Elimar Bæckström

Elimar Göran Mauritz Ingemar Bæckström, född den 20 september 1845 i Stockholm, död där den 26 november 1930, var en svensk ämbetsman. Tillsammans med sin hustru Marina Malvina Dellwik fick han nio barn, däribland Arvid Bæckström och Karl Axel Elimar Bæckström.[1]

Bæckström avlade hovrättsexamen vid Uppsala universitet 1868. Han blev extra ordinarie notarie i Svea hovrätt 1869, vice häradshövding 1875, notarie i generalpoststyrelsen 1879 och byråchef där 1902 (tillförordnad 1895). Bæckström var sekreterare och ombudsman i civilstatens pensionsinrättning 1882–1902, ledamot av statistiska tabellkommissionen 1896–1902 och vice ordförande i sällskapet Pro Patria 1918–1928. Han blev riddare av Vasaorden 1893, av Nordstjärneorden 1900 och av Carl XIII:s orden 1910 samt kommendör av andra klassen av Vasaorden 1912. Bæckström vilar på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.

Referenser

Noter

Webbkällor