Einar Modig

Einar Modig
Einar Modig på omslaget till Hvar-8-Dag nr. 9, 1931.
Född	28 november 1883[1] Katarina församling, Sverige
Död	10 mars 1960[1] (76 år) Västerleds församling, Sverige
Begravd	Norra begravningsplatsen[2] kartor
Medborgare i	Sverige
Utbildad vid	Uppsala universitet
Sysselsättning	Diplomat
Befattning
Sveriges ambassadör i Argentina
Utmärkelser
Riddare av Vasaorden (1915) Kommendör med stora korset av Nordstjärneorden (1940) Tyska örnens orden Officer av Hederslegionen Kommendör av Polonia Restituta Storkorset för Peruanska Solorden Storkorset av Ekkronans orden Storkorsriddare av Italienska kronorden Zähringer Löwenorden Storkors av Kronorden Storkorset av Finlands Vita Ros’ orden Preussiska Kronorden
Redigera Wikidata

Einar Modig, född 28 november 1883 i Stockholm, död 10 mars 1960 i Stockholm, var en svensk diplomat och kommerskollegiesekreterare.

Biografi

Modig var son till revisorn Otto Modig och Maria Landgren. Han tog fil kand i Uppsala 1903, fil lic 1905 och jur kand 1907 innan han blev attaché vid Utrikesdepartementet (UD) 1907. Modig var andre sekreterare 1909, tillförordnad sekreterare i kommerskollegium 1911–1914, extra föredragande i finansdepartementet 1914–1915 och vice verkställande direktör i Sydsvenska kreditaktiebolaget 1916 samt vice verkställande direktör och styrelseledamot i Nordiska Kompaniet (NK) 1916–1922. Han var därefter statssekreterare och expeditionschef i handelsdepartementet 1926–1930 innan han återvände till diplomatyrket och blev sändebud i Lima med flera huvudstäder 1931, i Buenos Aires 1934, i Ankara och Aten 1939 samt i Bryssel och Luxemburg 1946–1948. Han återvände därefter till UD.^[3]

Modig var ledamot av statens handelskommission 1915, ordförande i tullverkets tjänstgöringskommission 1922–1924 och hade uppdrag i Europa och Amerika för Grängesbergsbolaget 1925–1926 samt var Sveriges ombud vid diplomatiska konferensen i Genève 1927–1928. Han var också ordförande i direktionen för handelsflottans pensionsanstalt 1926–1930, i handelskommissionen 1939–1941 och 1948–1950, i svenska delegationen vid handelsavtalsförhandlingar med Italien 1940, med Sovjetunionen med flera länder från 1948, ordförande och chef för flyktkapitalbyrån 1945–1946, i kommittén för Chicagomässan 1949, styrelseledamot i Jungnerbolagen från 1948, ordförande 1952 samt ordförande Exportföreningens studiedelegation i Afrika 1952–1953, i Colombia 1954 och i Indien 1957.^[3]

Han gifte sig 1911 med Maina Tanninen (1892–1984), dotter till grosshandlaren Max Tanninen och Maria Makowski.^[3] Modig avled den 10 mars 1960 och gravsattes den 6 maj 1960 på Norra begravningsplatsen i Stockholm.^[4]

Utmärkelser

Svenska utmärkelser

• Kommendör med stora korset av Nordstjärneorden, 6 juni 1940.^[5]
• Kommendör av första klassen av Nordstjärneorden, 6 juni 1932.^[6]
• Kommendör av andra klassen av Nordstjärneorden, 16 juni 1928.^[7]
• Riddare av Nordstjärneorden, 1926.^[8]
• Riddare av första klassen av Vasaorden, 1915.^[9]

Utländska utmärkelser

• Storkorset av Belgiska Kronorden, tidigast 1950 och senast 1955.^[10][11]
• Storkorset av Finlands Vita Ros’ orden, tidigast 1940 och senast 1942.^[12][13]
• Riddare av storkorset av Italienska kronorden, tidigast 1940 och senast 1942.^[12][13]
• Storkorset av Luxemburgska Ekkronans orden, tidigast 1947 och senast 1950.^[10][14]
• Storkorset av Peruanska Solorden, tidigast 1935 och senast 1940.^[12][15]
• Storofficer av Peruanska Solorden, tidigast 1931 och senast 1935.^[15][16]
• Storkorset av Ungerska Förjänstorden, tidigast 1942 och senast 1945.^[13][17]
• Kommendör av första klass av Polska Polonia Restituta, tidigast 1931 och senast 1935.^[15][16]
• Innehavare av Tyska örnens orden (med grad som på svenska angivits som Storofficer), tidigast 1940 och senast 1942.^[12][13]
• Storofficer av Venezuelas Bolivarorden, tidigast 1945 och senast 1947.^[14][17]
• Officer av Franska Hederslegionen, tidigast 1950 och senast 1955.^[10][11]
• Riddare av första klassen av Badiska Zähringer Löwenorden, senast 1910.^[18]
• Riddare av fjärde klassen av Preussiska Kronorden, senast 1910.^[18]

Bibliografi

• Modig, Einar (1954). Diplomattjänst med mellanspel: en memoarbok. Stockholm. Libris 127847 

Källor

• Rockberger, Nicolaus: Einar Modig i Svenskt biografiskt lexikon (1985–1987)

Noter