Ellen Rasch
| Ellen Rasch | |
 Som gatudansös i Petrusjka 1943. | |
| Född | 20 september 1920 Genève, Schweiz |
|---|---|
| Död | 24 oktober 2015 (95 år) Västermalms församling, Stockholm |
| Begravd | Norra begravningsplatsen[1] kartor |
| Nationalitet | Svensk |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Premiärdansös, balettpedagog och skådespelare |
| Make | Jan Westerberg (g. 1943–1949) Lorens Marmstedt (g. 1950–1956) Bo Lindqvist (g. 1957–2004) |
| Föräldrar | Rudolf Rasch och Zinaida de Joltanowsky |
| Utmärkelser | |
| Litteris et Artibus (1987) | |
| Redigera Wikidata | |
Ellen Geneviéve Rasch Lindqvist, född Rasch den 20 september 1920 i Genève i Schweiz, död den 24 oktober 2015[2] i Västermalms församling i Stockholm, var en svensk dansare, balettpedagog och skådespelare.[3]
Ellen Rasch var dotter till kaptenen Erik William Rudolf Rasch. Hon avgick med normalskolekompetens från flickskola i Stockholm 1938. Efter att ha börjat som elev vid Kungliga Svenska Balettskolan 1928 fick hon 1939 kontrakt som premiärelev. Samma år fick hon kontrakt som figurantska, blev 1943 sekonddansös och 1946 premiärdansös på Kungliga Teatern. 1946 avslutade hon sin utbildning för Egorova i Paris.[4] Hon tog avsked 1962 i sin favoritroll Giselle. Hon var en av landets främsta lyrisk-dramatiska ballerinor och dansade alla klassiska huvudroller. Bland de koreografer hon arbetade med märks Maurice Béjart, Janine Charrat, Ivo Cramér, Birgit Cullberg, Björn Holmgren, Antony Tudor och Birgit Åkesson.[5] Efter pensioneringen var hon verksam som pedagog.
Rasch var gift första gången 1943–1949 med civilingenjören Jan Westerberg (1917–1994), andra gången 1950–1956 med regissören Lorens Marmstedt[3] (1908–1966) och tredje gången från 1957 med direktören Bo Lindqvist (1923–2004).[6] Hon fick en son Raoul (född 1957) i tredje äktenskapet.[7] Ellen Rasch är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[8]
Filmografi
Enligt Svensk Filmdatabas och Internet Movie Database.[3][9]
- 1942 – Löjtnantshjärtan
- 1943 – En flicka för mej
- 1944 – Dolly tar chansen
- 1945 – Kungliga patrasket
- 1949 – Sjösalavår
- 1952 – Eldfågeln
- 1954 – Balettprogram (TV)
- 1963 – Atis och Camilla (TV)
Priser och utmärkelser
- 1963 – Carina Ari-medaljen
- 1982 – Officer av Arts et Lettres-orden[10]
- 1987 – Litteris et Artibus[10]
Källor
- ^ Svenskagravar.se, läs online, läst: 28 februari 2017.[källa från Wikidata]
- ^ ”Ellen Rasch gav dansen temperament”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/ellen-rasch-gav-dansen-temperament. Läst 26 oktober 2015.
- ^ [a b c] Ellen Rasch på Svensk Filmdatabas
- ^ Rasch, Ellen i Svenska män och kvinnor (1949)
- ^ Anders Jörlén (15 september 2010). ”Ellen Rasch jubilerar”. Dansportalen. Arkiverad från originalet den 7 april 2014. https://web.archive.org/web/20140407090846/http://www.dansportalen.se/artikelarkiv/nyhetsarkiv/ellenraschjubilerar.5.778e24d112a169fd1c1800033229.html. Läst 8 november 2012.
- ^ Sveriges dödbok 1901–2013 Swedish death index 1901-2013 (Version 6.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2014. Libris 17007456. ISBN 9789187676642
- ^ RASCH, ELLEN G, premiärdansös, Sthlm i Vem är Vem? / Stor-Stockholm 1962 / s 1077.
- ^ Rasch Lindqvist, Ellen Geneviéve på SvenskaGravar.se
- ^ ”Ellen Rasch”. Internet Movie Database. http://www.imdb.com/name/nm0711040/.
- ^ [a b] Öhrström, Kerstin, red (1988). Vem är hon : kvinnor i Sverige: biografisk uppslagsbok. sid. 380. https://runeberg.org/vemarhon/0380.html
|
Media som används på denna webbplats
Balettdansören Ellen Rasch som gatudansös i Petrusjka