Ekenäs

	Ekenäs
	Tammisaari (finska)
	Före detta kommun
	Vapen
	Vapen
Land	Finland
Landskap	Nyland
Län	Södra Finlands län
Area	1 873,38 km²
- land	726,73 km²
Folkmängd	14 754 (2008)
Befolkningstäthet	20,3 invånare/km²
Grundad	1546
Moderkommun	Pojo
Upphörd	2009
Ny kommun	Raseborg

	Ekenäs
	Tammisaari (finska)
	Tätort
	Ekenäs centrum från norr
Land	Finland
Landskap	Nyland
Kommun	Raseborg
Församling	Ekenäsnejdens svenska församling
Koordinater	59°58′28″N 23°26′5″Ö / 59.97444°N 23.43472°Ö
Area	11,96 km²
Folkmängd	8 756 (2012)
Befolkningstäthet	732 invånare/km²
Tidszon	EET (UTC+2)
- sommartid	EEST (UTC+3)
Postnummer	10600, 10620, 10650 och 10660

För andra betydelser, se Ekenäs (olika betydelser).

Ekenäs (finska: Tammisaari) är en tätort, stadsdel och centralort i Raseborgs stad i Finland. Ekenäs är belägen vid det smala inloppet till Pojoviken.^[3]

Ekenäs var centralort för kommunen med samma namn, tills den slogs samman med Karis och Pojo kommun till en ny kommun med namnet Raseborg vid årsskiftet 2008/2009. Ekenäs stads folkmängd uppgick till 14 754 invånare vid årsskiftet 2008/2009,^[2] och kommunen hade en total areal på 1 873 km², varav 727 km² var land^[4].

Folkmängden i tätorten Ekenäs uppgick den 31 december 2012 till 8 756 invånare, landytan utgjordes av 11,96 km² och folktätheten uppgick till 732,1 personer/km²^[5].

Ekenäs är en tvåspråkig ort med svenska som majoritetsspråk (omkring 82,3 procent) och finska som minoritetsspråk (omkring 15,9 procent)^[6].

Historia

Hästö-Busö (äldre namn: Karienkaskæ) i Ekenäs nämns som hamn mellan Tvärminne och Jussarö i det Danska itinerariet, från mitten av 1200-talet. Ruttens moderna benämning är Kung Valdemars segelled. Raseborgs slott i Snappertuna uppfördes troligen under 1300-talet. Raseborg hade främst handelspolitisk betydelse, förmodligen i att försvara svenska intressen gentemot hansastaden Reval.

Sedan Ekenäs år 1528 blivit förvaltningscentrum i Raseborgs län, förlorade Raseborg sin betydelse. År 1546 förlänade kung Gustav Vasa Ekenäs stadsrättigheter. År 1550 påbjöd han dock att borgerskapet i Ekenäs skulle flytta till hans nya projekt, Helsingfors.

En läroinrättning anlades i staden 1603. Ekenäs kyrka byggdes på 1600-talet. Under åren 1709–10 dukade hälften av stadens befolkning under i pest. Rysk ockupation 1713 resulterade i att all kyrklig och civil förvaltning upphörde. Staden var troligen utrymd under flera perioder. Vid freden 1721 återvände flyktingarna från bland annat nuvarande Sverige. Staden återfick sina stadsprivilegier 1723 och beviljades skattebefrielse till 1731. Handeln med Reval (Tallinn) låg nere. Missväxt och nöd rådde under flera år.

Staden ålades alltmer betungande inkvartering av krigsfolk fram till kapitulationen 1742, då ryska soldater kom i de svenskas ställe. Flera ämbetsmän och borgare gick i flykt inför rysk överhöghet. Sjöfart till Sverige och Tyskland förbjöds. Stadens borgare avlade trohetsed till kejsarinnan Elisabet. Freden 1743 mellan Sverige och Ryssland innebar att sjöfarten till Stockholm kunde återupptas och flyktingarna återvända.

Staden ålades ännu en gång betungande inkvartering av krigsfolk fram till kapitulationen 1808, då ryska soldater åter kom i svenskarnas ställe, och i många fall kom med sina familjer. En eldsvåda 1821 förstörde kyrkans tak och interiör och kvarteren kring den. Ekenäs fick rätt att bedriva utrikeshandel, det vill säga stapelfrihet 1830. Krimkriget drabbade Ekenäs i maj 1854, då två brittiska krigsfartyg genombröt ett intensivt artilleriförsvar och kapade ett saltlastat fartyg, som togs till London, där det såldes.

Ekenäs fick järnvägs- och broförbindelse över Pojoviken 1873–1874. Truppinkvarteringen upphörde 1882.

Stadsfullmäktiges ordförande utvisades ur landet och borgmästaren avsattes 1903 efter att de uttryckt missnöje med generalguvernören Bobrikovs förryskningspolitik. Borgmästaren återinsattes efter tre års passiv motståndskamp från stadsfullmäktiges sida och från samhället i övrigt.

Militärgarnisonen Dragsvik anlades 1912. Efter revolutionsutbrottet och Finlands självständighetsförklaring bortforslades de ryska trupperna från förbandet i januari 1918. Mellan februari och april rådde rött styre i staden, under vilket borgmästaren dödades. Den tyska landstigningen i södra Finland, som hälsades med glädje av många Ekenäsbor, innebar att den vita sidan tog över i staden.^[7] Därefter tjänade Dragsvik som fångläger för medlemmar av de röda gardena. Som mest fanns där närmare 9 000 fångar. Nästan 3 000 dog under de närmaste månaderna. Fram till 1940 var Dragsvik en tvångsarbetsinrättning för politiska fångar, då den åter blev militärgarnison.

Staden bombades av sovjetiskt flyg 1939–40. I mars 1940 fick Ekenäs ordna mottagning för ett stort antal evakuerade från den av Sovjetunionen besatta grannstaden Hangö. I juni 1941 utsattes staden för artilleribeskjutning från Hangö och luftangrepp. I ett halvår var staden totalevakuerad.

Den 1 januari 1977 slogs Ekenäs stad samman med Ekenäs landskommun och delar av Snappertuna kommun. 1 januari 1993 genomfördes ytterligare en kommunsammanslagning, då Ekenäs stad sammanlades med Tenala kommun.^[8] Vid ett fullmäktigemöte den 18 juni 2007 beslöts att Ekenäs stad, Pojo kommun och Karis stad från och med 1 januari 2009 skulle gå samman och bilda Raseborgs stad. Beslutet fattades samtidigt i alla de inblandade kommunerna, varefter en anhållan om kommunsammanslagningen lämnades in till finansministeriets kommunavdelning. Ärendet behandlades och bifölls i sinom tid av statsrådet.

Ortnamn i före detta Ekenäs stad

Byar i före detta Ekenäs stad som låg i Snappertuna: Alhov, Baggård, Barsgård, Berg, Björnböle, Bredäng, Broby, Båsa, Båssaböle, Dalkarö, Gammelboda, Gebbelby, Glamsbacka, Gästersjö, Harparbacka, Hurskursnäs, Huskvarn, Höstnäs, Jomalvik, Kallbacka, Kjulböle, Köpböle, Lagmans, Lillbarsgård, Magnäs, Nyboda, Persö, Repubacka, Rullarsböle, Slipars, Strömsö, Total, Trångsund, Västra Rösund, Växär, Åsenby.

Byar i före detta Ekenäs stad som i Bromarv: Grundsund, Håkansarv, Kalvdal, Kansjärv, Kivitok, Korsuddarna (bydel), Knopkägra, Kägra, Könick, Norrstrand, Orvlax, Padva, Rekuby, Revbacka, Söderstrand, Vättlax, Östanberg.

Övriga byar i före detta Ekenäs stad: Alglo, Backa, Barkala, Basaböle, Björknäs, Bodal, Brutuböle, Bålabacka, Danskag, Degergård, Dotterböle, Eriksby, Espingskär, Fastarby, Finby gränd, Frankböle, Gennarby, Germundby, Getskär, Gretarby, Grevö, Grind, Hangist, Harparskog, Hällsby (del av Olsböle), Härjentaka, Högböle, Hölklöt, Jordansby (med Romby), Kallby, Kesuböle, Kopparö^[9], Krokby, Kurö, Kvigos, Kälkala, Kärrby^[10], Langansböle, Leksvall, Lindsby, Lindö, Lunkböle, Mail, Mälsarby, Nitlax, Odensö, Olsböle, Ovanmalm, Pargas, Prästkulla, Rådsby, Rörsby, Siggby, Skallböle, Skarsböle, Skogby, Skåldö (på ön Skärlandet), Sköldargård, Smedsede, Spjutsböle, Svedjekulla, Tovö, Trollböle, Trollshovda, Tronsböle, Undermalm, Vimonböle, Västerby, Ängholmen, Österby.

I Snappertuna fanns halvön Stakanäs. I Bromarv fanns öarna Horsön, Porsö, Prästön och Tagelsår samt udden Skataudden. Några andra öar i Ekenäs är Danskog, Hästö Busö, Julö, Järnö, Koö, Matgruvan (med seglarhamn), Modermagan, Segelskär (med båk), Skarvkyrkan, Skedö, Skärlandet (med halvön Baggö och byn Skåldö), Torsö och Öbylandet. Några uddar heter Bojnäs och Stallören.

Det finns sjöar som heter Frankböleträsket, Harparträsket och Ovanmalmträsket.

Fjärdar i f.d. Ekenäs stad som låg i Snappertuna: Gästansfjärden, Sandöfjärden, Kallbodafjärden. Fjärdar och sund i f.d. Ekenäs stad som låg i Bromarv: Djurgårdsfjärden, Gloppet och Bromarvsfjärden som sträcker sig mellan Bromarv och Finby tätort i Salo.

Till övriga fjärdar i Ekenäs hör Baggöfjärden, Båssafjärden. Gennarbyviken, Kvarnbotten och Lindöviken, Storfjärd är vikar. Knopströmmen, Krokbyströmmen och Kråkströmmen.

Sund i Ekenäs är Odensö sund, Stagsundet och Vitsandsströmmen. Här finns en kanal, Jomalvik kanal.

Stadsdelsnamn inom nuvarande Ekenäs tätort: Björknäs, Brötet, Formanshagen, Knipnäs, Ormnäs, Seminarieängarna, Slottsbacken och Åsen.

Kvarnbacken är en park.^[11]

Näringsliv

Ekenäs tätorts näringsliv domineras av små- och medelstor industri. Bland företagen kan nämnas IDO/Geberit som tillverkar badrumsporslin.

Utbildning

Inom den grundläggande utbildningen i Ekenäs centrum finns två svenskspråkiga skolor och en finskspråkig. De svenskspråkiga skolorna är: Seminarieskolan (åk 1–6) och Ekenäs högstadieskola (åk 7–9). Den finskspråkiga grundskolan är: Hakarinteen koulu (åk 1–9). På orten finns även en svenskspråkig privat grundskola som idkar Steiner-pedagogik, Mikaelskolan.

Mindre skolor nära Ekenäs centrum är Västerby skola (åk 1–6), Österby skola (åk 1–6) och Snappertuna skola (åk 1–6).

Det finns även en specialskola (Ekparkens skola) i Ekenäs som ordnar grundläggande utbildning för elever på Raseborgs ungdomspsykiatriska dagenhet.

Inom gymnasieutbildningen finns ett svenskspråkigt gymnasium, Ekenäs gymnasium. Närmaste finskspråkiga gymnasium finns i grannorten Karis.

Det svenskspråkiga yrkesinstitutet Axxell har verksamhet i bland annat Ekenäs, där det utbildas artesaner, närvårdare och datanomer. Den svenskspråkiga yrkeshögskolan Novia har ett campus med utbildningar i lantbruk, skogsbruk, teknik och miljöplanering, samt ett internationellt miljöprogram. De flesta skolorna i Ekenäs ligger mycket nära varandra i centrum.

Lokal tidning

Dagstidningen Västra Nyland, grundad 1881, ges ut i Ekenäs. Den är lokaltidning för regionen Västnyland. Upplagan ligger på omkring 11 000 exemplar.

Kommunikationer

Vägar

Riksväg 25 passerar genom Ekenäs och löper mot Hangö i väster och mot Hyvinge och Helsingfors (via Stamväg 51) i öster. Stamväg 52 utgår från Ekenäs och löper norrut mot Salo och Somero.

Järnvägar

Ekenäs har sedan år 1872 haft järnvägsförbindelse med övriga Finland längs den så kallade Hangöbanan. Ännu i dag finns både godstrafiken och persontrafiken kvar. Persontrafiken upprätthålls mellan Hangö och Karis. De gamla dieseldrivna loken som drog personvagnarna ersattes på våren år 2006 med moderna rälsbussar. Karis är en järnvägsknut med järnvägsförbindelse till både Åbo och Helsingfors. Järnvägshållplatserna Dragsvik och Skogby låg inom före detta Ekenäs stads gränser.

Hamnar

Verksamheten vid handelshamnen i Ekenäs var relativt livlig fram till 1870-talet, då hamnen i Hangö togs i bruk. Därefter sjönk successivt hamnens betydelse för Ekenäs med omnejd. Av handelshamnen i Ekenäs är bara en liten del fortfarande i bruk. Under sommarsäsongen bedriver ett rederi kryssningstrafik inom Ekenäs skärgård.

Småbåtshamnar finns utspridda på flera olika ställen. Gästande båtfarare har möjlighet att lägga till vid Ekenäs gästhamn med 120 gästbåtsplatser. Gästhamnen uppfyller alla kriterier för småbåtshamnar.^[12]

Sport

Den största idrottsföreningen i Ekenäs är Ekenäs IF (EIF), föreningen grundades 1905 och är en av västnylands äldsta idrottsföreningar. Ekenäs IF har även en supporterklubb med namnet "Eklöven" som ofta kan ses på Ekenäs IF fotbollsmatcher. EIF:s herrlag i fotboll spelar år 2015 i den näst högsta fotbollsserien för herrar i Finland, Ettan. För övrigt bedrivs det på orten bland annat sporter som bowling, orientering, paddling, löpning, skidåkning och skytte.

Politik

Mandatfördelning i Ekenäs stad, valen 1976–2004

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1976

2

13

19

1

2

13

19

35

80,3

1980

1

13

20

1

13

20

35

78,8

1984

1

12

2

19

1

12

2

19

35

77,4

1988

11

1

2

20

1

11

2

20

35

76,0

1992

13

2

20

13

2

20

35

76,7

1996

9

1

5

20

9

5

20

35

68,5

2000

8

1

8

18

8

18

35

66,0

2004

10

2

3

20

10

2

3

20

35

66,8

22

13

Data hämtat från Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik

Sevärdheter

Raseborgs slott, en borgruin strax utanför Ekenäs tätort
Restaurang Knipan, en restaurang byggd på pålar i vattnet
Kungsgatan, Finlands första gågata
Naturparken Ramsholmen
Gamla stan (Barckens udde)
Minnesmärke över mannerheimriddarna Hans Wind och Tor Lindblad
Minnesvården över de cirka 3 000 som dog i fånglägret på Dragsvik sommaren 1918
Bio Forum, Finlands äldsta biograf i bruk, grundad 1912^[13].
Ekenäs museicentrum, EKTA, ett kulturhistoriskt och stadsmuseum^[14].

Kulturpersonligheter med anknytning till Ekenäs

Sigfrid Aron Forsius, astronom
Uno Cygnaeus, pedagog
Jonatan Reuter, skald
Helene Schjerfbeck, konstnär
Gustaf John Ramstedt, språkforskare
Hugo Ekhammar, författare
Sebastian Lybeck, barnboksförfattare
Allan Schulman, journalist
Ole Torvalds, poet
Jarl Sjöblom, romanförfattare
Mona Leo, dockteaterartist
Henrik Cederlöf, författare
Signe Yletyinen, konstnär
Monika Fagerholm, författare
Göran Schildt, författare och seglare
Sven Willner, författare, essäist
Bore Forsbäck, konstnär

Se även

Finska grenadjärskarpskyttebataljonen

Källor

Ekenäsnejdens församling
Om Ekenäs på Raseborgs stads webbplats. läst 1 december 2014
Vissa historiska uppgifter hämtade från Nordisk familjebok (Fjärde bandet av 1800-talsutgåvan), läst 1 december 2014
Om Ekenäs historia på Museiverkets webbplats, läst 1 december 2014
Raseborgs stads turistwebbplats., läst 1 december 2014

Noter

^ ”Tätorter efter folkmängd och folktäthet 31.12.2012”. Statistikcentralen. Arkiverad från originalet den 9 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180209182516/http://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin_Passiivi/StatFin_Passiivi__vrm__vaerak/statfinpas_vaerak_pxt_027_201200_sv.px. Läst 27 juni 2014.
^ [a b] ”KOMMUNERNAS INVÅNARANTAL I ALFABETISK ORDNING 31.12.2008”. Befolkningsregistercentralen. Arkiverad från originalet den 6 juni 2014. https://web.archive.org/web/20140606221339/http://vrk.fi/default.aspx?docid=786&site=5&id=0. Läst 27 juni 2014.
^ ”Ekenäs”. Uppslagsverket Finland (uppslagsverket.fi). https://uppslagsverket.fi/sv/sok/view-170045-Ekenaes. Läst 20 januari 2022.
^ ”FINLANDS AREAL KOMMUNVIS 1.1.2008”. Lantmäteriverket. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/pinta_alat_kunnittain_01012008.pdf. Läst 27 juni 2014. .
^ ”Tätorter efter folkmängd och folktäthet 31.12.2012”. Statistikcentralen. Arkiverad från originalet den 23 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150323054815/http://pxweb2.stat.fi/Dialog/varval.asp?ma=159_vaerak_tau_341_sv&ti=T%E4torter+efter+folkm%E4ngd+och+folkt%E4thet+31.12.2012&path=..%2FDatabase%2FStatFin%2Fvrm%2Fvaerak%2F&lang=2&multilang=sv. Läst 1 december 2014. (svenska).
^ Språkfördelningen i Ekenäs 2008 Arkiverad 1 februari 2014 hämtat från the Wayback Machine. (engelska) Läst 1 december 2014.
^ Lindholm, Sture (2015), Dramatik i småstad - 18 månader i Ekenäs 1917–1918, Ekenäs: Proclio.
^ (på finska och svenska) ( PDF) Befolkningens sammansättning 1993. Finlands Officiella Statistik. "Befolkning 1994:8". Helsingfors: Statistikcentralen. 1994. sid. 57 (58 i pdf:en). https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/158237/xvaerak_199300_1994_dig.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 29 mars 2023
^ ”Svenska ortnamn i Finland”. Institutet för de inhemska språken. http://kaino.kotus.fi/svenskaortnamn/?a=abc&b=K&pos=300. Läst 2 februari 2018.
^ ”Svenska ortnamn i Finland”. Institutet för de inhemska språken. http://kaino.kotus.fi/svenskaortnamn/?a=abc&b=K&pos=600. Läst 17 januari 2018.
^ ”Svenska ortnamn i Finland”. Institutet för de inhemska språken. http://kaino.kotus.fi/svenskaortnamn/?a=abc&b=K&pos=500. Läst 18 januari 2018.
^ Om Ekenäs gästhamn på dess webbplats Arkiverad 30 maj 2013 hämtat från the Wayback Machine. (svenska) Läst 25 februari 2013.
^ Bio Forums webbplats (svenska) Läst 25 februari 2013.
^ Museiförbundets webbplats (svenska) Läst 25 februari 2013.

Vidare läsning

Emmy Hultman; Hugo Pipping (1930), Dopnamn i Ekenäs / Emmy Hultman., Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors, Wikidata Q113519024, ISSN 0039-6842, https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022148

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Ekenäs.
Bilder & media
Raseborgs stads webbplats

[1] ”Tätorter efter folkmängd och folktäthet 31.12.2012”. Statistikcentralen. Arkiverad från originalet den 9 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180209182516/http://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin_Passiivi/StatFin_Passiivi__vrm__vaerak/statfinpas_vaerak_pxt_027_201200_sv.px. Läst 27 juni 2014.

[vrk-2] [a b] ”KOMMUNERNAS INVÅNARANTAL I ALFABETISK ORDNING 31.12.2008”. Befolkningsregistercentralen. Arkiverad från originalet den 6 juni 2014. https://web.archive.org/web/20140606221339/http://vrk.fi/default.aspx?docid=786&site=5&id=0. Läst 27 juni 2014.

[3] ”Ekenäs”. Uppslagsverket Finland (uppslagsverket.fi). https://uppslagsverket.fi/sv/sok/view-170045-Ekenaes. Läst 20 januari 2022.

[4] ”FINLANDS AREAL KOMMUNVIS 1.1.2008”. Lantmäteriverket. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/pinta_alat_kunnittain_01012008.pdf. Läst 27 juni 2014. .

[5] ”Tätorter efter folkmängd och folktäthet 31.12.2012”. Statistikcentralen. Arkiverad från originalet den 23 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150323054815/http://pxweb2.stat.fi/Dialog/varval.asp?ma=159_vaerak_tau_341_sv&ti=T%E4torter+efter+folkm%E4ngd+och+folkt%E4thet+31.12.2012&path=..%2FDatabase%2FStatFin%2Fvrm%2Fvaerak%2F&lang=2&multilang=sv. Läst 1 december 2014. (svenska).

[6] Språkfördelningen i Ekenäs 2008 Arkiverad 1 februari 2014 hämtat från the Wayback Machine. (engelska) Läst 1 december 2014.

[7] Lindholm, Sture (2015), Dramatik i småstad - 18 månader i Ekenäs 1917–1918, Ekenäs: Proclio.

[8] (på finska och svenska) ( PDF) Befolkningens sammansättning 1993. Finlands Officiella Statistik. "Befolkning 1994:8". Helsingfors: Statistikcentralen. 1994. sid. 57 (58 i pdf:en). https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/158237/xvaerak_199300_1994_dig.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 29 mars 2023

[9] ”Svenska ortnamn i Finland”. Institutet för de inhemska språken. http://kaino.kotus.fi/svenskaortnamn/?a=abc&b=K&pos=300. Läst 2 februari 2018.

[10] ”Svenska ortnamn i Finland”. Institutet för de inhemska språken. http://kaino.kotus.fi/svenskaortnamn/?a=abc&b=K&pos=600. Läst 17 januari 2018.

[11] ”Svenska ortnamn i Finland”. Institutet för de inhemska språken. http://kaino.kotus.fi/svenskaortnamn/?a=abc&b=K&pos=500. Läst 18 januari 2018.

[12] Om Ekenäs gästhamn på dess webbplats Arkiverad 30 maj 2013 hämtat från the Wayback Machine. (svenska) Läst 25 februari 2013.

[13] Bio Forums webbplats (svenska) Läst 25 februari 2013.

[14] Museiförbundets webbplats (svenska) Läst 25 februari 2013.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

Navigation

Navigering

Temaportaler