Elis Erlandsson (präst)
| Elis Erlandsson | |
 | |
| Född | 23 april 1884 |
|---|---|
| Död | 15 januari 1965 (80 år) |
| Medborgare i | Sverige |
| Redigera Wikidata | |
Elis Alfred Erlandsson, född 23 april 1884 i Stockholm, död 15 januari 1965, var en svensk präst, poet och psalmförfattare. Erlandsson var kyrkoherde i Nyköpings Alla Helgona församling år 1914-1954.[1] Som psalmförfattare är han representerad i Den svenska psalmboken 1986 med två psalmer.
Psalmer
- Det helga bröd på altarbordet vilar, skriven 1935 och tonsatt av Lars Edlund 1965. I Den svenska psalmboken 1986 nr 392.
- När inför din dom jag stod, postumt publicerad 1966. Tonsatt av Karl-Erik Svedlund 1973. I Herren Lever 1977 nr 896. I Den svenska psalmboken 1986 nr 548.
Referenser
Noter
- ^ Sörmlands museum 16 augusti 2010: Elis Erlandsson, läst 6 februari 2016
Tryckta källor
- Sveriges dödbok 1947-2006, (Cd-Rom), Sveriges Släktforskarförbund
| ||||||||
Media som används på denna webbplats
Elis Erlandsson.jpg
Elis Erlandsson. Präst i Alla Helgona församling mellan åren 1914 – 1954. Kyrkoherde Erlandsson var också psalmförfattare och har givit ut flera diktsamlingar. Fotografiet fanns med på Sörmlands museums utställning ”Röster i Nyköping 2009”, text på vepa: "Erlandsson tog alltid emot med ett leende, ofta med sin kära pipa i handen. Jag beundrade alltid hans vackra, småkrulliga, svarta hår som stod som en krans runt hjässan. Den mannen var vänlig och glad och gav sig tid till en pratstund med en så obetydlig människa som jag."/Ur Bertil Nymans minnen.
Elis Erlandsson. Präst i Alla Helgona församling mellan åren 1914 – 1954. Kyrkoherde Erlandsson var också psalmförfattare och har givit ut flera diktsamlingar. Fotografiet fanns med på Sörmlands museums utställning ”Röster i Nyköping 2009”, text på vepa: "Erlandsson tog alltid emot med ett leende, ofta med sin kära pipa i handen. Jag beundrade alltid hans vackra, småkrulliga, svarta hår som stod som en krans runt hjässan. Den mannen var vänlig och glad och gav sig tid till en pratstund med en så obetydlig människa som jag."/Ur Bertil Nymans minnen.