Egon Erwin Kisch
| Egon Erwin Kisch | |
 | |
| Född | Egon Kisch 29 april 1885[1][2][3] Prag[4][5] |
|---|---|
| Död | 31 mars 1948[6][1][2] (62 år) Prag[4][7] |
| Begravd | Vinohradys begravningsplats[8] |
| Medborgare i | Tjeckoslovakien[9] och Österrike-Ungern |
| Utbildad vid | Karlsuniversitetet |
| Sysselsättning | Författare[7], reporter, journalist[7], feature writer |
| Politiskt parti | |
| Tysklands kommunistiska parti Österrikes kommunistiska parti | |
| Namnteckning | |
 | |
| Webbplats | egon-erwin-kisch.de/ |
| Redigera Wikidata | |
Egon Erwin Kisch, född 29 april 1885 i Prag, Österrike-Ungern, död 31 mars 1948 i Prag, Tjeckoslovakien, var en österrikisk-tjeckoslovakisk tyskspråkig författare och journalist. Han skrev reseskildringar, reportageböcker och politiska skrifter.
Kisch var uppvuxen i en tysk-judisk familj i Prag. Hans roman Der Mädchenhirt utkom 1914. Han deltog i första världskriget i Österrike-Ungerns kejserliga och kungliga armé. Efter kriget gick han med i Österrikes kommunistiska parti och gjorde reportageresor till Sovjetunionen, USA och Republiken Kina. Allt av honom brändes av nationalsocialister under bokbålen runt om i Nazityskland 1933.
Han deltog i spanska inbördeskriget i internationella brigaderna. Kisch flydde 1939 till USA. Han bodde sedan i exil i Mexiko 1940–1946. Därefter återvände han till Prag.
Kisch skrev på tyska men talade dessutom utmärkt tjeckiska. Han företrädde gärna minoritetsspråk och använde tjeckiska med Österrike-Ungerns myndigheter och tyska med Tjeckoslovakiens myndigheter efter andra världskriget.
Egon Erwin Kisch är huvudgestalten i Nicholas Haslucks fiktiva roman Our Man K (1999).
Svenska översättningar
- Har äran presentera paradiset Amerika (översättning Ture Nerman, Tiden, 1930)
- Obehöriga äga ej tillträde (Eintritt verboten) (översättning Arne Holmström, Holmström, 1935)
- Bland pyramider och generaler (urval och efterskrift av Ola Palmaer, översättning Karin Löfdahl, Norstedt, 1977)
- Den rasande reportern: reportage 1920-1948 (urval och efterord Stig Hansén och Clas Thor, översättning Hans O. Sjöström, Ordfront, 1992)
Källor
- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Egon Erwin Kisch, RKDartists (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
- ^ SNAC, Egon Kisch, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Киш Эгон Эрвин”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 23 november 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Киш Эгон Эрвин”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ BillionGraves.[källa från Wikidata]
- ^ Libris, 2 oktober 2012, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Egon Erwin Kisch.- Egon Erwin Kisch på Lebendiges virtuelles Museum Online (tyska)
- Leben und Werk des "rasenden Reporters" på haGalil.com (tyska)
- The Age: The First Boat Person – artikel av Larry Schwartz. 2004-11-08 (engelska)
- Nicholas Hasluck om sin användning av historiskt material i romanen Our Man K. 1999. (engelska)
- Böcker av och om Egon Erwin Kisch på svenska bibliotek. Libris.
|
Media som används på denna webbplats
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Egon Kisch aboard the Strathaird Melbourne's Station Pier November 1934