Einar Törnqvist
| Einar Törnqvist | |
| Född | Per Einar Gustaf Törnqvist 8 april 1891 Mjölby församling, Östergötland |
|---|---|
| Död | 7 september 1959 (68 år) Uppsala församling, Uppland |
| Nationalitet | Svensk |
| Yrke/uppdrag | Lärare, rektor och språkvetare |
| Maka | Marit Sjövall (g. 1924–1945) |
| Släktingar | Egil Törnqvist (son) Marit Törnqvist (sondotter) |
Per Einar Gustaf Törnqvist, född 8 april 1891 i Mjölby församling, Östergötlands län, död 7 september 1959 i Uppsala församling i Uppsala län,[1] var en svensk skolman och språkvetare.
Einar Törnqvist var son till disponenten August Törnqvist och Hildur Welander. Efter studentexamen i Norrköping 1910 och akademiska studier blev han filosofie magister 1915 och filosofie licentiat vid Uppsala universitet 1922 samt gjorde provår vid Lunds högre allmänna läroverk 1929.[2]
Han var lärare vid Mjölby privata samskola 1913–1914, extra lärare i Härnösand 1916–1917, partiellt vikarierande lektor vid Uppsala folkskoleseminarium 1920–1921, lektor i svenska språket vid universitetet i Leipzig 1922–1924, extra ordinarie ämneslärare i Trollhättan 1924–1925, vid Karlskrona skeppsgosseskola 1925–1926, extra lärare och timlärare vid Lunds privata elementarskola 1926–1929, vikarierande lektor vid Linköpings folkskoleseminarium 1930, adjunkt i Uppsala 1930, rektor i Laholm 1933–1945 samt adjunkt i modersmål och engelska vid Försvarets läroverk i Uppsala från 1946.[2] 1953 disputerade han vid Uppsala universitet på en avhandling om den östgötska dialekten.[3]
Han var timlärare vid Arméns underofficerskola (AUS) i Uppsala 1930–1933 och skolöverstyrelens ombud vid realexamineringar vid Uppsala högre elementarläroverk och gymnasium för flickor 1933. Han var förste kurator för Östgöta nation i Uppsala 1918. Törnqvist bedrev språkstudier vid resor företagna till Tyskland 1912 och 1922 samt till England 1932 då han även studerade pedagogik. Han bedrev också dialektstudier i alla delar av Östergötland under ett tiotal år.[2]
Han gifte sig 1924 med Marit Sjövall (1901–1945) och fick sönerna Bengt (född 1925) och Egil Törnqvist (1932–2015).[2] Vidare är han genom den sistnämnde farfar till illustratören Marit Törnqvist.
Einar Törnqvist är begravd på Uppsala gamla kyrkogård.[4]
Bibliografi i urval
- Törnqvist, Einar (1953). Substantivböjningen i Östergötlands folkmål: bestämd form singularis maskulinum. Studier till en svensk dialektgeografisk atlas, 99-0149952-6 ; 2Skrifter / utg. av Kungl. Gustav Adolfs akademien för folklivsforskning, 99-0440828-9 ; 23. Uppsala: Lundequistska bokh. i distribution. Libris 11118
- Gyllenborg, Carl; Törnqvist Einar, Breitholtz Lennart (1959). Swenska sprätthöken: komedi. Svenska litteratursällskapets klassikerutgåvor. Stockholm: AWE/Geber. Libris 12095
Referenser
- ^ Sveriges dödbok 1901-2013 Swedish death index 1901-2013 (Version 6.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2014. Libris 17007456. ISBN 9789187676642
- ^ [a b c d] Törnqvist, Per Einar Gustaf, läroverksadjunkt, fd rektor, Uppsala i Vem Är Vem / Svealandsdelen / 1947 / s 796.
- ^ Törnqvist, Einar (1953). Substantivböjningen i Östergötlands folkmål: bestämd form singularis maskulinum. Studier till en svensk dialektgeografisk atlas, 99-0149952-6 ; 2Skrifter / utg. av Kungl. Gustav Adolfs akademien för folklivsforskning, 99-0440828-9 ; 23. Uppsala: Lundequistska bokh. i distribution. Libris 11118
- ^ SvenskaGravar