Ekerö kommun
| Ekerö kommun Kommun | |
 | |
| Slogan | Kulturens övärld |
|---|---|
 (c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5 Ekerö kommunvapen | |
| Land | Sverige |
| Landskap | Uppland |
| Län | Stockholms län |
| Centralort | Ekerö |
| Inrättad | 1 januari 1971[1] |
| Befolkning, areal | |
| Folkmängd | 28 758 ()[2] |
| Areal | 384,17 kvadratkilometer ()[3] |
| - därav land | 217,38 kvadratkilometer[3] |
| - därav vatten | 166,79 kvadratkilometer[3] |
| Bef.täthet | 132,29 inv./km² (land) |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 59°21′00″N 17°41′00″Ö / 59.35°N 17.683333333333°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Storstad | Storstockholm |
| Domkretstillhörighet | |
| Domkrets | Solna domkrets (–) Sollentuna och Färentuna domsaga (–) |
| Om förvaltningen | |
| Org.nummer | 212000-0050[4] |
| Anställda | 1 525 ()[5] |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Koder och länkar | |
| Kommunkod | 0125[6] |
| GeoNames | 2716579 |
| Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
| Redigera Wikidata | |
Ekerö kommun är en kommun i Stockholms län. Centralort är tätorten Ekerö belägen på Ekerön.
Kommunen består av en grupp öar i Mälaren. Dessa har länge gått under samlingsnamnet Mälaröarna. De tre största – Lovön, Färingsö och Adelsö – är omväxlande täckta med omväxlande skogklädda moränområden och öppna sedimentytor. De öppna sedimentytorna är till stor del gammal jordbruksmark som fortsatt brukas. Det är endast på Ekerö och Stenhamra som det finns större bebyggelsekoncentrationer.
Sedan kommunen bildades 1971 har folkmängden ökat kraftigt, vilket beror på både hög inflyttning likväl som höga födelsetal. En stor andel av de förvärvsarbetande pendlar till andra kommuner inom Storstockholm. Av de arbetstillfällen som finns inom kommunen återfinns ungefär hälften inom sektorerna tjänst och service.
Moderaterna har varit största parti i samtliga val sedan 1979. De var också en del av de styrande koalitionerna sedan åtminstone 2010. De fick dock ge upp makten i juni 2023 när de efterträddes av en koalition bestående av Socialdemokraterna, Liberalerna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet.
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar socknarna: Adelsö, Ekerö, Färentuna, Hilleshög, Lovö, Munsö, Skå och Sånga. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
I Lovö landskommun fanns municipalsamhället Drottningholm mellan den 22 januari 1887 och den 31 december 1944.
Vid kommunreformen 1952 bildades i området två "storkommuner", Ekerö (av de tidigare kommunerna Adelsö, Ekerö, Lovö och Munsö) samt Färingsö (av Färentuna, Hilleshög, Skå och Sånga).
Ekerö kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Ekerö och Färingsö landskommuner.[7]
Kommunen ingick från bildandet till 1977 i Sollentuna och Färentuna domsaga och ingår sedan 1977 i Solna domsaga.[8]
Kommunsammanslagningarna från 1863
Tabellen nedan visar kommunsammanslagningarna till nuvarande Ekerö kommun från 1863 och framåt.
| Tabell över kommunsammanslagningarna efter 1863 | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| före reformerna | efter reformen 1862 | dito 1952 | dito 1971 | ||||||
| –1862 | 1863–1951 | 1952–1970 | 1971– | ||||||
| härad | socken | landskommun | "storkommun" | enhetskommun | |||||
| Färentuna | Adelsö sn | Adelsö ln | Ekerö ln | Ekerö kn | |||||
| Ekerö sn | Ekerö ln | ||||||||
| Lovö sn | Lovö ln | ||||||||
| Munsö sn | Munsö ln | ||||||||
| Färentuna sn | Färentuna ln | Färingsö ln |  | ||||||
| Hilleshögs sn | Hilleshögs ln | ||||||||
| Skå sn | Skå ln | ||||||||
| Sånga sn | Sånga ln | ||||||||
Geografi
Ekerö kommun är belägen i södra delen av landskapet Uppland och omfattar Mälaröarna, en ögrupp med 140 öar, kobbar och skär i Mälaren (Östra Mälaren).
Kommunen gränsar i nordöst till Järfälla kommun, i öster till Stockholms kommun, i sydöst till Huddinge kommun och i söder till Botkyrka kommun, och Salems kommun samt i sydväst till Södertälje kommun, alla i Stockholms län. I väster gränsar kommunen till Strängnäs kommun i Södermanlands län, i norr till Enköpings kommun och Håbo kommun i Uppsala län samt Upplands-Bro kommun i Stockholms län.
Topografi och hydrografi
Kommunen består av en grupp öar i Mälaren. Dessa har länge gått under samlingsnamnet Mälaröarna.
De tre öarna Lovön, Färingsö och Adelsö är omväxlande täckta med omväxlande skogklädda moränområden och öppna sedimentytor. De öppna sedimentytorna är till stor del gammal jordbruksmark som fortsatt brukas. Det är endast på Ekerö och Stenhamra som det finns större bebyggelsekoncentrationer.
På östra sidan av Ekerön, vid Munsön, finns en rullstensås som utgör en del av Uppsalaåsen. På dess krönpartier, som är bevuxna med tallskog, finns toppar med en brant sluttning mot vattnet. Lutningen är mindre brant från krönet och ner mot sedimentytorna i väst.[9]
Bland andra större öar i kommunen kan nämnas: Björkö (Birka), Kungshatt och Malmhuvud. Dessutom finns många småöar, så som Vårö och Ljusön, båda i sundet Långtarmen. Några tidigare öar har genom landhöjningen "växt ihop", bland dem: Ekerön med Kärsön vid Långtarmen, Munsön och Gällstaö samt Lovön med Lindö.
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[10]
| Ekerö kommun | Hela riket | ||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
|
Naturskydd
År 2023 fanns 11 naturreservat i Ekerö kommun.[11] Det lilla reservatet Björkö skyddades 1944 och omfattar totalt 1,6 hektar barrskog på ön Björkö i Mälaren. En stor andel av träden har en ålder på över 200 år.[12] Ett senare reservatet är Lovö naturreservat som skyddades 2014. Det omfattar 3 228 hektar, varav 2 090 hektar land med odlingslandskap, kulturmiljöer och ädellövskog.[13]
Administrativ indelning
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i fyra församlingar: Adelsö-Munsö församling, Ekerö församling, Färingsö församling och Lovö församling.
Från 2016 indelas kommunen istället i de fem distrikten[14]: Adelsö, Ekerö, Färingsö, Lovö och Munsö.
Tätorter
År 2020 bodde 82,7 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var lägre än motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent.[15] Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2020 fanns det 18 tätorter i Ekerö kommun:[16]
| Tätort | Befolkning |
|---|---|
| Ekerö | 12 332 |
| Stenhamra | 3 636 |
| Tureholm | 1 097 |
| Parksidan och Solsidan | 961 |
| Kungsberga | 917 |
| Älvnäs | 802 |
| Ölsta | 730 |
| Ekerö sommarstad | 594 |
| Sundby | 471 |
| Drottningholm | 316 |
| Slottshagen, Bona, Helgö bol och Kungens täppa | 291 |
| Söderby | 279 |
| Lilla Stenby | 250 |
| Sånga Säby | 250 |
| Lurudden | 229 |
| Hilleshögby | 223 |
| Ekeby tomtområde | 210 |
Postadress
Följande postorter finns inom kommunen:[17]
- Adelsö (178 92)
- Drottningholm (178 02, 178 93)
- Ekerö (178 00, 178 17, 178 20–24, 178 30–41, 178 51–54, 178 90)
- Färentuna (179 04, 179 97–98)
- Munsö (178 91)
- Skå (179 75)
- Stenhamra (179 03, 179 60–63, 179 65)
- Svartsjö (179 95–96)
Styre och politik
Styre
Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av Alliansen som tillsammans samlade 26 av 41 mandat i kommunfullmäktige. Samma koalition meddelade att de skulle fortsätta styra efter valet 2014.[18] År 2017 meddelade dock Liberalerna att de lämnade koalitionen med hänvisning till att de inte kunde stå bakom två beslut som fattats av koalitionen. Det ena var beslutet om en "paus för mottagande av flyktingar med uppehållstillstånd" och det andra var "beslutet om att överlåta Sanduddens skola till en fristående aktör".[19] Minoritetsstyret bestående av Centerpartiet, Kristdemokraterna och Moderaterna kunde fortsätta styra mandatperioden 2018–2022 då de fick stöd av Sverigedemokraterna.[20]
Efter valet 2022 styrdes kommunen av en koalition bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna, den så kallade "Mälaralliansen". Efter att Moderaterna ingått ett samarbetsavtal med Sverigedemokraterna valde dock Liberalerna att lämna koalitionen. Det borgerliga styret föll därmed och i juni 2023 meddelades att makten togs över av en mittenkoalition bestående av Socialdemokraterna, Liberalerna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet.[21]
Kommunfullmäktige
Presidium
| Presidium 2022–2026[22] | ||
|---|---|---|
| Ordförande | M | Erik Lif Sjöcrona |
| Förste vice ordförande | S | Inger Andersen |
| Andre vice ordförande | M | Maria Mikkonen |
Mandatfördelning 1970–2022
Politiken i Ekerö kommun har under lång tid dominerats av de borgerliga partierna med Moderaterna som största parti i kommunfullmäktige sedan 1979.
| Valår | V | S | MP | SD | NYD | ÖVR | Ö | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 2 | 15 | 8 | 9 | 7 |
| 41 | 90,8 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1973 | 2 | 14 | 9 | 5 | 11 |
| 41 | 94,2 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 2 | 14 | 9 | 5 | 11 |
| 41 | 94,3 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 2 | 13 | 7 | 5 | 14 |
| 41 | 92,6 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 2 | 12 | 2 | 6 | 3 | 16 |
| 41 | 92,9 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 1 | 11 | 2 | 4 | 7 | 16 |
| 41 | 92,1 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 1 | 11 | 3 | 5 | 6 | 15 |
| 41 | 88,2 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 9 | 3 | 1 | 5 | 6 | 1 | 16 |
| 41 | 89,5 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 1 | 10 | 3 | 1 | 2 | 5 | 3 | 1 | 15 |
| 41 | 88,4 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 2 | 9 | 4 | 3 | 3 | 3 | 17 |
| 41 | 84,86 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 1 | 10 | 4 | 3 | 6 | 4 | 13 |
| 41 | 85,36 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 1 | 7 | 3 | 4 | 2 | 4 | 2 | 18 |
| 41 | 87,33 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 1 | 5 | 4 | 1 | 4 | 2 | 4 | 2 | 18 |
| 41 | 88,08 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 1 | 6 | 5 | 2 | 3 | 3 | 3 | 2 | 16 |
| 41 | 88,33 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 1 | 6 | 3 | 5 | 4 | 3 | 5 | 3 | 11 |
| 41 | 89,12 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2022 | 1 | 9 | 2 | 6 | 2 | 3 | 4 | 3 | 11 |
| 41 | 86,24 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Nämnder
Kommunstyrelse
I juni 2023 valdes Hanna Svensson till kommunstyrelsens ordförande och blev därmed den första socialdemokraten att väljas till den posten i Ekerö kommun.[21]
| Presidium 2023–2026 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | S | Hanna Svensson |
| Förste vice ordförande | L | Fredrik Ohls |
| Andre vice ordförande | M | Johan Elfver |
Lista över kommunstyrelsens ordförande
| Namn | Från | Till | Politisk tillhörighet | |
|---|---|---|---|---|
| Rutger Månsson | 1971 | 1982 | Moderaterna | |
| Leif Axelsson | 1983 | 1988 | Centerpartiet | |
| Inger Linge | 1989 | 1998 | Moderaterna | |
| Peter Carpelan | 1999 | 2014 | Moderaterna | |
| Adam Reuterskiöld | 2015 | 2022 | Moderaterna | |
| Johan Elfver | 2022 | 2023 | Moderaterna | |
| Hanna Svensson | 2023 | Socialdemokraterna | ||
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
Av kommunens förvärvsarbetande pendlar en stor andel till andra kommuner inom Storstockholm, främst till kommunerna Stockholm, Sundbyberg och Solna. I början av 2020-talet fanns ungefär hälften av arbetstillfällena inom kommunens gränser inom sektorerna tjänst och service. Av dessa stod kommunen själv för ungefär hälften av tjänsterna. Majoriteten av företagen inom kommunen var småföretag, varav en stor andel var helt utan anställda. Utmärkande för företagen inom kommunen är den relativt stora andel företag inom näringarna jordbruk och trädgård. Av de företag som nyetablerades var dock en stor andel inom sektorerna konsult- och hantverk.[9]
Infrastruktur
Transporter
Från Brommaplan i Stockholms kommun och länsväg 275 i nordost ansluter länsväg 261 fram till tätorten Ekerö.
Utbildning
I Ekerö kommun finns ett gymnasium (2023), Mälarögymnasiet. Gymnasiet är endast till för de som saknar betyg från grundskolan och erbjuder tre olika typer av program; individuellt alternativ, språkintroduktion och yrkesintroduktion.[23]
Andelen högutbildade, enligt SCB:s definition (personer med eftergymnasial utbildning som är minst tre år) är 31,3% och lite högre än det nationella genomsnittet, 27,0%.[24]
Befolkning
Demografi
Befolkningsutveckling
Kommunen har 28 758 invånare (31 mars 2024), vilket placerar den på 91:a plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Förklaringen till det ökande invånarantalet är en kombination av höga födelsetal i förhållande till dödstal och att fler flyttar till kommunen än från den.[9]
| Befolkningsutvecklingen i Ekerö kommun 1970–2020[25] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1970 | 12 594 | |||
| 1975 | 15 081 | |||
| 1980 | 15 927 | |||
| 1985 | 16 534 | |||
| 1990 | 18 785 | |||
| 1995 | 20 866 | |||
| 2000 | 22 266 | |||
| 2005 | 24 010 | |||
| 2010 | 25 410 | |||
| 2015 | 26 984 | |||
| 2020 | 28 879 | |||
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2022 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 5 181, eller 17,79 % av befolkningen (hela befolkningen: 29 123 den 31 december 2022). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 2 358, eller 10,28 % av befolkningen (hela befolkningen: 22 936 den 31 december 2002).[26]
| Bakgrund den 31 december 2022 | Antal | Andel | Varav män | Kvinnor |
|---|---|---|---|---|
| Utrikes födda | 4 140 | 14,22 % | 2 121 | 2 019 |
| Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar | 1 041 | 3,57 % | 531 | 510 |
| Inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder | 2 888 | 9,92 % | 1 486 | 1 402 |
| Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar | 21 054 | 72,29 % | 10 654 | 10 400 |
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Ekerö kommun.[27]
| Nr | Födelseland | Antal | Andel (%) | Andel i hela riket |
|---|---|---|---|---|
| 1 |  Sverige | 24 983 | 85,78 | 79,61 |
| 2 |  Polen | 546 | 1,87 | 0,94 |
| 3 |  Finland | 410 | 1,41 | 1,26 |
| 4 |  Slovakien | 166 | 0,57 | 0,02 |
| 5 |  Iran | 156 | 0,54 | 0,81 |
| 6 |  Lettland | 154 | 0,53 | 0,10 |
| 7 |  Syrien | 154 | 0,53 | 1,88 |
| 8 |  Tyskland | 154 | 0,53 | 0,53 |
| 9 |  Storbritannien | 142 | 0,49 | 0,31 |
| 10 |  Afghanistan | 123 | 0,42 | 0,62 |
Kultur
Kulturarv
I kommunen finns de två världsarven Drottningholm och Birka och Hovgården.[28] Drottningholm var Sveriges första världsarv och utnämndes med motiveringen:[29]
| ” | Drottningholms slottsområde – med slott, teater, Kina slott och slottsparken – är det bäst bevarade exemplet på ett kungligt slott uppfört på 1700-talet i Sverige och som samtidigt är representativt för all europeisk kunglig arkitektur från denna tid, uppförd med Versailles som förebild och inspirationskälla. | „ |
| – Unesco | ||
Birka och Hovgården utsågs till världsarv 1993. Motiveringen löd:[30]
| ” | Birka-Hovgårdenområdet är ett väl bevarat exempel på vikingarnas handelsnätverk under de tvåhundra år då de expanderade ekonomiskt och politiskt i Europa. Birka är en av de mest kompletta och orörda vikingatida handelsplatserna från åren 700–900. | „ |
| – Unesco | ||
Bland byggnader i Ekerö kommun kan nämnas byggnadsminnena Ekebyhov, Hertigarnas stall, Kersö säteri, Lilla skolan och Erskines villa.[31]
Kommunvapen
Blasonering: I fält av silver ett balkvis ställt eklöv, längs nerven delat i svart och grönt, förenat med ett bjälkvis ställt ollon med gröna fruktbägare och gyllene frukt.
När kommunen bildats 1971 fanns ett vapen (tidigare Färingsös). Detta och andra föreslogs för den nya kommunen, men det skulle dröja fram till 1985 innan det nya vapnet kunde registreras hos PRV. Eklövet i kommunvapnet kommer av att de flesta i dag förknippar kommunens namn med ekar, även om namnet från början inte hade med ekar att göra. Det nuvarande kommunvapnet togs fram med hjälp av en tävling.
Se även
- Personer med anknytning till Ekerö kommun
Referenser
- ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024, SCB, 14 maj 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Sollentuna tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ [a b c] ”Ekerö - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/eker%C3%B6. Läst 12 oktober 2023.
- ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
- ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/besoksmal/naturreservat.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a53d&sv.12.382c024b1800285d5863a53d.route=/&searchString=&counties=Stockholm&municipalities=Eker%C3%B6&reserveTypes=Naturreservat&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 15 oktober 2023.
- ^ ”Björkö”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/besoksmal/naturreservat/bjorko.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a89d&sv.12.382c024b1800285d5863a89d.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 15 oktober 2023.
- ^ ”Lovö”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/besoksmal/naturreservat/lovo.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a89d&sv.12.382c024b1800285d5863a89d.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 15 oktober 2023.
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=0125&id2=null. Läst 15 oktober 2023.
- ^ ”Experience”. experience.arcgis.com. https://experience.arcgis.com/experience/ce98bb3bf51e4ea48c20e9115feda986/. Läst 15 oktober 2023.
- ^ ”Postnummerkatalog, Ekerö kommun”. psotnummerservice.se. http://www.postnummerservice.se/information/svenska-postnummer-och-postorter/stockholm/ekeroe-kommun/. Läst 1 augusti 2016.
- ^ ”Politisk plattform - Allians för Ekerö 2015-2018.”. 18 november 2014. Arkiverad från originalet den 2 december 2014. https://web.archive.org/web/20141202002726/http://ekero.se/Gemensamt/Nyhetslista/Politisk-plattform---Allians-for-Ekero-2015-2018/?newslistid=5122. Läst 15 oktober 2023.
- ^ tinasahlen (4 mars 2017). ”Liberalerna Ekerö lämnar allianssamarbetet”. Ekerö. https://ekero.liberalerna.se/liberalerna-ekero-lamnar-allianssamarbetet/. Läst 15 oktober 2023.
- ^ ”SD har tagit vågmästarrollen – tänker förhindra maktskifte”. 24 oktober 2018. Arkiverad från originalet den 24 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181024192442/https://www.stockholmdirekt.se/nyheter/sd-har-tagit-vagmastarrollen-tanker-forhindra-maktskifte/reprjx!MZf1l1Nkiyfp8lSMLZ0uw/. Läst 15 oktober 2023.
- ^ [a b] Sehlin, Ann (13 juni 2023). ”Mittenstyret – ny politisk majoritet i Ekerö kommun”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/mittenstyret-ny-politisk-majoritet-i-ekero-kommun. Läst 12 oktober 2023.
- ^ ”Kommunfullmäktiges presidium”. Ekerö kommun. https://www.ekero.se/kommun-politik/kommunens-organisation/kommunfullmaktige. Läst 17 juni 2024.
- ^ ”Ekerö Kommun”. www.ekero.se. 3 juli 2023. https://www.ekero.se/forskola-skola/gymnasieskolor/malarogymnasiet. Läst 15 oktober 2023.
- ^ ”Andel högutbildade”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17251. Läst 5 januari 2019.
- ^ ”SCB – Folkmängd efter region och år”. http://www.ssd.scb.se/sq/122406.
- ^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2022”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgFin/. Läst 18 april 2023.
- ^ ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2022”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 18 april 2023.
- ^ ”Världsarv i Ekerö kommun – två världsarv i en kommun | Upplev Ekerö”. www.upplevekero.se. https://www.upplevekero.se/se--gora/vara-varldsarv. Läst 15 oktober 2023.
- ^ ”Världsarvet Drottningholm”. www.kungligaslotten.se. https://www.kungligaslotten.se/artiklar-film-360/drottningholms-slott/2018-09-13-varldsarvet-drottningholm.html. Läst 15 oktober 2023.
- ^ ”Birka och Hovgården”. www.raa.se. 25 augusti 2017. https://www.raa.se/evenemang-och-upplevelser/upplev-kulturarvet/varldsarv-i-sverige/alla-varldsarv-i-sverige/birka-och-hovgarden/. Läst 15 oktober 2023.
- ^ ”Byggnadsminnen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/samhalle/kulturmiljo/byggnadsminnen.html. Läst 15 oktober 2023.
Externa länkar
- Ekerö kommun
Wikimedia Commons har media som rör Ekerö kommun.
| ||||||||||||||||||||||
| |||||||||||
Media som används på denna webbplats
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
.svg)
Författare/Upphovsman: User:Kildor
, Licens: CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]
(c) Vladimir Sagerlund / Riksarkivet Sverige, CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]
A transparent circle on a light-colored background (hex color code
#F9F9F9), designed to be placed over content to show only that portion within the circle. The circle has a black border 0.5% as wide as its outside diameter. Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Huvududdens naturreservat vägvisare
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Ekerö centrum, Ekerö kommun
.svg)
.svg){kind=link}
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
Författare/Upphovsman: Arild Vågen, Licens: CC BY-SA 3.0
Bostadsområdet Tappström i Ekerö centrum i Stockholms län. Ritat av arkitekt Ralph Erskine och färdigställt år 1991.
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Nordelch antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY-SA 2.5
Ekerö Municipality in Stockholm County
- Designed by me.
- Mere outlines are a PD source from www.scb.se
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Drottningholms slott från Kärsön
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Ön Estbröte i Mälaren, sedd från Vårberg
Författare/Upphovsman: Arild Vågen, Licens: CC BY-SA 3.0
Ekerö centrum, Ekerö Municipality, Stockholm County, Sweden. Completed 1991. Architect Ralph Erskine.