Einar Nerman
| Einar Nerman | |
 | |
| Född | 6 oktober 1888[1][2][3] Norrköpings S:t Olofs församling[1][3][4] eller Norrköping[5] |
|---|---|
| Död | 30 mars 1983[1][2][3] (94 år) Lidingö församling[1][3] eller Lidingö[5] |
| Begravd | Lidingö församlings kyrkogård[6][7] |
| Medborgare i | Sverige[8] |
| Sysselsättning | Målare[1], illustratör, tecknare[1] |
| Maka | Kajsa Nerman[1] |
| Föräldrar | Janne Nerman |
| Släktingar | Ture Nerman (syskon)[1][4] Birger Nerman (syskon)[1][4] |
| Redigera Wikidata | |
Einar Nerman, född 6 oktober 1888 i Norrköping, död 30 mars 1983 på Lidingö, var en svensk tecknare och konstnär.
Biografi
Nerman hoppade av sina gymnasiestudier 1905 för att istället börja på Konstnärsförbundets skola i Stockholm. När den slutade 1908 reste han till Paris för att studera på Académie Colarossi och fortsatte 1909–1910 att studera för Matisse. Studierna fortsatte på flera skolor efter hemkomsten till Sverige, men 1912 bytte han genre och blev elev på Elin Svenssons teaterskola och året därpå gav Anna Behle honom danslektioner.
Han framträdde därefter som danskonstnär och gjorde även turnéer i Storbritannien och USA tillsammans med Gabo Falk 1918–19.[9]
På 1920-talet vistades han i London och ritade för tidskriften The Tatler, där han blev känd för sina karikatyrer i svart/vitt av tidens "kändisar". Under andra världskriget verkade han i New York, USA.
Han har arbetat som dansare, haft flera konstutställningar, arbetat som skämttecknare i Söndags-Nisse, Figaro med flera tidningar. Han har även illustrerat flera av Selma Lagerlöfs skrifter, Fredmans epistlar och H.C. Andersens sagor samt målat många porträtt, bland annat "Lillprinsen på Haga", som sedan blev konung Carl XVI Gustaf. Nermans far var systerson till Otto Lindblad och sonen ärvde dennes musikaliska talang. Einar Nerman komponerade egna visor och tonsatte flera av sin bror Tures dikter. Nerman finns representerad vid bland annat Moderna museet[10] och Nationalmuseum[11] i Stockholm, Göteborgs konstmuseum[12], Norrköpings konstmuseum[13] och Kalmar konstmuseum.[14]
Nerman är internationellt känd för sina karikatyrer av artister. Han fick av stiftelsen Solstickan uppdraget att rita en etikett till tändsticksaskar och skapade då Solstickepojken som blev en av Sveriges mest välkända symboler.[15] Modell till figuren var Nermans son Tom.
Han ägde och bebodde Hersbyholm (tidigare kallad Hersby gård) på Lidingö och Villa Diorama på Djurgården i Stockholm. Hersby gård köpte han 1930, och där ritade han 1931 logon för den nybildade Lidingö hembygdsförening.
Nerman är begravd på Lidingö kyrkogård.
Familj
Einar Nerman var son till bokhandlaren Janne Nerman (född 1844 i Västerlösa, Östergötlands län) och Ida Adéle Nordberg (född 1860 i Kajana, Finland). Han var vidare bror till journalisten, politikern och poeten Ture Nerman och tvillingbror till arkeologen Birger Nerman.[16]
Einar Nerman gifte sig borgerligt den 5 januari 1916 med Kajsa Eriksson, dotter till konstnären Christian Eriksson och Jeanne de Tramcourt.[17]
Galleri
Logo för Lidingö hembygdsförening.
Norrköpings gymnasium 1894.
Unga artister.
Teater
Scenografi och kostym
| År | Produktion | Regi | Teater | Noter |
|---|---|---|---|---|
| 1931 | Peter Pan J.M. Barrie | Palle Brunius | Oscarsteatern[18] |
Källor
- ^ [a b c d e f g h i] Einar Nerman, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 8840, läs online, läst: 11 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Find a Grave, Find A Grave-ID: 13846483, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Sveriges dödbok, läst: 7 april 2018.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1890, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 8 april 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Digitale Bibliotheek voor de Nederlandse Letteren, Digitale Bibliotheek voor de Nederlandse Letteren, DBNL författar-ID: nerm001, läs online, läst: 17 september 2024.[källa från Wikidata]
- ^ Einar Nerman, FinnGraven.se, läs online, läst: 17 maj 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Find a Grave, läs online, läst: 30 juni 2024.[källa från Wikidata]
- ^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016, läs online, läst: 26 februari 2016.[källa från Wikidata]
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 19. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 958
- ^ Moderna museet
- ^ Einar Nerman i Nationalmuseums samlingar
- ^ Göteborgs konstmuseum
- ^ Norrköpings konstmuseum. (2000 ;). Norrköpings konstmuseum : katalog. Norrköpings konstmuseum. ISBN 91-88244-22-9. OCLC 186037488. https://www.worldcat.org/oclc/186037488. Läst 26 april 2020
- ^ Kalmar konstmuseum
- ^ Solstickan
- ^ ”Einar Nermans samling - ARKEN”. arken.kb.se. https://arken.kb.se/SE-S-HS-L278. Läst 8 april 2019.
- ^ Gustaf V och hans tid 1907–1918, Erik Lindorm 1979 ISBN 91-46-13376-3 s.419
- ^ ”Teater Musik Film: 'Peter Pan'”. Dagens Nyheter: s. 4. 17 december 1931. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1931-12-17/343/16. Läst 7 januari 2016.
Vidare läsning
- Linde, Brita: Einar Nerman i Svenskt biografiskt lexikon (1987–1989)
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Einar Nerman.- Einar Nerman hos Europeana
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Lidingö Museum, tidigare Café Fornboda, arkitekt David Lundegårdh och Carl Kempendahl. Logon, vikingaskeppet, ritades 1931 av konstnären Einar Nerman som bodde på Hersbyholms gård.
De Unga teckning i konstnärsfolk inför utställning 1910 skapad av Einar Nerman, avfotograferad bild från Allhems Svenskt konstnärslexikon.
Einar Nerman Comics artist from Sweden
Direktörskursen vid Kongl. Gymnastiska Centralinstitutet 1894. Småporträtt på de manliga studenterna sammansatta till en bild. Namn på fotografierna sett uppifrån från vänster: Einar Nerman, Sigfrid Frösén, Gust. Swedlund, Allwar Hultin, A. Löwenberg, John Forsell, J. Arvedson, Karl Oskar Wetterqvist med. kand., A Bergstedt, A. A. K. d'Aubigné (utan foto), Per Nilsson, Karl Molin, O. Lindeberg, Helge Odhner
en:Einar Nerman (1888-1983), Swedish artist and illustrator, with his wife Kajsa shopping for Christmas 1916.