Elsa Brändström
| Elsa Brändström | |
 (c) Bundesarchiv, Bild 183-R06836 / CC-BY-SA 3.0 Elsa Brändström, 1929. | |
| Född | 26 mars 1888 S:t Petersburg, Ryssland |
|---|---|
| Död | 4 mars 1948 (59 år) Cambridge, Massachusetts, USA |
| Begravd | Norra begravningsplatsen[1][2][3] kartor |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Sjuksköterska[4][5], filantrop[6], lärare[5], sygeplejeforsker[6] |
| Make | Robert Ulich (g. 1929–)[5] |
| Föräldrar | Edvard Brändström[4][5][7] Anna Vilhelmina Brändström[7][5] |
| Utmärkelser | |
| Prins Carl-medaljen (1946)[8] Hedersdoktor vid Uppsala universitet[9] Hedersdoktor vid Königsbergs universitet[9] Hedersdoktor vid Tübingens universitet[9] Kungliga Serafimerorden | |
| Redigera Wikidata | |
.JPG)
.jpg)
Elsa Brändström, född 26 mars 1888 i S:t Petersburg i Ryssland, död 4 mars 1948 i Cambridge, Massachusetts i USA, var en svensk lärare och krigssjuksköterska, känd som "Sibiriens ängel". Hon arbetade för krigsfångars rättigheter under första världskriget och fortsatte efter kriget att göra humanitära insatser i Tyskland och USA.
Biografi
Elsa Brändström föddes i Sankt Petersburg då fadern, Edvard Brändström var militärattaché vid Sveriges ambassad. Familjen flyttade tillbaka till Sverige när hon var tre år.[10] Efter högre flickskola i Linköping utbildade sig Elsa Brändström vid Anna Sandströms högre lärarinneseminarium i Stockholm 1906–1908. När fadern fick uppdraget som svenskt sändebud i Sankt Petersburg, följde hon med familjen. När hennes mor senare avled fick hon själv ta hand om skötseln av ministerbostaden.
Vid utbrottet av första världskriget fick Brändström som frivillig en snabbutbildning till krigssjuksköterska i Sankt Petersburg. Hon tjänstgjorde först vid ett krigslasarett i Sankt Petersburg men sedan utväxlingen av krigsfångar mellan Tyskland och Ryssland kommit igång tjänstgjorde hon på tågen som transporterade sårade fångar mellan Ryssland och Tyskland på sträckan Trelleborg och Karungi. Från 1915 anställdes hon i stället av Svenska Röda korset för att arbeta i fånglägren i Sibirien med organisation av hjälpverksamheten dit.[11]
Hon gjorde betydande insatser för fångarna och kämpade med envis kraft mot all likgiltighet inför fångarnas öde. Hon samarbetade med Wilhelm Sarwe. Under resandet ådrog sig Brändström fläcktyfus och i samband med oktoberrevolutionen undkom hon med knapp nöd arkebusering som presumptiv spion.
Efter kriget skrev Brändström boken Bland krigsfångar i Ryssland och Sibirien (1921) om sina erfarenheter. Intäkterna från försäljningen av boken samt från en föreläsningsturné finansierade sådant som skulle behövas vid krigsfångarnas hemkomst. Hon insamlade även medel till ett större barnhem i Neusorge i Sachsen. 1923 genomförde hon en föredragsturné genom USA för att samla in pengar till barnhemmet i Neusorge. Hon bosatte sig i Tyskland där hon träffade den tyske pedagogikprofessorn Robert Ulich, som hon också gifte sig med 1929. Brändström köpte kuranstalten Marienborn i Schmeckwitz i Sachsen och mjölnargården Schreibermühle i Brandenburg, där hon inrättade ett barnhem. I Marienborn bedrevs ett sanatorium för tidigare tyska krigsfångar.[12][13] Som erkännande för sin insats erhöll hon medaljerna Illis Quorum och Florence Nightingale-medaljen[14] och utnämndes till medicine hedersdoktor i Uppsala och vid flera utländska universitet.
När nazisterna kom till makten i Tyskland blev Brändströms make på olika sätt hotad och familjen emigrerade därför till USA[15] 1934. Hon fortsatte i USA att engagera sig för flyktingar och var i samband med andra världskrigets slut bland annat engagerad i organisationen CARE. Hon avled i Cambridge och ligger begravd på Norra begravningsplatsen i Solna.[16]
Gator med namnet Elsa-Brändström-Straße finns det i flera tyska städer, bland annat i Köln i närheten av Zoo och Rhen samt i Berlin. Hon har gator uppkallade efter sig även i Sverige, närmare bestämt i Linköping och i Fruängen i Stockholm. Skolan i Linköping där hon gick bytte på 1940-talet namn till Elsa Brändströms skola. I Gyllene salen i Stockholms stadshus återfinns Elsa Brändström i mosaiken under temat första världskriget.
Bibliografi
- Brändström, Elsa (1922). Bland krigsfångar i Ryssland och Sibirien 1914-1920 (4. uppl.). Stockholm: Norstedt. Libris 10735180, även utgiven på tyska och engelska.
Utmärkelser
- 1919 -
Serafimermedaljen[11] - 1919 - Svenska Röda Korsets guldmedalj[11]
- 1920 - Illis Quorum[11]
- Asteroiden 8831 Brändström[17]
Vidare läsning
- Elsa Björkman-Goldschmidt, Elsa Brändström (1932)
- Elsa Björkman-Goldschmidt, Elsa Brändströms liv och gärning i sammandrag (1945)
- Jost Meyen, Elsa Brändström und die Kriegsgefangenen. Die sibirische Tragödie 1914 - 1921, Neuenburg 2021
Källor
- Svensk uppslagsbok, Lund 1929
- O. Wieselgren: Elsa Brändström i Svenskt biografiskt lexikon (1926)
Noter
- ^ Norra begravningsplatsen: Kändisarna, läs online, läst: 19 december 2016.[källa från Wikidata]
- ^ Brändström, ELSA, Svenskagravar.se, läs online, läst: 27 mars 2017.[källa från Wikidata]
- ^ KULTURGRAVAR.SE STOCKHOLMS LÄN Norra begravningsplatsen Solna sydvästra delen Elsa Brändström, Kulturgravar, läs online, läst: 21 juni 2024.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Oscar Wieselgren, s. 612, läst: 19 december 2016.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e] Elsa Brändström 1888-03-26 — 1948-03-04 Lärare, krigssjuksköterska, läst: 29 september 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 20 december 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1910, Riksarkivet, Elsa, f. 1888 i Petersburg, läs onlineläs online, läst: 7 december 2020.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.kungahuset.se .[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Svenska Dagbladets Årsbok (Händelserna 1948), läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
- ^ en:Elsa Brändström
- ^ [a b c d] O. Wieselgren: Elsa Brändström i Svenskt biografiskt lexikon (1926)
- ^ ”Vom Kurbad zum Ferienhaus” (på tyska). Ferienhaus Bad Marienborn. https://www.ferienhaus-badmarienborn.de/ferien-in-der-lausitz/ehemaliges-kurbad-oberlausitz. Läst 4 april 2021.
- ^ Elsa Brändström i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1922)
- ^ Florence Nightingale-medaljen i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 26 november 2014.
- ^ ”Elsa Brändström, "Sibiriens ängel", 1888-1948”. http://k-arv.se/posts/238. Läst 1 april 2019.
- ^ Svenska gravar: Brändström, ELSA Kvarter: 11F Gravplats: 00001
- ^ ”Minor Planet Center 8831 Brändström” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=8831. Läst 15 juni 2023.
Vidare läsning
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Elsa Brändström.
Media som används på denna webbplats
(c) Bundesarchiv, Bild 183-R06836 / CC-BY-SA 3.0
Elsa Brandström, die während und auch noch nach dem Weltkriege ihre charitative Arbeit bei den Kriegsgefangenen in Sibirien verrichtete. In Deutschland ist sie unter dem Namen "Engel von Sibirien" bekannt. 1929
[Porträt Elsa Brandström]
Abgebildete Personen:
- Brandström, Elsa Dr.: Rote-Kreuz-Schwester in Sibirien, Schweden
Författare/Upphovsman: Dr. Bernd Gross, Licens: CC BY-SA 4.0
Elsa Brändström-Denkmal im Arne-Carlsson-Park in Wien