 1932. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/arkiv/1932-10-23/40. Läst 27 januari 2022. 
  11. ^ [a b c d] ”Elsa Schiaparelli (1890–1973)”. www.metmuseum.org. https://www.metmuseum.org/toah/hd/elsa/hd_elsa.htm. Läst 27 januari 2022. 
  12. ^ [a b] ”Elsa Schiaparelli”. www.europeana.eu. https://www.europeana.eu/sv/exhibitions/les-couturiers/elsa-schiaparelli. Läst 27 januari 2022. 
  13. ^ [a b] ”Discovery of Fashion”. www.schiaparelli.com. Maison Schiaparelli - The Life of Fashion Designer Elsa Schiaparelli. https://www.schiaparelli.com/en/21-place-vendome/the-life-of-elsa/. Läst 27 januari 2022. 
  14. ^ [a b] ”Inspired Designer and Global Expansion”. www.schiaparelli.com. Maison Schiaparelli - The Life of Fashion Designer Elsa Schiaparelli. https://www.schiaparelli.com/en/21-place-vendome/the-life-of-elsa/. Läst 27 januari 2022. 
  15. ^ ”WWII and Personal Commitment”. www.schiaparelli.com. Maison Schiaparelli - The Life of Fashion Designer Elsa Schiaparelli. https://www.schiaparelli.com/en/21-place-vendome/the-life-of-elsa/. Läst 27 januari 2022. 
  16. ^ [a b] ”Consecration and Writing of her Self-Biography”. www.schiaparelli.com. Maison Schiaparelli - The Life of Fashion Designer Elsa Schiaparelli. https://www.schiaparelli.com/en/21-place-vendome/the-life-of-elsa/. Läst 27 januari 2022. 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Shocking Pink Schiaparelli.jpg
Författare/Upphovsman: is Joules from Southern California, USA, Licens: CC BY-SA 2.0
Tag inside lingerie case! Shocking-pink was Schiaparelli's signature color.
Expo-Elsa Schiaparelli (22).jpg
Författare/Upphovsman: Arroser, Licens: CC0
Exposition Shocking ! Les mondes surréalistes d’Elsa Schiaparelli du 6 juillet 2022 au 22 janvier 2023 musée des Arts décoratifs, Paris
Expo-Elsa Schiaparelli (23).jpg
Författare/Upphovsman: Arroser, Licens: CC0
Exposition Shocking ! Les mondes surréalistes d’Elsa Schiaparelli du 6 juillet 2022 au 22 janvier 2023 musée des Arts décoratifs, Paris
Elsa Schiapparelli.png
Elsa Schiapparelli
Summer 1939 Schiaparelli dress.jpg
Författare/Upphovsman: Mabalu (photograph), Elsa Schiaparelli (dress)., Licens: CC BY-SA 4.0
Evening dress embroidered with key motif reportedly inspired by a painting in the National Gallery according to label in museum.
Elsa Schiaparelli, tailleur 1938-39 (cropped).jpg
Författare/Upphovsman: Manuelarosi, Licens: CC BY-SA 3.0
Elsa Schiaparelli, tailleur in lana bouclé, bottoni in bronzo dorato di François Hugo, 1938/39. Modello di Alberto Giacometti. Abito appartenuto a Marlene Dietrich. Berlino, Marlene Dietrich Collection.
Expo-Elsa Schiaparelli (17).jpg
Författare/Upphovsman: Arroser, Licens: CC0
Exposition Shocking ! Les mondes surréalistes d’Elsa Schiaparelli du 6 juillet 2022 au 22 janvier 2023 musée des Arts décoratifs, Paris