Elkie Brooks
| Elkie Brooks | |
 | |
| Född | Elaine Bookbinder[1] 25 februari 1946 (77 år) Broughton, Storbritannien |
|---|---|
| Andra namn | Elkie Brooks[1] |
| Medborgare i | Storbritannien |
| Sysselsättning | Sångare, skivartist |
| Make | Pete Gage |
| Webbplats | elkiebrooks.com/ |
| Redigera Wikidata | |
Elkie Brooks (ursprungligen Elaine Bookbinder), född 25 februari 1946 i Broughton, Salford, Greater Manchester, England, är en brittisk pop-, rock-, blues- och jazzsångerska.[2] Hon har kallats "The British Queen of Blues".[3]
Elkie Brooks inledde sin karriär som "Manchesters svar på Brenda Lee" och turnerade under början på 1960-talet med orkesterledaren Eric Delaney och hans band. År 1970 knöts hon som sångerska till jazzrockgruppen Dada, där bland andra även sångaren Robert Palmer var medlem. Dada omformades senare till rhythm and bluesgruppen Vinegar Joe. När den gruppen lades ner år 1974 inledde hon en solokarriär och året därpå gav hon ut sin första soloskiva, Rich Man's Woman. Därefter följde en lång rad skivor under 20 års tid. Bland hennes största framgångar finns Pearl's a Singer (1977), Sunshine After the Rain (1977) och titelspåret till skivan No More the Fool (1986).[4]
Referenser
- ^ [a b] läst: 12 mars 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Larkin Colin, red (2002) (på engelska). The Virgin encyclopedia of popular music (4th ed). London: Virgin. Libris 8329881. ISBN 1-85227-923-0
- ^ ”Elkie Brooks cancels Huddersfield concert after losing voice”. www.examinerlive.co.uk. 25 maj 2012. https://www.examinerlive.co.uk/news/west-yorkshire-news/elkie-brooks-cancels-huddersfield-concert-4952996. Läst 6 oktober 2020.
- ^ British Hit Singles and Albums. Guinness World Records Limited. 2006. ISBN 978-1904994107
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: kitmasterbloke, Licens: CC BY 2.0
Something else from the archive - Elkie Brooks at Coventry Apollo in 1983 on the "Pearls 2" tour, 1983, with Zal Cleminson on lead guitar (SAHB, Nazareth) Gerry Conway on drums (Jethro Tull, Cat Stevens, Fairport Convention), John Giblin on bass (Chris de Burgh, Peter Gabriel, Simple Minds, John Martyn) and Duncan Mackay on Keyboards (Coliseum II).