Elisabet Juliana Banér
| Elisabet Juliana Banér | |
| Född | Elisabeth Juliane von Erbach[1] 22 januari 1600 Erbach, Tyskland |
|---|---|
| Död | 29 maj 1640 (40 år) Saalfeld, Tyskland |
| Begravd | Banerska gravkoret[2] |
| Sysselsättning | Aristokrat |
| Make | Johan Banér (g. 1636–1640) |
| Föräldrar | Georg III, greve av Erbach-Breuberg Maria von Barby-Mühlingen |
| Redigera Wikidata | |
Elisabet Juliana Banér, död 1640 vid Saalfeld, var en tysk adelsdam, gift 25 juli 1636 med fältherren Johan Banér. Hon spelade en viss roll inom den svenska hären under trettioåriga kriget, då hon ansågs haft inflytande på Banér och var omtyckt av armén för sina insatser.
Dotter till greve Georg av Erpach och Maria af Barby. Först gift med en greve Löwenstein. Som änka vårdade hon Banérs första fru, Katarina Elisabet von Pfuel, (förutvarande tysk hovdam till Maria Eleonora av Brandenburg) vid hennes dödsbädd. Pfuel ska vid sin dödsbädd ha bett dem gifta sig med varandra, vilket de också gjorde samma år. Hon var även vårdnadshavare för den föräldralösa Anna Margareta von Haugwitz.
Hon har fått omdömet "utmärkt genom förstånd, mildhet och duglighet. Hon var Baners goda engel, och ledde honom så mycket som möjligt till skonsamhet och lugn. Hären vördade henne som en moder".[3] [4]
Hon avled i feber under svältkriget vid Saalfeld. Banér ska ha övervägt att sluta som fältherre vid hennes död, men övertalades med svårighet att stanna.[5] Hennes lik fördes med stor prakt till Sverige och bisattes i Banérs gravkor.
Källor
- Peter Englund: Ofredsår (Atlantis) Stockholm (1997)
- Fryxell: Berättelser ur den svenska historien, Stockholm
- Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 1925-36.
Noter
- ^ läs online, genealogy.euweb.cz, läst: 7 september 2016.[källa från Wikidata]
- ^ Martin Olsson, Riddarholmskyrkan: hela band 45, 1937, s. 564, läs online, läst: 3 mars 2019, ”Fig. 445. Kista av furu, klädd med svart sammet, för Katarina Elisabet vonPfuel, d. 1636. Banerska gravkoret (s. 566).”.[källa från Wikidata]
- ^ Läsebok i Fäderneslandets Häfder för Skolan och Hemmet / 2. Från Gustaf Vasa intill Kristina
- ^ Fryxell: Berättelser ur den svenska historien, Stockholm
- ^ Englund (1997), sid. 218