Edvard Forsström
Edvard Forsström | |
![]() | |
Född | 18 september 1854[1][2] Hedemora stadsförsamling[2], Sverige |
---|---|
Död | 12 januari 1934[1][2] (79 år) Eksjö stadsförsamling[2], Sverige |
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | Tecknare |
Redigera Wikidata |
Edvard August Forsström, född 18 september 1854 i Hedemora, död 12 januari 1934 i Eksjö, var en svensk tecknare.
Edvard Forsström studerade på Konstakademien i Stockholm 1876–1883. Han blev sedan politisk skämttecknare för bland annat Söndags-Nisse (1880–1901), där han efterträdde Bertrand Thelin, och Puck (1901–1916), samt dagskommentator i bildform för en stor mängd tidskrifter och kalendrar. Han illustrerade dessutom barn- och vuxenböcker varav många med Stockholmsmotiv. Ett urval ur hans gärning finns i bilderboken Boströms bilderbok. En statsministers saga (1900). Forsström är representerad vid bland annat Nationalmuseum i Stockholm.[3] Han är gravsatt på Gamla kyrkogården i Eksjö.[4]
Källor
- Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
- Forsström, Edvard August i Vem är det, sid 257, 1933
Noter
- ^ [a b] Edvard A Forsström, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 14393, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Sveriges dödbok 1860–2017, sjunde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2018, läst: 19 augusti 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Nationalmuseum
- ^ ”Edvard August Forsström”. Gravar.se. https://gravar.se/forsamling/sodra-vedbo-pastorat-kyrkogardsforvaltn/gamla-kyrkogarden-stlars/d/edvard-august-forsstrom-2b060. Läst 16 februari 2025.
Vidare läsning
- Sven Sandström: Edvard Forsström i Svenskt biografiskt lexikon (1964–1966)
Externa länkar
|
Media som används på denna webbplats
Bildtexten lyder: ”Il Marius på F.F.:s ruiner. Att alltid mina hus ska spricka!” Bilden visar ordföranden i Göteborgsavdelningen för Fosterländska Förbundet Pehr Lithander. I bakgrunden till vänster syns representanter för Göteborgs ledande män och släkter (Broström, Ekman och Wijk) Tuschteckning av Edvard Forsström införd i skämtidningen Puck 21 september 1905. Original i Sveriges Pressarkiv/RA