Elis Schröderheim
| Elis Schröderheim | |
 Elis Schröderheim iklädd Svenska dräkten med Nordstjärneordens kraschan på bröstet, och dess kommendörskors runt halsen. Målning av Per Krafft den äldre 1787. | |
Landshövding i Uppsala län | |
| Tid i befattningen 1792–1794 | |
| Monark | Gustaf IV Adolf |
|---|---|
| Tid i befattningen 1786–1795 | |
| Född | 26 mars, 1747 Stockholm |
| Död | 30 augusti 1795 (48 år) Järva gård |
| Gravplats | Hedvig Eleonora kyrkogård |
| Nationalitet | Svensk |
| Maka | Anna Charlotta von Stapelmohr (g. 1776-1791, hennes död) |
| Militärtjänst | |
| Utmärkelser | Nordstjärneorden |
Elis Schröderheim (före adlandet Schröder), född 26 mars 1747 i Stockholm, död 30 augusti 1795 på Järva gård, var en svensk ämbetsman och ursprunglig ledamot av Svenska Akademien 1786–1795 (stol nr 12). 1786 invaldes han också som ledamot nummer 233 av Kungliga Vetenskapsakademien. Den 15 februari 1791 blev Schröderheim hedersledamot av Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien.[1] Han var son till biskopen i Karlstad Göran Klas Schröder.
Biografi
Schröderheims administrativa förmåga i förening med hans spirituella umgängessätt gjorde honom tidigt till gunstling hos Gustav III. Som bondeståndets sekreterare vid riksdagen 1778/79 gick han kungens ärenden. Hans anseende undergrävdes dock av hans ekonomiska lättsinne och försök att sko sig på pastoratshandeln. Han komprometterades också i samband med högförräderiprocessen mot Armfelt på grund av sin brevväxling med denne, måste avgå som landshövding i Uppsala län 1794 och dog i armod 1795 på sin gård Herrjärva.
I sin ungdom hade han varit en av de ledande krafterna i det vittra sällskapet Utile Dulci. Gustav III kallade honom vid instiftelsen av Svenska Akademien 1786 till ledamot av densamma. Schröderheim författade flera tillfällighetsstycken, såsom den i tidens brev berömda, hittills otryckta prologen Kaffehuset, samt översatte och bearbetade flera komedier från franskan, av vilka bör nämnas Fjäsken eller den beställ-samme (tryckt 1791). Därjämte offentliggjorde Schröderheim åtskilliga tal och äreminnen.
I handskrift efterlämnade han flera strödda historiska småskrifter rörande Gustav III:s historia, av vilka de mest betydande är Konung Gustaf III, hans rådkammare och gunstlingar, Om Gefle riksdag och Gustaf III:s sista sjukdom och död, alla utmärkta för ledig stil, spirituella, träffande omdömen och intim kännedom om händelser och personligheter. De utgavs 1851 jämte en del av Schröderheims brevväxling med kungen av K. V. Lilliecrona och 1892 åter med rättelser och tillägg av Elof Tegnér under titel Elis Schröderheims Skrifter till konung Gustaf III:s historia jämte urval ur Schröderheims brevväxling.
Hans gravvård återfinns på Hedvig Eleonora kyrkogård i Stockholm. Där vilar även hustrun Anna Charlotta von Stapelmohr.
Bilder
Elis Schröderheim. Efter gravyr 1778 av Johan Snack.
Schröderheim såfver middag. Teckning av Johan Tobias Sergel.
Kortspel hos Elis Schröderheim av Pehr Hilleström, Nationalmuseum.
Minnessten över Elis och Anna Charlotta Schröderheim på Hedvig Eleonora kyrkogård.
Bibliografi (urval)
- Protocoll, Hållit På Stockholms Slott den 30 Martii 1792, När Det Kongl. Liket Öpnades. Stockholm: tryckt i Kongl. tryckeriet. 1792. Libris 3299113
- Gustava Gök: lustig tragedie i tre acter. Stockholm. 1850. Libris 886623. https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/Schr%C3%B6derheimE/titlar/GustavaG%C3%B6k/sida/5/faksimil/?om-boken
- ”Inträdes tal”. Svenska akademiens handlingar 1786:1: sid. 68-70. 1801. 0349-4543. ISSN 0349-4543. http://litteraturbanken.se/#!forfattare/SchroderheimE/titlar/Intradestal1786/etext. Libris 13285383
- Personalier, upläste vid högstsalig konung Gustaf III:s begrafning den 14 maji 1792. Stockholm, tryckte i kongl. tryckeriet, MDCCXCII. 1792. Libris 2408789
- Statssekreteraren Elis Schröderheims anteckningar till konung Gustaf III:s historia; jemte brefvexling emellan konungen och honom. Örebro. 1851. Libris 380487
- Från tredje Gustafs dagar: anteckningar och minnen. 1, Elis Schröderheim's skrifter till Konung Gustaf III:s historia jämte urval ur Schröderheim's brefväxling. Stockholm: Beijer. 1892. Libris 896726. https://runeberg.org/f3gd/1
- Svenska memoarer och bref. 6, Bref från Elis Schröderheim. Stockholm: Bonnier. 1902. Libris 53617
Se även
- Schröderheim, släkt
Källor
- Henrik Schück, Elis Schröderheim (1942)
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Schröderheim, Elis, 1904–1926.
Noter
- ^ Matrikel över ledamöter av Kungl. Vitterhetsakademien och Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets akademien, Bengt Hildebrand (1753–1953), Margit Engström och Åke Lilliestam (1954-1990), Stockholm 1992 ISBN 91-7402-227-X s. 19f
Vidare läsning
- Torkel Stålmarck: Elis Schröderheim i Svenskt biografiskt lexikon (2000-2002)
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Elis Schröderheim.- Schröderheims inträdestal i Svenska akademien hos Litteraturbanken
- Elis Schröderheim hos Litteraturbanken
- Elis Schröderheim i ledamotsregistret hos Svenska Akademien
| ||||||||
|
Media som används på denna webbplats
Foto av Elis Schröderheims grav, Hedvig Eleonora kyrkogård.
Elis Schröderheim, ämbetsman, politiker och akademiledamot
Hilleström skildrade alla slags sociala miljöer. Här har han fångat scener från de mer välbärgade kretsarna i det gustavianska samhället. [...] Målningen visar ett tidstypiskt förmak i Schröderheims hem på Nybrogatan i Stockholm. Året är 1782 och värden själv välkomnar just prinsessan Sofia Albertina som stiger in i rummet.