Einar

Einar, även transkriberat Ejnar, Ejnarr eller Enar, är ett nordiskt mansnamn av medeltida ursprung, motsvarande det isländska ordet einheri: "en som strider ensam".[1] Alternativa tolkningar: "djärv" eller "dristig".[källa behövs] Samma ord som användes om einhärjarna. Det förekom förr främst i Norrland och västra Sverige. Namnet har använts som dopnamn i Sverige sedan 1200-talet.[2]

Namnet tillhörde de 20 vanligaste förnamnen i början på 1900-talet, men har varit relativt ovanligt alltsedan 1930-talet. Endast ett fåtal pojkar i varje årskull får namnet som tilltalsnamn. Sedan mitten på 1990-talet har namnet haft en svag uppgång igen, men återfinns ännu inte bland de 150 vanligaste namnen. År 2014 fick 71 pojkar namnet som tilltalsnamn.[3]

Den 31 december 2014 fanns det totalt 16 312 personer i Sverige med namnet Einar eller Ejnar, varav 2 328 som tilltalsnamn[4]

Den 31 december 2014 fanns det totalt 2 899 personer i Sverige med namnet Enar, varav 500 med det som tilltalsnamn. [4] År 2013 fick 10 pojkar namnet som tilltalsnamn.[3]

Namnsdag: 26 september (sedan 1986).

Personer med namnet Einar/Ejnar

Personer med namnet Ejnar

Personer med namnet Enar

Referenser

  1. ^ Otterbjörk, Roland, Svenska förnamn, 3. uppl., Esselte studium, Stockholm, 1979, p. 85
  2. ^ ”Runor”. app.raa.se. https://app.raa.se/open/runor/inscription?id=57fb7841-3336-438e-b7a1-ed6f64a228c5. Läst 10 januari 2021. 
  3. ^ [a b] Statistiska centralbyrån, Nyfödda - tilltalsnamn, alfabetisk översikt. Pojknamn 1998-2014 Arkiverad 2 oktober 2015 hämtat från the Wayback Machine., läst 2015-10-03.
  4. ^ [a b] Enligt sökningar på Statistiska centralbyråns Namndatabas 2015-10-03.