Elly Beinhorn

Elly Beinhorn
(c) Bundesarchiv, Bild 183-2007-1205-500 / CC-BY-SA 3.0
Född	Elly Maria Frida Beinhorn 30 maj 1907[1][2][3] Hannover[4]
Död	28 november 2007[5][1][2] (100 år) Ottobrunn[6], Tyskland
Begravd	Waldfriedhof Dahlem
Medborgare i	Tyskland och Preussen
Sysselsättning	Pilot, författare, fotograf
Make	Bernd Rosemeyer (g. 1936–1938, makas/makes död)
Barn	Bernd Rosemeyer (f. 1937)
Utmärkelser
Bayerska förtjänstorden (1988) Förtjänstkors 1:a klass av Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden (1991)
Namnteckning
Redigera Wikidata

(c) Bundesarchiv, Bild 102-01227 / CC-BY-SA 3.0

Elly Beinhorn-Rosemeyer född 30 maj 1907 i Hannover, död 28 november 2007 i Ottobrunn, var en tysk flygpionjär.

Elly Beinhorn kom i kontakt med flyg via en föreläsning av den berömda flygaren Hermann Köhl, detta sägs vara den utlösande faktorn i hennes flygintresse^[7].

När hon fyllde 21 år flyttade hon mot sina föräldrars vilja till Spandau i västra Berlin för att lära sig flyga vid flygskolan Berlin-Staaken.^[7] 1929 tog hon sitt flygcertifikat som amatör, och kompletterade sedan detta med flygcertifikat för stuntflygning.^[7] För att fortsätta finansiera sitt flygande deltog hon i flyguppvisningar.^[7]

1931 flög hon sin första långdistansflygning som ensam pilot till Afrika,^[7] en flygning som slutade med en nödlandning i Sahara på hemvägen men hon lyckades efter hjälp av Tuareger återvända till Europa. Efter detta begav hon sig på en flygning till Sydney i Australien. När hon landade där med sitt Klemmflygplan 24 mars 1931 blev hon den andra kvinnan som flugit från Europa till Australien efter Amy Johnson.^[7] Hon fortsatte sedan sin färd vidare till Sydamerika, genom att via fartyg med ett nedmonterad flygplan i lasten ta sig via Nya Zeeland till Panama^[8]. Sen flög hon med sitt flygplan från Panama till Buenos Aires via Cordilleras.^[7]

När hon återvände till Tyskland tilldelades hon Hindenburg-pokalen och 10 000 riksmark för sin flygprestation och blev tack vare detta sponsrad av den tyska flygindustrin.^[7] För Messerschmitts räkning fick hon flyga det nya reseflygplanet Bf 108. Hon gav flygplanet smeknamnet Taifun som senare anammades av fabriken som namn på flygplanstypen. I detta flygplan flög hon 1935 till Bosporen och tillbaka till Berlin inom loppet av 13,5 h. Hon försörjde sig även genom att hålla föreläsningar om sina flygningar^[9].

Under sina långflygningar i USA lärde hon även känna Amelia Earhart och var med och finansiera utgivningen av ett minnesfrimärke för att hedra Amelias minne.^[8]

1935 blev hon ombedd att vara med i prisutdelningen under en Grand Prix-tävling i motorsport på Masaryk Circuit utanför Brno i Tjeckoslovakien. Där träffade hon vinnaren Bernd Rosemeyer och den 13 juli 1936 gifte de sig.^[9] Eftersom paret var kända och populära ansåg Heinrich Himmler att de borde stödja den nazistiska rörelsen. Rosemeyer tvingades att ansöka om medlemskap i SS men paret var kritiska till nazisternas framfart^[10].

Paret fick en son i november 1937 men tio veckor efter sonens födelse omkom Rosemeyer under ett rekordförsök med en Auto Union-tävlingsbil.^[7]

Elly Beinhorn gifte om sig 1941 med Karl Wittman och paret fick dottern Stephanie. Vid andra världskrigets slut ansökte hon om förnyad flyglicens i Schweiz 1951^[7] och fick det beviljat. Under 50-talet arbetade hon som flygande journalist^[8] och författare. Hon avslutade sitt flygande när hon var 72 år, då hon lämnade in sin flyglicens efter 5000 flygtimmar.^[7]

• Wikimedia Commons har media som rör Elly Beinhorn.
  Bilder & media