Elias Martin

	Elias Martin
	Elias Martin självporträtt i olja på papper, okänt datum, Nationalmuseum, Gripsholmssamlingen.
Född	1739; Stockholm
Död	25 januari 1818 (79 år); Adolf Fredriks församling
Begravningsplats	Adolf Fredriks kyrkogård; kartor
Föräldrar	Olof Martin; Ulrica Haupt
Konstnärskap
Fält	akvarellmåleri
Motiv	porträtt. landskap
Verk	"Johannes döparens predikan i öknen"
Känd för	Nationalmuseum
Utbildning	École académique i Paris; lärare Joseph Vernet och troligen François Boucher.
Rörelse	klassicism
Mecenater	Fredrik Henrik af Chapman, Gustav III
	Redigera Wikidata (för vissa parametrar)

Elias Martin, döpt 8 mars 1739 i Stockholm, död 25 januari 1818 i Stockholm, var en svensk målare som under sin livstid vann internationell berömmelse för sina landskapsmålningar, porträtt och genremålningar. Han var bland annat medlem av Konstakademien och associate member av brittiska Royal Academy. Martinvägen i Södra Ängby i Stockholm är uppkallad efter honom.

Bakgrund

Elias Martin var son till åldermannen i snickarämbetet Olof Martin i Dillnäs socken och Ulrika Haupt, syster till Georg Haupt. Han fick sin tidigaste utbildning hos fadern och visade sådan talang att han sändes till ämbetsmålaren Friedrich Schultz. Genom denne fick han anställning hos Fredrik Henrik af Chapman som arkitekturritare och teckningslärare för officerarna i Sveaborg. Där fick han ledning av fältmarskalken Augustin Ehrensvärd, och umgicks med och undervisade dennes son Carl August Ehrensvärd.

År 1766 for Elias Martin på studieresa till Paris, och antogs på Alexander Roslins rekommendation till École académique för undervisning av Joseph Vernet och troligen även François Boucher. Elias Martin tilltalades dock inte av den franska klassicismen, och flyttade därför till London 1768. Två år senare upptogs han som associate member av Royal Academy, där han deltog med utställningar och var teckningslärare, vilket torde bero på att han blivit god vän med arkitekten William Chambers. I England utvecklade han akvarelltekniken vilken anses vara den teknik han bäst behärskade. Han undervisade även kopparstickare och mezzotintgravörer, men med dessa tekniker lyckades han aldrig själv uppvisa personliga drag.

Liv och verk

Martin återvände till Sverige 1780 och året därpå blev han medlem av Konstakademien, där han även undervisade. Han anställdes av Gustav III, för vilken han gjorde gravyrserien Svenska vuer. Under senare år blev motiven alltmer religiösa, och Johannes döparens predikan i öknen (Sörmlands museum) och Fader vår räknas till några av hans främsta arbeten. Han är representerad vid Nationalmuseum bland annat med porträtt av vännen Carl Michael Bellman och ett självporträtt. Hans efterlämnade verk utgörs bland annat av mer än 200 oljemålningar.

Han gifte sig 1770 med engelskan Ann Lee med vilken han fick sonen Fredrik Erik Martin, tillika konstnär. Brodern Johan Fredrik Martin var en känd grafiker och professor vid Konstakademien. Även sonsonen Elias Fredrik Martin blev grafiker och målare, bosatt i Nyköping. Ålderdomen tillbringade han i undanskymdhet, plågad av ekonomiska bekymmer och ögonbesvär, men var under sina verksamma år en väl sedd gäst i konstnärshem, och umgicks förtroligt med Bellman, Erik Palmstedt och Johan Tobias Sergel. Martin ligger begravd på Adolf Fredriks kyrkogård. Martin finns representerad vid bland annat Göteborgs konstmuseum^[6], Göteborgs stadsmuseum^[7], Uppsala universitetsbibliotek^[8], Vänersborgs museum^[9], Länsmuseet Gävleborg^[10], Norrköpings konstmuseum^[11] och Nationalmuseum^[12] i Stockholm.

Galleri (urval)

Romantiskt landskap med gran, 1768–1780.
Johannes Döparen predikar i öknen. Utförd i London, sent 1770-tal.
Långholmen, Stockholm, 1787.
Rödbotorget, Stockholm, 1780-talet.
Älvkarlebyfallen, 1790-talet.
Forsmarks bruk, 1790-talet.
Johannisfors bruk, 1790-talet.
Gysinge bruk, 1790-talet.
Utsikt över Stockholm, 1790-talet.
Utsikt över Uppsala domkyrka.

Bibliografi

Bröderna Martins stockholmsbilder: utställning anordnad av Nationalmuseum och Stockholms stadsmuseum till minnet av Elias Martins födelse d. 8 mars 1739. Stockholm 1939. [Stockholm]. 1939. Libris 2900241
Akvareller och teckningar: ett urval reproduktioner i färgfaksimil och svarttryck. Ur Nationalmusei handteckningssamling ; 3. Malmö: Malmö ljustrycksanst. 1943. Libris 1421274
Mästare i svensk konst. 9, Carl Larsson ... Elias Martin. Malmö. 1951. Libris 1282728
Mästare i svensk konst. 10, Elias Martin ... Lorens Pasch d.ä.. Malmö. 1951. Libris 1282732
Gustavianska bilder: ett album. Stockholm: Jan förl. 1954. Libris 1443142
Två stockholmsbilder.. Stockholm: Fritzes hovbokh. 1954. Libris 8220182
Teckningar till Sveriges historia. Malmö: Allhem. 1956. Libris 1323242
Kronprinsens barnabok (2. faks.-uppl.). Stockholm: Proprius. 1983[1971]. Libris 7604971. ISBN 91-7118-432-5

Se även

Fredrik Erik Martin (son till Elias Martin)
Johan Fredrik Martin (bror till Elias Martin)
Elias Fredrik Martin (sonson till Elias Martin)

Vidare läsning

Ahlund, Mikael (2011). Landskapets röster: studier i Elias Martins bildvärld. Stockholm: Atlantis. Libris 12055072. ISBN 978-91-7353-423-9
Davidsson, Åke (1989). ”Elias Martin som skildrare av den äldsta svenska historien.”. Årsbok / Kungl. Humanistiska vetenskaps-samfundet i Uppsala (Uppsala : Kungl. Humanistiska vetenskaps-samfundet i Uppsala, 1943-) 1987/1988,: sid. 5-32 : ill.. ISSN 0349-0416. ISSN 0349-0416 ISSN 0349-0416. Libris 3080884
Desaix, Ingmari (2002). ”Några spår av bröderna Martins besök i Göteborg: jämte en kortfattad historik”. Göteborg förr och nu 2002(29),: sid. 49-66 : ill.. 0348-2189. ISSN 0348-2189. Libris 9131976
Hoppe, Ragnar (1933). Målaren Elias Martin. Sveriges allmänna konstförenings publikation, 99-0481499-6 ; 42. Stockholm: Norstedt. Libris 8198552
Häller, Ulrica (2005). Hertigen av Smålands Dop: av Elias Martin. Lund: Institutionen för konst- och musikvetenskap vid Lunds universitet. Libris 10257563
Lindhagen, Nils (1955). ”Elias Martin”. Svenska mästartecknare : Sergel, Martin, Ehrensvärd : en konstbok från Nationalmuseum (1955): sid. 65-116. Libris 11653669
Lundqvist, Maja (1925). Elias Martin: den nya naturuppfattningen i England - den samtida engelska akvarellkonsten. Stockholm. Libris 9052804
Meyerson, Åke: Elias Martin i Svenskt biografiskt lexikon (1985-1987)

Noter

^ [a b c] Elias Martin, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Adolf Fredriks kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/0001/F I/6 (1812-1834), bildid: C0065228_00055, död- och begravningsbok, s. 96, läs online läs online, läst: 7 maj 2018, ”Martin, Elias Enkling Professor ? 79 adj Wallin 25 4”.^{[källa från Wikidata]}
^ Elias Martin, läst: 5 maj 2018.^{[källa från Wikidata]}
^ Gravstensinventeringen, Sveriges Släktforskarförbund, Gravsten #3753 Elias Martin, läs online, läst: 7 maj 2018.^{[källa från Wikidata]}
^ Blankett, Gravstensinventeringen, Sveriges Släktforskarförbund, läs online, läst: 8 maj 2018.^{[källa från Wikidata]}
^ Göteborgs konstmuseum
^ Göteborgs stadsmuseum
^ Uppsala universitetsbibliotek
^ Vänersborgs museum
^ Länsmuseet Gävleborg
^ Norrköpings konstmuseum. (2000 ;). Norrköpings konstmuseum : katalog. Norrköpings konstmuseum. ISBN 91-88244-22-9. OCLC 186037488. https://www.worldcat.org/oclc/186037488. Läst 26 april 2020
^ Nationalmuseum

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Elias Martin.
Bilder & media
Elias Martin hos Europeana

[93ec061e7fc0c2682321ce201658feab43391b8f-1] [a b c] Elias Martin, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[f4425c2393525268065c950d707256daf7e71cf6-2] Adolf Fredriks kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/0001/F I/6 (1812-1834), bildid: C0065228_00055, död- och begravningsbok, s. 96, läs online läs online, läst: 7 maj 2018, ”Martin, Elias Enkling Professor ? 79 adj Wallin 25 4”.^{[källa från Wikidata]}

[6328361f43ba5a4d25bc1ca8e7696ca2b7aeecd5-3] Elias Martin, läst: 5 maj 2018.^{[källa från Wikidata]}

[12092aa3379c8a90bb613ca2da2dccce18263896-4] Gravstensinventeringen, Sveriges Släktforskarförbund, Gravsten #3753 Elias Martin, läs online, läst: 7 maj 2018.^{[källa från Wikidata]}

[b78a80470e704c83a16f4bdc3773ba0a7ed7336f-5] Blankett, Gravstensinventeringen, Sveriges Släktforskarförbund, läs online, läst: 8 maj 2018.^{[källa från Wikidata]}

[6] Göteborgs konstmuseum

[7] Göteborgs stadsmuseum

[8] Uppsala universitetsbibliotek

[9] Vänersborgs museum

[10] Länsmuseet Gävleborg

[11] Norrköpings konstmuseum. (2000 ;). Norrköpings konstmuseum : katalog. Norrköpings konstmuseum. ISBN 91-88244-22-9. OCLC 186037488. https://www.worldcat.org/oclc/186037488. Läst 26 april 2020

[12] Nationalmuseum

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

Navigation

Navigering

Temaportaler