Elinor Glyn

Den här artikeln omfattas av Wikipedias policy om biografier. Den saknar källhänvisningar och kan inte verifieras. (2020-09) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Elinor Glyn
Född	Elinor Sutherland[1] 17 oktober 1864[2][3][4] Saint Helier, Jersey
Död	23 september 1943[2][3][4] (78 år) London
Begravd	Golders Green Crematorium[5]
Andra namn	Elinor Glyn
Medborgare i	Storbritannien
Sysselsättning	Skådespelare, manusförfattare, filmregissör, författare[6], filmmanusförfattare[7]
Make	Clayton Louis Glyn (g. 1892–)[8]
Partner	George Curzon, 1:e markis Curzon av Kedleston[9]
Barn	Margot Elinor Glyn (f. 1893)[10] Juliet Rhys-Williams (f. 1898)[10]
Föräldrar	Douglas Sutherland[10]
Släktingar	Lucy Christiana Duff Gordon (syskon)
Redigera Wikidata

Elinor Glyn (egentligen Elinor Sutherland) född 17 oktober 1864 på Jersey, död 23 september 1943 i London, var en brittisk författare som skrev för sin tid "vågade" kärleksromaner, såsom Three Weeks, vilken filmatiserades i Hollywood 1924.

Elinor Glyn föddes i Saint Helier, Jersey, Kanalöarna. Efter att hennes far dog flyttade hennes mor till sitt föräldrahem i Guelph i Ontario i Kanada. Här blev Elinor Glyn undervisad av sin mormor i hur man för sig i den övre societeten. Denna träning gav henne inte bara entré till de aristokratiska sällskapen när hon återvände till Europa, utan gav henne också en ställning som en auktoritet när det gällde stil och god uppfostran när hon arbetade i Hollywood under 1920-talet.

Elinor Glyn hade en långvarig affär med George Curzon, 1:e markis Curzon av Kedleston mellan åren 1906 och 1916. Hon var yngre syster till Lucy Christiana Duff Gordon, lady Duff Gordon, känd som modedesignern "Lucile".

Elinor Glyn var pionjär inom de så kallade vågade kärleksromanerna för kvinnor, men hennes författande uppfattas med dagens mått inte som så särskilt skandalöst. Hon myntade begreppet It (det) som en eufemism för sexualitet, eller sexuell dragningskraft. Under det tidiga 1900-talet var hon den firade författaren av bästsäljarna It, Three Weeks, Beyond the Rocks och andra romaner som då uppfattades som ganska vågade.

Med den popularitet och ryktbarhet som hennes böcker givit henne flyttade Glyn till Hollywood för att arbeta inom filmindustrin. Hon tillskrevs äran för att ha omskapat Gloria Swanson från en fnissande ung stjärna till en elegant mogen stjärna. Beyond the Rocks gjordes som stumfilm 1922 med Sam Wood som regissör och Gloria Swanson och Rudolph Valentino som ett romantiskt par. År 1927 hjälpte hon till att göra en stjärna av skådespelaren Clara Bow, för vilken hon myntade uttrycket "the It girl", som spelade i succéfilmen It (1927), vilken bygger på en av Glyns romaner. Att vara flickan med "det" kom att bli en förskönande omskrivning för att ha sexuell dragningskraft.

Anthony Glyn, hennes sonson, skrev hennes biografi 1956, Elinor Glyn: en biografi.

Bland Elinor Glyns mest kända romaner, som översatts till svenska, märks Genom bränningarna, Tre veckor, Elizabeths debut i stora världen, Evangelines upplevelser och Ambrosine.

• Elisabeths debut i stora världen (översättning E. Fogelmarck, 1902). Ny översättning av Oscar Nachman 1912 med titeln Elizabeths entré i stora världen, och av Ernst Grafström, 1918
• Tre veckor (översättning Axel Bergström, 1908). Ny översättning av Ernst Grafström, 1918, och E. Svanberg, samma år
• Den vackra Ambrosine (anonym översättning?, 1910)
• Hans timme (översättning Emilie Kullman, 1911). Ny översättning av Kerstin Wenström, 1928
• Skälet hvarför (översättning Emilie Kullman, 1912). Ny översättning av Tora Bergengren, 1986, med titeln Brudköpet
• Halcyone (översättning M. Isberg, 1913)
• En kvinnas roman (översättning Gunnar Örnulf, 1913)
• En äventyrerska (översättning Gabrielle Ringertz, 1913). Ny översättning av Gunnar Ek, 1918
• Guineveres kärlek (översättning Emilie Kullman, 1914)
• Synpunkten (översättning Emilie Kullman, 1915)
• Mannen och tillfället (översättning Emilie Kullman, 1916)
• Förbi klippor och blindskär (översättning E.R., 1917)
• Komtessan (översättning Ture Dahlin, 1917)
• Ambrosines funderingar (översättning Signe Gustafsson, 1918)
• Blått blod 1918
• Evangelines upplevelser (översättning G. Ringertz, 1918)
• Evangelines äventyr (översättning Ture Dahlin, 1918)
• Katherines karriär (översättning Emilie Kullman, 1918)
• Ett äktenskap (översättning Signe Gustafsson, 1918)
• En världsdam (översättning E. R., 1919)
• Evangelines dagbok (översättning Signe Gustafsson, 1919). Ny översättning av Eva Wennbom, 1986
• Genom bränningarna (översättning Ernst Grafström, 1919)
• Hans drottning (översättning E. R., 1919)
• Högt pris (översättning Emilie Kullman, 1919)
• Elisabeth på äventyr i U.S.A. (översättning E. R., 1920)
• En gentleman (översättning Gunnar Ek, 1920)
• Alathea (översättning Emilie Kullman, 1922)
• Det stora ögonblicket (översättning Emilie Kullman, 1923). Ny översättning av Ulla Henning, 1984
• Theodoras äktenskap (översättning Signe Gustafsson, 1923)
• Sex dagar (översättning Hildegard Wieselgren, 1924)
• Kärleken är blind (översättning Emilie Kullman, 1926)
• Ambrosines giftermål (översättning Signe Gustafsson, 1927)
• Bortom klipporna (översättning Signe Gustafsson, 1927)
• Det (översättning Emilie Kullman, 1927)
• Älska (översättning Emilie Kullman, 1928)
• Ambrosine 1929
• Kärlekens timma (översättning Emilie Kullman, 1932)
• Flammande lågor (översättning Emilie Kullman, 1933)
• Förr eller senare (översättning Emilie Kullman, 1934)
• Man och kvinna (översättning Ann Henning, 1981)
• Den gåtfulle fursten (översättning Lena Hansen, 1985)
• Allt har sitt pris (översättning Tora Bergengren, 1987)
• Ödets väv (översättning Lena Hansen, 1987)
• Dyrköpt lycka (översättning Tora Bergengren, 1988)

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Elinor Glyn, 11 september 2008.