Elias Arenhardt
Elias Arenhardt, född 1669, död april 1725, var en svensk [[krongjutare[kron-]] och klockgjutare i Norrköping.
Biografi
Arenhart blev mästare 1702 och bosatt på Klockgjutaregården under kvarteret klockan i Norrköping. Arenhardt gifte sig med Helena Börjesdotter, dotter till en färgare i Linköping. Arenhart begravdes 25 april 1725 i Norrköping.[1]
Gjutna klockor
| Gjutår | Kyrka | Klocka | Övrigt |
|---|---|---|---|
| 1701 | Sankt Petri kyrka, Västervik | Storklockan | |
| 1702 | Mjölby kyrka | Mellanklockan | |
| 1702 | Gryts kyrka | Storklockan | |
| 1703 | Torpa kyrka, Östergötland | Lillklockan | |
| 1705 | Väderstads kyrka | Mellanklockan | |
| 1705 | Haurida kyrka | Lillklockan | |
| 1707 | Furingstads kyrka | Lillklockan | |
| 1707 | Sjögestads kyrka | Lillklockan | |
| 1707 | Hedvigs kyrka | Storklockan | Ny 1720. |
| 1707 | Västerlösa kyrka | Storklockan | |
| 1708 | Östra Skrukeby kyrka | Lillklockan | |
| 1708 | Ledbergs kyrka | Storklockan | |
| 1709 | Västra Ryds kyrka | Mellanklockan | |
| 1711 | Linköpings domkyrka | S:t Larsklockan | Ny 1925. Inskrift: "När Konung Carl var vida känder När pästen smittat Sveriges länder När all Europa förde krig I Norrköping man gjorde mig 1711" |
| 1715 | Risinge kyrka | Lillklockan | Ny 1842. |
| 1715 | Tjällmo kyrka | Storklockan | |
| 1718 | Ringarums kyrka | Storklockan | |
| 1718 | Vårfrukyrkan, Skänninge | Storklockan | Ny 1741. |
| 1719 | Vinnerstads kyrka | Storklockan | |
| 1719 | Östra Eneby kyrka | Lillklockan | Ny 1754. |
| 1719 | Sankt Olai kyrka | Storklockan | Ny 1751. |
| 1720 | Hedvigs kyrka | Storklockan | Ny 1935. |
| 1721 | Sankt Johannes kyrka, Norrköping | Storklockan | Ny 1906. |
Övrigt
- Ljusarm för tre ljus. Den har en sankt Olofsfigur, kvinna med två barn, flammande hjärtan och klockor. I mitten finns en sköld med inskriptioner. Gjuten 1721. Den skänktes samma år till Sankt Olai kyrka av Arenhardt och hans fru.
Medarbetare
- Magnus Hultman var gesäll hos Arenhardt.
Källor
- Johansson, Inga-Lill (1999). Klockgjutare i Norrköping. Söderköping: Tellotryck AB. ISBN 91-630-8340-X
Fotnoter
- ^ Norrköpings S:t Olai (E) CI:4 (1719-1743) Sida: 313
Media som används på denna webbplats
Sankt Olai kyrka i Norrköping, minnesvården över Jacob Hideen, den 21 november 2005..JPG
Författare/Upphovsman: Harri Blomberg (User Västgöten on sv.wikipedia), Licens: CC BY-SA 3.0
Minnesvården över Jacob Hideen i Sankt Olai kyrka i Norrköping, fotograferad den 21 november 2005 av Harri Blomberg. Denna kyrka utmärker upplysningstidens smak och saknar därmed epitafier, gravstenar eller minnesvårdar. Endast en minnesvård i brun marmor uppsattes på nordväggen över ingången till sakristian, vid sidan av några äldre gravstenar lagda i den stora gången. Den är ett minne av den forne stadsläkaren i Norrköping under åren 1761-1769, Jacob Hideen, som föddes i Kauhajoki den 29 juni 1731 och vilken blev medicine doktor i Uppsala 1759, såsom elev till Carl von Linné. Minnesvårdens text lyder: "Jacob Hideen. Med: doct: Född i Finland d: 1731. Stads Physic. i Norrköping 1761. Död därstädes d. 23 Nov. 1769. Ädel menniska, uplyst medborgare, förträffelig läkare, upriktig christen, allmänt aktad, älskad saknad. Några dess wänner reste minneswården. Man mycket lefwa kan, fast man ej lefwer länge."
Författare/Upphovsman: Harri Blomberg (User Västgöten on sv.wikipedia), Licens: CC BY-SA 3.0
Minnesvården över Jacob Hideen i Sankt Olai kyrka i Norrköping, fotograferad den 21 november 2005 av Harri Blomberg. Denna kyrka utmärker upplysningstidens smak och saknar därmed epitafier, gravstenar eller minnesvårdar. Endast en minnesvård i brun marmor uppsattes på nordväggen över ingången till sakristian, vid sidan av några äldre gravstenar lagda i den stora gången. Den är ett minne av den forne stadsläkaren i Norrköping under åren 1761-1769, Jacob Hideen, som föddes i Kauhajoki den 29 juni 1731 och vilken blev medicine doktor i Uppsala 1759, såsom elev till Carl von Linné. Minnesvårdens text lyder: "Jacob Hideen. Med: doct: Född i Finland d: 1731. Stads Physic. i Norrköping 1761. Död därstädes d. 23 Nov. 1769. Ädel menniska, uplyst medborgare, förträffelig läkare, upriktig christen, allmänt aktad, älskad saknad. Några dess wänner reste minneswården. Man mycket lefwa kan, fast man ej lefwer länge."