Edmund Husserl

Edmund Husserl
FöddEdmund Gustav Albrecht Husserl[1]
8 april 1859[2][3][4]
Prostějov[5][6], Tjeckien
Död27 april 1938[3][7][8] (79 år)
Freiburg im Breisgau[9]
Medborgare iKejsardömet Österrike och Tyska riket
Utbildad vidWiens universitet, doktor, [10]
Leipzigs universitet, [11]
Humboldt-Universität zu Berlin, [11]
Martin-Luther-Universität Halle-Wittenberg
SysselsättningMatematiker, filosof[5][6], universitetslärare
ArbetsgivareMartin-Luther-Universität Halle-Wittenberg
Göttingens universitet (1901–1916)
Freiburgs universitet (1916–1928)
MakaMalvine Husserl[12]
Redigera Wikidata

Edmund Gustav Albrecht Husserl, född 8 april 1859 i Proßnitz, död 27 april 1938 i Freiburg im Breisgau, var en tysk filosof, känd som den moderna filosofiska fenomenologins fader.

Biografi

Efter studentexamen påbörjade Husserl universitetsstudier i Leipzig. Han studerade matematik för Karl Weierstrass och Leo Königsberger och disputerade 1883 med avhandlingen Beiträge zur Variationsrechnung. Genom Franz Brentano kom Husserl i kontakt med filosofin. 1887 var Husserl färdig med sin andra avhandling: Om talbegreppet - Psykologiska analyser. Han rörde sig alltså i gränslandet mellan matematik och filosofi liksom hans samtida Gottlob Frege, som för övrigt hårt kritiserade Husserls avhandling. Den följdes av ett arbete om aritmetikens filosofi 1891. Efter sina studier blev Husserl professor först i Halle och Göttingen senare i Freiburg im Breisgau.

Husserl kom dock att överge den psykologiska ansatsen i och med Logische Untersuchungen i två band (senare tre band) 1900-1901. Band ett är en uppgörelse med psykologismen. I band två (och tre) presenteras vad Husserl anser vara den nödvändiga grunden att bygga matematiken och logiken på – fenomenologin.

1911 publicerade Husserl en artikel i tidskriften Logos med titeln Philosophie als strenge Wissenschaft i vilken polemiken mot psykologismen skärps och utvidgas till att inbegripa de två monismerna naturalism och historicism och de världsåskådningar de ger upphov till. Han presenterar också ett program för filosofin vilket syftar till att föra tillbaka kunskapen till dess ursprung: "På ett objektivt giltigt sätt kan [individen] få kunskap endast om väsen och väsensrelationer och därmed slutgiltigt åstadkomma allt som är nödvändigt för att klargöra och förstå all empirisk kunskap och all kunskap överhuvudtaget ... korrelationen mellan 'vara' (naturvaro, värdevaro etc.) och 'medvetande'".

Möjligheten att genomföra programmet undersöks i Idéen zu einer reinen Phänomenologie und phänomenologische Philiosophie (1913) i tre band varav två och tre publicerades postumt. I verket attackeras det naturvetenskapliga, avhumaniserade och avhumaniserande intrånget i humanvetenskapen. En skarp gräns dras också mellan essentia (vad något är) och existentia (att något är) vilket har blivit en bärande pelare i hermeneutiken. Metoden att skilja dessa två åt bär det tekniska namnet epoché.

Husserls viktigaste texter efter Idéer är Cartesianska meditationer (1929) och Den europeiska mänsklighetens kris och filosofin (1936/1954). I den förra presenteras utförligt en intersubjektivitetsteori. I den senare behandlas livsvärlden och relationen mellan vetenskap och filosofi.

Se även

Källor

Noter

  1. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 29 juli 2021, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  2. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Edmund Husserl, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ SNAC, Edmund Husserl, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Research Library in Olomouc, REGO, läs online, läst: 1 april 2024.[källa från Wikidata]
  7. ^ Nationalencyklopedin, Edmund Husserl, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  8. ^ Brockhaus Enzyklopädie, Edmund Husserl, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  9. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  10. ^ Richard David Precht, Sei du selbst : Eine Geschichte der Philosophie III, vol. 3, 2019.[källa från Wikidata]
  11. ^ [a b] Richard David Precht, Sei du selbst : Eine Geschichte der Philosophie III, vol. 3, 2019, läst: 29 juli 2021.[källa från Wikidata]
  12. ^ Sarah Bakewell, Au café existentialiste, Éditions Albin Michel, 2018, s. 489, ISBN 978-2-253-25783-7.[källa från Wikidata]

Tryckta källor

  • Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 13 s. 506.

Externa länkar

Auktoritetsdata

Media som används på denna webbplats

Arbcom ru editing.svg
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.