Elfenbensparakit

Elfenbensparakit
Status i världen: Sårbar[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningPapegojfåglar
Psittaciformes
FamiljVästpapegojor
Psittacidae
SläkteEupsittula
ArtElfenbensparakit
E. canicularis
Vetenskapligt namn
§ Eupsittula canicularis
Auktor(Linnaeus, 1758)
Utbredning
Synonymer
Aratinga canicularis
Hitta fler artiklar om fåglar med

Elfenbensparakit[2] (Eupsittula canicularis) är en fågel i familjen västpapegojor inom ordningen papegojfåglar.[3]

Utseende och läte

Elfenbensparakiten är en 23–25 cm lång parakit med rätt lång och spetsig stjärt. Fjäderdräkten är huvudsakligen grön, med orangefärgad panna och tygel, gul ögonring, mattblå hjässa och olivbrunt på strupe och bröst. Vidare är buken mer gulgrön och vingpennorna blå. I flykten hörs gälla skrin, från sittande fåglar tjattrande ljud.[4]

Utbredning och systematik

Elfenbensparakiten förekommer i Centralamerika. Den delas in i tre underarter med följande utbredning:[3]

  • Eupsittula canicularis clarae – förekommer i västra Mexiko (Sinaloa till Colima, Durango och Michoacán)
  • Eupsittula canicularis eburnirostrum – förekommer i sydvästra Mexiko (östra Michoacán till Guerrero och Oaxaca)
  • Eupsittula canicularis canicularis – förekommer i torra områden från tropiska västra Mexiko (Chiapas) till västra Costa Rica

Nominatformen är introducerad till Puerto Rico.[5]

Släktestillhörighet

Tidigare placerades elfebensparakiten i Aratinga, men DNA-studier visar att arterna i släktet inte är varandras närmaste släktingar.[6] Aratinga har därför brutits upp i flera mindre släkten, där elfenbensparakiten med släktingar förs till Eupsittula.

Levnadssätt

Arten hittas i olika miljöer som skogsbryn, lövskog, sumpskog, savann, törnskog och till och med betesmarker och urbana områden. Den ses vanligen i små flockar eller par. Födan består huvudsakligen av frukt och blommor. Den hackar vanligen ut sitt bohål ur termitbon i träd, men kan också utnyttja ett gammalt hackspettshål eller en naturlig hålighet.[4]

Elfenbensparakiten och människan

Elfenbensparakiten är jämsides vitpannad amazon den vanligast förekommande papeogjfågeln utmed Centralamerikas Stillahavssluttning.[4] Beståndet uppskattas bestå av mellan en halv och fem miljoner vuxna individer.[7] Den verkar ha påverkats relativt lite av habitatförstörelse.[4] Däremot har beståndet minskat relativt kraftigt till följd av illegal fångst för burfågelhandeln.[1] Sedan 2020 anses den därför som utrotningshotad av internationella naturvårdsunionen IUCN, listad i kategorin sårbar.[1] På senare år verkar dock omfattningen av fångsten ha minskat, åtminstone i delar av utbredningsområdet.[1]

Ungar av elfenbensparakit till salu på en marknad i Mexiko.

Utanför häckningstid kan större flockar orsaka skada på majs- och bananodlingar.[4]

Noter

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2020 Eupsittula canicularis . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2019.1. Läst 11 december 2020.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ [a b c d e] Collar, N., P. F. D. Boesman, and G. M. Kirwan (2020). Orange-fronted Parakeet (Eupsittula canicularis), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.orfpar.01
  5. ^ Dickinson, E. C., and J. V. Remsen, Editors (2013). The Howard and Moore Complete Checklist of the Birds of the World. Fourth edition. Volume 1. Aves Press, Eastbourne, UK.
  6. ^ Kirchman, J., E.E. Schirtzinger, and T.F. Wright (2012), Phylogenetic relationships of the extinct Carolina Parakeet (Conuropsis carolinensis) inferred from DNA sequence data, Auk 129, 197-204.
  7. ^ Partners in Flight. 2019. Avian Conservation Assessment Database, version 2019 Arkiverad 29 augusti 2020 hämtat från the Wayback Machine..

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Eupsittula canicularis map.svg
Författare/Upphovsman: Cephas, Licens: CC BY-SA 4.0
Range map of Orange-fronted Parakeet (Eupsittula canicularis or Aratinga canicularis)
Eupsittula canicularis, pair, Rincon de la Vieja Volcano National Park, Costa Rica 1.jpg
Författare/Upphovsman: Brian Ralphs from Berkhamsted, Hertfordshire, UK, Licens: CC BY 2.0
A pair of Orange-fronted Parakeets Eupsittula canicularis in Rincón de la Vieja Volcano National Park, Costa Rica.
Aratinga canicularis -Central de Abastos market, Oaxaca, Mexico -chicks-8a.jpg
Författare/Upphovsman: John Hanna, Licens: CC BY-SA 3.0
Unidentified Orange-fronted Parakeet chicks in Central de Abastos market, Oaxaca, Mexico. The chicks are not fully fledged and look about 4 to 6 week old, at an age when they have not yet started cracking nuts for them selves. Without their parents, they will need to be kept warm and hand fed initially.
Eupsittula canicularis, Magdalena, Intibuca, Honduras 1.jpg
Författare/Upphovsman: Marden Nolasco, Licens: CC BY-SA 4.0
Periquitos verdes, Magdalena, Intibuca, Honduras
Eupsittula canicularis, Gulf of Papagayo, Costa Rica 2.jpg
Författare/Upphovsman: Cwood1 Charlene Wood, Licens: CC BY-SA 3.0
A wild Orange-fronted Parakeet Eupsittula canicularis along the beach of the Gulf of Papagayo (Papagallo), Costa Rica. The parakeet was seen in a group of 3 birds feeding on seeds of this tree.