Ecklesiastikexpeditionen
Ecklesiastikexpeditionen, inrättad 1789, var en av Gustav III inrättad statsexpedition för handläggningen av de kyrkliga ärendena, vilka förut tillhört civilexpeditionen.
Denna första Ecklesiastikexpedition avvecklades dock redan 1793, och civilexpeditionen övertog åter dess uppgifter. Genom 1809 års kansliordning återupplivades Ecklesiastikexpeditionen med något vidgat verksamhetsområde (undervisningsväsen, sjuk- och fattigvård med mera) och ägde därefter bestånd till 1840, då det i samband med departementalreformen ombildades till ecklesiastikdepartementet.
Expeditionschef var under åren 1789-1793 var biskop Olof Wallquist, som dock inte hade titeln statssekreterare. Från och med 1809 leddes dock ecklesiastikexpeditionen, liksom övriga statsexpeditionener, av en statssekreterare.
Statssekreterare
- 1809-1822: Nils von Rosenstein
- 1822-1831: Anders Carlsson af Kullberg
- 1831-1838: August von Hartmansdorff
- 1838-1840: Christoffer Isac Heurlin
Källor
- Carlquist, Gunnar, red (1939). Svensk uppslagsbok. Bd 7. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1132
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet
Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)
“ | 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.
3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.
|
” |