Elie Wiesel
Elie Wiesel | |
Elie Wiesel. | |
Född | 30 september 1928 Sighet, Rumänien |
---|---|
Död | 2 juli 2016 (87 år) Manhattan, New York, New York, USA |
Yrke | Författare |
Nationalitet | USA[1], Kungariket Rumänien[2] och Kungariket Ungern |
Språk | engelska[3][4][5], jiddisch[6], hebreiska, rumänska[6], franska[4][5], ungerska[6] och tyska[6] |
Noterbara verk | Natten |
Priser | Nobels fredspris 1986 |
Elie Wiesel (/ˈɛli ˌviːˈzɛl/), född 30 september 1928 i Sighet i Rumänien, död 2 juli 2016 på Manhattan i New York,[7] var en amerikansk franskspråkig författare och överlevare av Förintelsen. Från år 1956 fram till sin död var han bosatt i USA. Han erhöll Nobels fredspris år 1986.
Biografi
År 1944 fördes Wiesels familj, som var ungersk-judisk, till Nazitysklands förintelseläger. Större delen av hans familj mördades, men själv överlevde han Auschwitz och Buchenwald. Wiesel skrev trilogin Natten, Gryningen och Dagen om sina upplevelser i Auschwitz. Hans mest kända bok, Natten, utkom ursprungligen på jiddisch år 1956 under titeln Un di velt hot geshvign ("Och världen teg"). Senare reviderades och översattes den till franska med titeln La Nuit ("Natten").
Elie Wiesel uttalade sig under efterkrigstiden om ett stort antal länder över hela världen som i hans ögon kränkt de mänskliga rättigheterna.
Utmärkelser
- Nobels Fredspris (1986)
- Wallenbergmedaljen (1990)
- American Academy of Arts and Letters (1996)
- Amerikanska Presidentens frihetsmedalj
- Hederslegionen
- Knight Commander of the Order of the British Empire, KBE
- Rumänska Stjärnans orden (2002)
- Hedersledamot av Rumänska akademien
Översättningar till svenska
- Tiggaren i Jerusalem (Le mendiant de Jérusalem) (översättning Erland Rådberg, Gummesson, 1971)
- Natten (La nuit) (översättning Britt Arenander, Forum, 1972); nyöversättning (André Borchert, Bookmark, 2019)
- Gryningen (L'aube) (översättning Kerstin Hallén, Forum, 1973)
- Dagen (Le jour) (översättning Kerstin Hallén, Forum, 1974)
- Löftet i Kolvillàg (Le serment de Kolvillàg) (översättning Kerstin Hallén, Forum, 1975)
- Guds utkorade: bibliska gestalter i skriften och sägnerna (Célébration biblique) (översättning Viveka Heyman, Stegeland, 1977)
- Porträtt och legender: om chassidismen (Célébration hassidique: portraits el légendes) (översättning Kerstin Hallén, Forum, 1978)
- Från en mördad judisk poet: ett testamente (Le testament d'un poète juif assassiné) (översättning Ingrid Krook, Atlantis, 1983)
- Den femte sonen (Le cinquième fils) (översättning Ulla Bruncrona, Atlantis, 1985)
- Skymning i fjärran (Le crépuscule, au loin) (översättning Ulla Bruncrona, Atlantis, 1989)
- Det glömda (L'oublié.) (översättning Ulla Bruncrona, Libris, 1993)
- Alla floder rinner mot havet: minnen (Tous les fleuves vont à la mer) (översättning Ulla Bruncrona, Natur och kultur, 1996)
Källor
- ^ Libris, 2 december 2016, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.hotnews.ro .[källa från Wikidata]
- ^ Public Broadcasting System, läs online, läst: 2 april 2016, ”Wiesel thinks in Yiddish, writes in French, and, with his wife Marion and his son Elisha, lives his life in English”.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 1 mars 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] CONOR.Sl.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] läs online, www.pbs.org .[källa från Wikidata]
- ^ Berger, Joseph (2 juli 2016). ”Elie Wiesel, Auschwitz Survivor and Nobel Peace Prize Winner, Dies at 87”. The New York Times. ISSN 0362-4331. http://www.nytimes.com/2016/07/03/world/europe/elie-wiesel-auschwitz-survivor-and-nobel-peace-prize-winner-dies-at-87.html. Läst 2 juli 2016.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Elie Wiesel.
- Recension av Wiesels självbiografi av Rabbi David Goldberg
- Elie Wiesel och hans livsgärning
- Elie Wiesel hos Nobelstiftelsen (på engelska)
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: User:Gusme (it:Utente:Gusme), Licens: CC BY-SA 3.0
Vector image of the Nobel prize medal
These are slave laborers in the Buchenwald concentration camp near Weimar; many had died from malnutrition when U.S. troops of the 80th Division entered the camp. The very ill man lying at the back on the lower bunk was thought to be Max Hamburger, but this is probably not true. Second row, seventh from left is Elie Wiesel. Photograph taken 5 days after rescue.
Ribbon of Presidential Medal of Freedom
Författare/Upphovsman: Orem (wiki-pl: Orem, commons: Orem), Licens: CC BY-SA 3.0
Ribbon bar: Legion of Honour, Grand Cross rank
Författare/Upphovsman: John Mathew Smith & www.celebrity-photos.com from Laurel Maryland, USA, Licens: CC BY-SA 2.0
From Wash. D.C. December 4, 1996