Europeiska rådet
 Europeiska unionens institutioner | |
| Europeiska rådet | |
 | |
| Sammansättning | 27 stats- eller regeringschefer samt Europeiska rådets ordförande och kommissionens ordförande |
| Ordförande | |
| Funktion | – Fastställa allmänna politiska riktlinjer och prioriteringar – Föreslå kommissionsordförande – Initiera fördragsändringar |
| Inrättad | 1 december 2009 (som institution) |
| Rättslig form | Institution |
| Rättslig grund | Art. 13.1 FEU[1] |
| Säten | |
.jpg) | Europabyggnaden Bryssel, Belgien Officiellt säte |
| Webbplats | |
| consilium.europa.eu | |
Europeiska rådet, även känt som EU-toppmötet, är en institution inom Europeiska unionen som regelbundet församlar unionens stats- eller regeringschefer och Europeiska kommissionens ordförande under ledning av Europeiska rådets ordförande.[1][2][3]
Europeiska rådet har till uppgift att nå konsensus bland stats- och regeringscheferna kring unionens övergripande utveckling och dess allmänna politiska riktlinjer och prioriteringar.[4][5] Europeiska rådet fyller också en viktig roll vid tillsättandet av bland annat en ny kommission, samt vid fördragsändringar.[6] Europeiska rådet saknar däremot lagstiftande funktion;[4] denna funktion utövas helt och hållet av Europaparlamentet och Europeiska unionens råd.[7][8]
Europeiska rådet sammanträder minst två gånger per halvår i Bryssel, Belgien. Institutionen leds av en ordförande, som sedan den 1 december 2019 är Charles Michel (ALDE). Europeiska rådet ska inte förväxlas med den mellanstatliga organisationen Europarådet eller med Europeiska unionens råd, unionens ena lagstiftande institution.[6]
Historia
Europeiska rådets historia sträcker sig tillbaka till början av 1960-talet då stats- eller regeringscheferna inom Europeiska gemenskaperna började träffas regelbundet vid informella ”europeiska toppmöten”. De första sammanträdena ägde rum 1961 i Paris, Frankrike, respektive Bonn, Västtyskland. Dessa sammanträden anordnades efter att Frankrikes president Charles de Gaulle hade kritiserat den europeiska integrationsprocessen för att i för hög grad syfta till överstatlighet. Det första betydelsefulla toppmötet ägde rum 1969 i Haag, Nederländerna, efter att de Gaulle hade ersatts som fransk president. Då beslutades att samarbetet skulle utökas till att omfatta Storbritannien och initiativ togs till ett utrikespolitiskt samarbete.
Först i december 1974 beslutade ledarna att mötas regelbundet under benämningen ”Europeiska rådet”. Denna förändring skedde dels på initiativ av den franske presidenten Valéry Giscard d’Estaing, dels mot bakgrund av ”den tomma stolens kris” och vad som i praktiken blev en blockering av majoritetsröstning i och med Luxemburgkompromissen. Syftet med Europeiska rådet var att stärka styrningen av samarbetet på högsta politiska nivå och att öka koordineringen mellan medlemsstaternas politik.[9] Europeiska rådet höll sitt första sammanträde den 10–11 mars 1975 i Dublin under Irlands första ordförandeskap. Europeiska rådet erhöll dock inte något formellt erkännande genom fördragen och förblev ett organ för att dra upp politiska riktlinjer. Genom europeiska enhetsakten, som trädde i kraft den 1 juli 1987, omnämndes Europeiska rådet för första gången i fördragen och med Maastrichtfördraget definierades Europeiska rådets funktion inom unionen. Fördragen föreskrev att Europeiska rådet skulle sammanträda minst två gånger per år. Detta ändrades senare till minst två gånger per halvår. Från och med 2002 ägde hälften av Europeiska rådets sammanträden rum i Bryssel, Belgien, efter att tidigare alltid ha hållits i den medlemsstat som utövade det halvårsvisa roterande ordförandeskapet. Från 2004 och framåt blev Bryssel institutionens permanenta säte.
Den 1 december 2009 skedde stora förändringar av Europeiska rådet genom att Lissabonfördraget trädde i kraft. Europeiska rådet blev då en av unionens sju institutioner och det halvårsvisa roterande ordförandeskapet ersattes med en egen ordförande. Europeiska rådet erhöll också vissa funktioner av beslutsmässig karaktär, dock utan befogenhet att lagstifta.
Historiska toppmöten
Sammansättning och funktionssätt
.jpg)
Europeiska rådet är en av Europeiska unionens institutioner,[1] en bestämmelse som infördes först genom Lissabonfördraget. Innan dess fungerade Europeiska rådet som ett organ utan någon större formell funktion inom unionens ramar, men med desto större politiskt inflytande. Dess sammansättning och funktionssätt regleras av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.[10][11] Europeiska rådet antar med enkel majoritet en arbetsordning,[12] som fastställer ytterligare bestämmelser om dess funktionssätt.[13]
Europeiska rådet sammanträder i regel två gånger per halvår, efter kallelse av sin ordförande. Varje sammanträde hålls under högst två dagar, om inte Europeiska rådet eller rådet för allmänna frågor, på initiativ av Europeiska rådets ordförande, beslutar något annat.[14] Ordföranden kan sammankalla extra sammanträden om situationen kräver det.[15][16] Han eller hon ansvarar för att leda arbetet och nå konsensus mellan företrädarna för medlemsstaternas regeringar.
Utöver rådsmedlemmarna och teknisk personal deltar ett stort antal tjänstemän i olika delegationer vid sammanträdena; maximalt tjugo personer för varje medlemsstat och kommissionen samt fem personer för den höga representanten får ha tillträde till sammanträdesbyggnaden.[3] Med undantag för två tjänstemän per medlemsstat, tillåts de flesta av dessa tjänstemän inte att närvara i själva sammanträdeslokalen under förhandlingarna. Genom att trycka på en knapp kan en rådsmedlem begära råd från en delegat i den så kallade Anticigruppen i ett närliggande rum. Gruppen består av diplomater och assistenter som förmedlar information. Även tolkar är närvarande vid sammanträdena eftersom varje rådsmedlem har rätt att tala på något av unionens officiella språk.[17]
Ordförande
_02.jpg)
Europeiska rådet leds av en egen ordförande, som saknar rösträtt vid omröstningar och själv inte får inneha något nationellt mandat. Ordförandens uppgift är att driva arbetet framåt, säkerställa förberedelser och kontinuiteten i Europeiska rådets arbete i samarbete med rådet för allmänna frågor och kommissionsordföranden, verka för sammanhållning och konsensus samt lägga fram en rapport för Europaparlamentet efter varje sammanträde.[18][19][20] Tillsammans med rådet för allmänna frågor och kommissionsordföranden förbereder och säkerställer Europeiska rådets ordförande uppföljningen av Europeiska rådets sammanträden.[21][22] Ordföranden upprätthåller ett nära samarbete och en nära samordning med rådets ordförandeskap och kommissionsordföranden.[23] Om Europeiska rådets ordförande får förhinder, så som sjukdom eller dödsfall, ersätts han eller hon av den rådsmedlem som företräder ordförandelandet.[24] Beslut som antas av Europeiska rådet undertecknas av ordföranden.[25][26]
Europeiska rådet väljer sin ordförande med kvalificerad majoritet för en period av två och ett halvt år. Denna mandatperiod kan förnyas en gång. I enlighet med samma förfarande kan Europeiska rådet avbryta mandatperioden för sin ordförande om han eller hon inte kan fullgöra sina uppgifter på ett korrekt sätt.[27] Det finns inget i fördragen som hindrar Europeiska rådet från att välja Europeiska kommissionens ordförande som sin ordförande.[28] Detta har bland annat den tidigare kommissionsledamoten Michel Barnier och den tidigare Europaparlamentarikern Andrew Duff förespråkat borde ske i framtiden för att få en mer koordinerad styrning mellan Europeiska rådet och Europeiska kommissionen.[29][30]
Innan Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009 leddes Europeiska rådet av den rådsmedlem som företrädde ordförandelandet. Detta innebar att ordförandeskapet halvårsvis roterade mellan medlemsstaternas stats- eller regeringschefer. Genom Lissabonfördraget infördes bestämmelserna om en egen ordförande för Europeiska rådet. Sedan den 1 december 2019 är Charles Michel ordförande.[31][32][33]
Rådsmedlemmar
|
Europeiska rådet består av medlemsstaternas stats- eller regeringschefer utöver sin ordförande och kommissionsordföranden.[2][3] Fördragen specificerar inte om en medlemsstat ska företrädas av sin statschef eller av sin regeringschef, men företrädarna måste ”vara demokratiskt ansvariga, antingen inför sitt nationella parlament eller inför sina medborgare”.[34] De flesta medlemsstater företräds av sina regeringschefer, såsom statsministrar och premiärministrar, medan ett fåtal företräds av sina statschefer, det vill säga presidenter. Oklarheten har dock vållat viss debatt i Finland, Frankrike, Polen och Rumänien om vem som ska företräda medlemsstaten när presidenten och premiärministern inte tillhör samma politiska parti.[35][36]
De europeiska politiska partierna med representation i Europeiska rådet, i synnerhet Europeiska folkpartiet (EPP), Europeiska socialdemokratiska partiet (PES) och Alliansen liberaler och demokrater för Europa (ALDE), anordnar i regel förmöten med sina tillhörande stats- eller regeringschefer.
Utöver rådsmedlemmarna deltar även den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik i Europeiska rådets arbete. Om dagordningen kräver det, kan stats- eller regeringscheferna biträdas av var sin minister medan kommissionsordföranden biträds av en kommissionsledamot.[15][3]
|
Omröstningsförfarande
Europeiska rådet fattar sina beslut med konsensus, utom i vissa fall som specificeras i unionens fördrag.[38][39] Att en rådsmedlem avstår från att rösta hindrar inte att beslut kan fattas. Det krävs dock att minst två tredjedelar av de röstberättigade rådsmedlemmarna är närvarande för att Europeiska rådet ska kunna fatta beslut.[40] Vid en omröstning kan en rådsmedlem företräda ytterligare en annan medlem.[41][42] Detta skedde för första gången vid Europeiska rådets sammanträde i oktober 2014, då den sjuke cypriotiske presidenten ersattes av Greklands premiärminister.[43] Sedan dess har det skett vid ett flertal tillfällen.[44][45] Europeiska rådets ordförande och kommissionens ordförande får inte delta i omröstningar.[41][42] Vid omröstningar som rör procedurfrågor och antagandet av arbetsordningen krävs endast enkel majoritet.[12][46] Kvalificerad majoritet krävs vid beslut som rör bland annat fastställandet av rådskonstellationerna och rotationen av ordförandeskapet i Europeiska unionens råd,[47] samt vid val av ordföranden.[27] När beslut fattas med kvalificerad majoritet gäller samma röstningsregler som i Europeiska unionens råd.[41] Varje sammanträde protokollförs. I protokollet återfinns de handlingar som lagts fram inför Europeiska rådet, de beslut som fattats, de slutsatser som godkänts samt de uttalanden som rådsmedlemmarna har enats om. Efter att protokollet har godkänts av alla rådsmedlemmar, undertecknas det av rådets generalsekreterare.[48] Protokollet kan även innehålla omröstningsresultaten.[49] I brådskande ärenden kan Europeiska rådet fatta beslut genom ett skriftligt förfarande om alla rådsmedlemmar är överens om detta.[50]
Andra konstellationer
Utöver de normala sammanträdena i Europeiska rådet kan ordföranden även sammankalla informella sammanträden och sammanträden där endast stats- eller regeringscheferna för euroområdet ingår. Sådana eurotoppmöten beslutade euroområdets stats- eller regeringschefer i december 2011 ska hållas minst två gånger om året. Beslutet formaliserades genom fördraget om stabilitet, samordning och styrning i början av 2012. Europeiska rådets ordförande är även ordförande för eurotoppmötena.
Funktioner och befogenheter
Fastställande av riktlinjer och mål
.jpg)
Enligt fördraget om Europeiska unionen ska Europeiska rådet ”ge unionen de impulser som behövs för dess utveckling och bestämma dess allmänna politiska riktlinjer och prioriteringar”, men saknar lagstiftande funktion.[4] Istället för att anta lagstiftningsakter, sammanfattar Europeiska rådet sina överenskommelser i form av ”slutsatser”. För att få rättsverkan måste dock slutsatserna genomföras antingen genom upprättandet av ett fördrag (eller annat mellanstatligt avtal) eller genom antagandet av lagstiftningsakter i enlighet med ett lagstiftningsförfarande, vilket inte sker av Europeiska rådet självt utan av Europaparlamentet och Europeiska unionens råd. I vissa fall, då Europeiska rådet utövar specifika funktioner enligt fördragen, kan institutionen anta beslut, vilka dock inte är lagstiftningsakter.[25]
Europeiska rådet fyller en viktig funktion i frågor som rör den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Enligt fördragen ska Europeiska rådet fastställa ”unionens strategiska intressen och mål” inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, inklusive för frågor som har försvarsmässiga konsekvenser,[51] samt andra områden som rör unionens yttre åtgärder.[52] För att kunna utföra sina funktioner kan Europeiska rådet inom dessa frågor anta beslut.[51] Vidare ska medlemsstaterna alltid konferera med varandra inom Europeiska rådet eller Europeiska unionens råd i frågor som rör utrikes- och säkerhetspolitiska frågor och som är relaterade till unionens intressen och mål.[53] Europeiska rådet kan med enhällighet besluta om att inrätta ett gemensamt försvar inom unionen. Ett sådant beslut måste dock även antas av medlemsstaterna i enlighet med deras respektive konstitutionella bestämmelser.[54] Utöver den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken fastställer Europeiska rådet även strategiska riktlinjer för politiken som rör området med frihet, säkerhet och rättvisa.[55] Det ingår också i institutionens uppdrag att regelbundet utvärdera hot mot unionen.[56] Utifrån rapporter från Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen, antar Europeiska rådet även riktlinjer för medlemsstaternas och unionens ekonomiska politik,[57] samt slutsatser om sysselsättningssituationen i unionen.[58]
Funktioner relaterade till primärrätten
.jpg) | .jpg) | |
Företrädarna för Europeiska rådet undertecknade Lissabonfördraget den 13 december 2007. Fördraget trädde i kraft när alla medlemsstater hade ratificerat det. | ||
Utöver sin funktion med att dra upp riktlinjer och fastställa strategiska mål fyller Europeiska rådet också en viktig funktion vid fördragsändringar.[59] Detta eftersom det bara är Europeiska rådet som, med enkel majoritet, kan besluta att sammankalla ett konvent. Det är konventet som i sin tur fastställer mandatet för den regeringskonferens som utarbetar fördragsändringarna. Europeiska rådet kan också, om ändringarna är begränsade, med enkel majoritet självt fastställa mandatet för regeringskonferensen.[60] Fördragsändringar som rör unionens inre politik och som inte utvidgar unionens befogenheter kan antas med enhällighet direkt av Europeiska rådet, men träder i kraft först efter att samtliga medlemsstater har godkänt ändringarna i enlighet med sina respektive konstitutionella bestämmelser.[61]
Europeiska rådet kan också med enhällighet, efter godkännande av Europaparlamentet med absolut majoritet, ändra omröstningsförfarandet i Europeiska unionens råd från enhällighet till kvalificerad majoritet, utom för beslut om upptagande av nya medlemsstater och beslut med militära eller försvarsmässiga konsekvenser. På samma sätt kan Europeiska rådet ersätta ett särskilt lagstiftningsförfarande med rådet som ensam lagstiftare inom ett visst politikområde med det ordinarie lagstiftningsförfarandet.[62] Dessa bestämmelser får dock inte tillämpas på artikel 7-förfaranden, systemet för egna medel, fleråriga budgetramen eller den allmänna rättsliga grunden i artikel 352 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.[63] Europeiska rådets beslut måste översändas till de nationella parlamenten, och kan inte träda i kraft om ett nationellt parlament invänder mot beslutet inom sex månader.[62] Inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, med undantag för beslut med militära eller försvarsmässiga konsekvenser, och den fleråriga budgetramen kan dock Europeiska rådet besluta att rådet ska ersätta enhällighet med kvalificerad majoritet utan att varken behöva godkännande av Europaparlamentet eller översända detta beslut till de nationella parlamenten.[64][65]
Europeiska rådet fastställer också de medlemskapsvillkor som måste tas i beaktande av Europeiska unionens råd när unionen utvidgas till att innefatta fler medlemsstater.[66] Om en medlemsstat vill utträda ur unionen ska den anmäla detta till Europeiska rådet.[67] Europeiska rådet kan också genom ett så kallat artikel 7-förfarande fastslå att en medlemsstat bryter mot unionens värden, vilket möjliggör för Europeiska unionens råd att frånta medlemsstaten dess rösträtt.[68] Medlemsstaten i fråga har möjlighet att få beslutet prövat i EU-domstolen.[69] På initiativ av Danmark, Frankrike respektive Nederländerna, kan Europeiska rådet med enhällighet ändra ställningen i förhållande till unionen för ett danskt, franskt respektive nederländskt yttersta randområde eller utomeuropeiskt land och territorium.[70]
Funktioner relaterade till andra institutioner
Europeiska rådet fyller flera viktiga funktioner i samspelet med unionens övriga institutioner, däribland att med enhällighet bestämma Europaparlamentets mandatfördelning mellan medlemsstaterna,[71] med enhällighet bestämma antalet ledamöter i Europeiska kommissionen,[72][73] med kvalificerad majoritet föreslå Europaparlamentet vem som ska utses till Europeiska kommissionens ordförande med hänsyn till det senaste Europaparlamentsvalet och slutligen utse Europeiska kommissionen i sin helhet efter godkännande av Europaparlamentet.[74] Europeiska rådet utser också med kvalificerad majoritet den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik, efter godkännande av kommissionsordföranden. Enligt samma förfarande kan Europeiska rådet avbryta mandatperioden för den höga representanten.[75] Även Europeiska centralbankens direktion utses med kvalificerad majoritet av Europeiska rådet.[76]
Efter varje sammanträde måste Europeiska rådets ordförande rapportera till Europaparlamentet,[18][20] som även kan inbjuda Europeiska rådets ordförande i andra sammanhang.[77][20] Europaparlamentets talman kan på motsvarande sätt bjudas in till Europeiska rådets sammanträden.[78][79] Europeiska centralbanken måste årligen avge en rapport till bland annat Europeiska rådet.[80]
Medlemsstaterna samt unionens övriga institutioner har möjlighet att väcka talan mot Europeiska rådet vid EU-domstolen om de anser att Europeiska rådet har handlat i strid med fördragen.[81]
Relationen till Europeiska unionens råd
Även om Europeiska rådet och Europeiska unionens råd ofta sammanblandas på grund av sina liknande namn, är det två skilda institutioner. De upprätthåller dock ett nära samarbete, inte minst genom att rådet för allmänna frågor ansvarar för att bereda Europeiska rådets sammanträden.[21][22] Minst fyra veckor innan varje ordinarie sammanträde måste Europeiska rådets ordförande, i nära samarbete med den rådsmedlem som företräder ordförandelandet samt Europeiska kommissionens ordförande, lägga fram ett förslag till kommenterad dagordning till rådet för allmänna frågor. På samma sätt ska även utkast till slutsatser och beslut läggas fram inför rådet för debatt. Inom fem dagar innan Europeiska rådets sammanträde måste rådet för allmänna frågor avsluta sitt sista beredningsarbete. Mot bakgrund av detta beredningsarbete lägger Europeiska rådets ordförande fram en preliminär dagordning.[82]
Därutöver fungerar Europeiska rådet som en instans dit Europeiska unionens råd kan hänskjuta frågor av känslig karaktär vid beslut med kvalificerad majoritet inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken,[83] samt vid lagstiftning inom den sociala trygghetens område,[84] straffrättsligt samarbete,[85][86] inrättandet av en europeisk åklagarmyndighet,[87] och polissamarbete.[88] När ett lagstiftningsärende hänskjuts till Europeiska rådet avbryts lagstiftningsförfarandet och Europeiska rådet har normalt fyra månader på sig att lösa frågan. Europeiska rådet kan därefter välja att återsända förslaget så att Europeiska unionens råd kan återuppta lagstiftningsförfarandet.
Säte och administration
Genom en förklaring fogad till Nicefördraget i början av 2000-talet kom Europeiska unionens medlemsstater överens om att Europeiska rådet på sikt skulle få ett permanent säte, istället för att rotera mellan medlemsstaterna i likhet med ordförandeskapet. Enligt förklaringen skulle hälften av Europeiska rådets sammanträden hållas i Bryssel, Belgien, från och med 2002 fram till dess att unionen hade minst 18 medlemsstater. Därefter skulle alla sammanträden hållas i Bryssel, utom i undantagsfall.[89] Detta innebar att Europeiska rådet sedan den 1 maj 2004, då unionen utvidgades från 15 till 25 medlemsstater, har sitt permanenta säte i Bryssel. De främsta anledningarna till att ha ett permanent säte var logistiska eller säkerhetsrelaterade. Bryssel ansågs lämpligt dels med tanke på rådets säte, dels på grund av den belgiska polisens långa erfarenhet av demonstrationer och av att upprätta den säkerhet som krävs. Europeiska rådets ordförande kan i undantagsfall, i samförstånd med rådet för allmänna frågor eller Ständiga representanternas kommitté, besluta med enhällighet att ett sammanträde ska hållas på annan ort än Bryssel.[6]
I december 2007 var frågan om det permanenta sätet nära att leda till en kris mellan Belgien och Portugal. Portugals regering ville att företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i Europeiska rådet, skulle underteckna Lissabonfördraget i Lissabon, Portugal, medan Belgiens regering höll fast vid att Europeiska rådets sammanträden skulle äga rum i Bryssel. Problemet löstes genom att ledarna först samlades i Lissabon för att underteckna fördraget, för att därefter flyga till Bryssel för att hålla sammanträdet.[90] I januari 2012 var Europeiska rådet nära att tvingas flytta sitt sammanträde till Luxemburg på grund av force majeure, eftersom sammanträdet sammanföll med en strejk bland flygledare.
Europeiska rådets sammanträden äger vanligtvis rum i Europabyggnaden, som även används av Europeiska unionens råd. Innan 2017 hade Europeiska rådet sitt säte i Justus Lipsius-byggnaden. Europeiska rådet saknar nästintill en egen organisation, utan bistås istället av generalsekretariatet vid Europeiska unionens råd.[91][92] Rådets generalsekreterare deltar vid Europeiska rådets samtliga sammanträden.[93] Europeiska rådets ordförande har ett eget kabinett bestående av de närmaste medarbetarna. Lön, arvode och pension för Europeiska rådets ordförande fastställs av Europeiska unionens råd.[94]
Öppenhet och tillgång till handlingar
Eftersom Europeiska rådet saknar lagstiftande funktion behöver dess sammanträden inte vara öppna enligt unionens fördrag, vilket de inte heller är.[95] Enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska dock ”unionens institutioner, organ och byråer utföra sitt arbete så öppet som möjligt”.[96] Då Europeiska rådets arbete ofta består av känsliga förhandlingar mellan medlemsstaterna är dess överläggningar omfattade av sekretess.[97] Däremot offentliggörs alltid Europeiska rådets slutsatser för allmänheten samt en referenslista för de dokument som lagts fram för institutionen. I princip gäller samma bestämmelser för allmänhetens tillgång till handlingar vid Europeiska rådet som för Europeiska unionens råd.[98] Alla beslut som antas av Europeiska rådet och som inte är riktade till en eller flera specifika fysiska eller juridiska personer, måste offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning. I övriga fall måste rådets generalsekreterare informera den eller de berörda personerna om beslutet.[26]
Se även
Referenser
- ^ [a b c] ”Artikel 13.1 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 22. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL.
- ^ [a b] ”Artikel 15.2 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 23. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL.
- ^ [a b c d] ”Artikel 4.4 i Europeiska rådets arbetsordning”. EUT L 315, 2.12.2009, s. 53. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32009D0882.
- ^ [a b c] ”Artikel 15.1 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 23. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL.
- ^ ”Europeiska rådet”. Sveriges riksdag. 2 januari 2021. https://eu.riksdagen.se/vad-ar-eu/eus-institutioner/europeiska-radet/#. Läst 22 januari 2021.
- ^ [a b c] ”Artikel 1.2 i Europeiska rådets arbetsordning”. EUT L 315, 2.12.2009, s. 52. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32009D0882.
- ^ ”Artikel 14.1 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 22. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL.
- ^ ”Artikel 16.1 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 24. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL.
- ^ Hodson, Dermot; John Peterson (2017). The institutions of the European Union. Oxford University Press. ISBN 978-0-19-873741-4
- ^ ”Avdelning III i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 22–27. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL.
- ^ ”Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 47–200. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL.
- ^ [a b] ”Artikel 235.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 153. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL.
- ^ ”Europeiska rådets arbetsordning”. EUT L 315, 2.12.2009, s. 52–55. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32009D0882.
- ^ ”Artikel 4.1 i Europeiska rådets arbetsordning”. EUT L 315, 2.12.2009, s. 53. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32009D0882.
- ^ [a b] ”Artikel 15.3 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 23. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL.
- ^ ”Artikel 1.1 i Europeiska rådets arbetsordning”. EUT L 315, 2.12.2009, s. 52. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32009D0882.
- ^ ”Artikel 9.1 i Europeiska rådets arbetsordning”. EUT L 315, 2.12.2009, s. 54. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32009D0882.
- ^ [a b] ”Artikel 15.6 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 23–24. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL.
- ^ ”Artikel 2.1 i Europeiska rådets arbetsordning”. EUT L 315, 2.12.2009, s. 52. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32009D0882.
- ^ [a b c] ”Artikel 5 i Europeiska rådets arbetsordning”. EUT L 315, 2.12.2009, s. 53. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32009D0882.
- ^ [a b] ”Artikel 16.6 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 24. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL.
- ^ [a b] ”Artikel 2.2 i Europeiska rådets arbetsordning”. EUT L 315, 2.12.2009, s. 52. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32009D0882.
- ^ ”Artikel 2.3 i Europeiska rådets arbetsordning”. EUT L 315, 2.12.2009, s. 52. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32009D0882.
- ^ ”Artikel 2.4 i Europeiska rådets arbetsordning”. EUT L 315, 2.12.2009, s. 52. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32009D0882.
- ^ [a b] ”Översiktstabeller”. Interinstitutionella publikationshandboken. Europeiska unionens publikationsbyrå. 6 november 2023. http://publications.europa.eu/code/sv/sv-130800-tab.htm. Läst 8 mars 2024.
- ^ [a b] ”Artikel 12.1 i Europeiska rådets arbetsordning”. EUT L 315, 2.12.2009, s. 55. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32009D0882.
- ^ [a b] ”Artikel 15.5 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 23. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL.
- ^ ”Ministers ponder creation of EU super-president” (på engelska). EUobserver. 20 april 2012. http://euobserver.com/institutional/115965. Läst 20 april 2012.
- ^ ”Barnier wants single president for the EU” (på engelska). EurActiv.com. 10 maj 2011. https://www.euractiv.com/section/future-eu/news/barnier-wants-single-president-for-the-eu/. Läst 22 januari 2021.
- ^ ”Barnier: A revolution in integration only response to growing nationalism” (på engelska). EUobserver. 11 maj 2011. https://euobserver.com/institutional/32304. Läst 22 januari 2021.
- ^ ”Europeiska rådets beslut (EU) 2019/1135 av den 2 juli 2019 om val av Europeiska rådets ordförande”. EUT L 179, 3.7.2019, s. 1. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32019D1135.
- ^ ”Charles Michel re-elected president of the European Council” (på engelska). Europeiska unionens råd. 24 mars 2022. https://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2022/03/24/charles-michel-re-elected-president-of-the-european-council/. Läst 27 mars 2022.
- ^ ”Europeiska rådets beslut (EU) 2022/492 av den 24 mars 2022 om val av Europeiska rådets ordförande”. EUT L 100, 28.3.2022, s. 54. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32022D0492.
- ^ ”Artikel 10.2 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 20. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL.
- ^ ”Two Romanian leaders fight over single EU summit seat” (på engelska). EurActiv.com. 21 maj 2012. http://www.euractiv.com/section/future-eu/news/two-romanian-leaders-fight-over-single-eu-summit-seat/. Läst 21 maj 2012.
- ^ ”Romania PM to ask parliament to decide on EU summit reps” (på engelska). EUbusiness. 21 maj 2012. http://www.eubusiness.com/news-eu/romania-politics.gm1. Läst 21 maj 2012.
- ^ Årtalen för nästkommande val är preliminära. Datumen kan komma att ändras som följd av att nyval utlyses.
- ^ ”Artikel 15.4 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 23. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL.
- ^ ”Artikel 6.1 i Europeiska rådets arbetsordning”. EUT L 315, 2.12.2009, s. 54. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32009D0882.
- ^ ”Artikel 6.3 i Europeiska rådets arbetsordning”. EUT L 315, 2.12.2009, s. 54. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32009D0882.
- ^ [a b c] ”Artikel 235.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 152–153. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL.
- ^ [a b] ”Artikel 6.4 i Europeiska rådets arbetsordning”. EUT L 315, 2.12.2009, s. 54. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32009D0882.
- ^ ”Cyprus President replaced by Greek PM at EU summit” (på engelska). EurActiv.com. 24 oktober 2014. http://www.euractiv.com/section/energy/news/cyprus-president-replaced-by-greek-pm-at-eu-summit/. Läst 23 december 2014.
- ^ ”Dutch PM misses EU summit to save coalition” (på engelska). EUobserver. 18 december 2014. http://euobserver.com/news/126994. Läst 23 december 2014.
- ^ ”Statsminister Marin deltar i extra EU-toppmöte på fredag – representerar också Sveriges statsminister”. Yle. 29 september 2020. https://svenska.yle.fi/artikel/2020/09/29/statsminister-marin-deltar-i-extra-eu-toppmote-pa-fredag-representerar-ocksa. Läst 22 januari 2021.
- ^ ”Artikel 6.5 i Europeiska rådets arbetsordning”. EUT L 315, 2.12.2009, s. 54. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32009D0882.
- ^ ”Artikel 236 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 153. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL.
- ^ ”Artikel 8 i Europeiska rådets arbetsordning”. EUT L 315, 2.12.2009, s. 54. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32009D0882.
- ^ ”Artikel 10.1 i Europeiska rådets arbetsordning”. EUT L 315, 2.12.2009, s. 55. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32009D0882.
- ^ ”Artikel 7 i Europeiska rådets arbetsordning”. EUT L 315, 2.12.2009, s. 54. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32009D0882.
- ^ [a b] ”Artikel 26.1 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 31. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL.
- ^ ”Artikel 22.1 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 29. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL.
- ^ ”Artikel 32 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 34. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL.
- ^ ”Artikel 42.2 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 38. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL.
- ^ ”Artikel 68 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 74. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL.
- ^ ”Artikel 222.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 148. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL.
- ^ ”Artikel 121.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 97. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL.
- ^ ”Artikel 148 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 112–113. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL.
- ^ ”Artikel 48 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 41–43. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL.
- ^ ”Artikel 48.3 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 42. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL.
- ^ ”Artikel 48.6 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 42. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL.
- ^ [a b] ”Artikel 48.7 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 43. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL.
- ^ ”Artikel 353 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 197. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL.
- ^ ”Artikel 31.3 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 34. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL.
- ^ ”Artikel 312.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 182. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL.
- ^ ”Artikel 49 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 43. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL.
- ^ ”Artikel 50 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 43–44. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL.
- ^ ”Artikel 7 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 19–20. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL.
- ^ ”Artikel 269 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 164. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL.
- ^ ”Artikel 355.6 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 198. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL.
- ^ ”Artikel 14.2 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 22–23. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL.
- ^ ”Artikel 17.5 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 25. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL.
- ^ ”Artikel 244 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 155. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL.
- ^ ”Artikel 17.7 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 26. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL.
- ^ ”Artikel 18.1 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 26. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL.
- ^ ”Artikel 283.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 168. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL.
- ^ ”Artikel 230 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 151. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL.
- ^ ”Artikel 235.2 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 153. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL.
- ^ ”Artikel 4.2 i Europeiska rådets arbetsordning”. EUT L 315, 2.12.2009, s. 53. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32009D0882.
- ^ ”Artikel 284.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 168. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL.
- ^ ”Artikel 265 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 163. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL.
- ^ ”Artikel 3.1 i Europeiska rådets arbetsordning”. EUT L 315, 2.12.2009, s. 52–53. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32009D0882.
- ^ ”Artikel 31.2 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 33–34. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL.
- ^ ”Artikel 48 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 67. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL.
- ^ ”Artikel 82.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 80. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL.
- ^ ”Artikel 83.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 81. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL.
- ^ ”Artikel 86.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 82. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL.
- ^ ”Artikel 87.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 82. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL.
- ^ ”Förklaring 22 fogad till Nicefördraget om ändring av fördraget om Europeiska unionen, fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och vissa akter som hör samman med dem (2001/C 80/01)”. EGT C 80, 10.3.2001, s. 85. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:12001C/TXT.
- ^ ”EU leaders to sign up to new treaty” (på engelska). EUobserver. 13 december 2007. http://euobserver.com/news/25320. Läst 19 januari 2012.
- ^ ”Artikel 235.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 153. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL.
- ^ ”Artikel 13.1 i Europeiska rådets arbetsordning”. EUT L 315, 2.12.2009, s. 55. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32009D0882.
- ^ ”Artikel 12.2 i Europeiska rådets arbetsordning”. EUT L 315, 2.12.2009, s. 55. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32009D0882.
- ^ ”Artikel 243 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 155. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL.
- ^ ”Artikel 4.3 i Europeiska rådets arbetsordning”. EUT L 315, 2.12.2009, s. 53. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32009D0882.
- ^ ”Artikel 15.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 54. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL.
- ^ ”Artikel 11 i Europeiska rådets arbetsordning”. EUT L 315, 2.12.2009, s. 55. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32009D0882.
- ^ ”Artikel 10.2 i Europeiska rådets arbetsordning”. EUT L 315, 2.12.2009, s. 55. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32009D0882.
Externa länkar
| |||||
 | EU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia. |
Media som används på denna webbplats
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.
The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.
It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union..svg)
The civil ensign and flag of Belgium. It is identical to Image:Flag of Belgium.svg except that it has a 2:3 ratio, instead of 13:15.
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
Flag of Portugal, created by Columbano Bordalo Pinheiro (1857–1929), officially adopted by Portuguese government in June 30th 1911 (in use since about November 1910). Color shades matching the RGB values officially reccomended here. (PMS values should be used for direct ink or textile; CMYK for 4-color offset printing on paper; this is an image for screen display, RGB should be used.)
The flag of Slovenia.
- "The construction sheet for the coat of arms and flag of the Republic of Slovenia
- is issued in the Official Gazette Uradni list Republike Slovenije #67, 27 October 1994
- as the addendum to the Law on the coat of arms and flag."
This is a logo for European Council and the Council of the European Union. The logo is inspired by the lantern-shaped structure at the heart of the Europa building, the headquarters of both institutions.
.jpg)
Författare/Upphovsman: European Parliament, Licens: CC BY 2.0
On Tuesday morning, Swedish Prime Minister Ulf Kristersson discussed the priorities of the Swedish Council Presidency with MEPs in Strasbourg.
During his address, Mr Kristersson said that his country’s first priority at the helm of the Council would be Europe’s security by continuing to support war-torn Ukraine and highlighting the EU’s geopolitical significance in an increasingly uncertain world. However, he also stressed that “when we build security, we must also look at other aspects that are close to our citizens”, pointing out that the EU needs to cooperate more effectively against organised crime and work towards a common and coherent migration policy.
He went on to talk about the EU’s crucial role in the green transition, its links to Europe’s long-term competitiveness and that many companies want to take advantage of the shift from a fossil-dependent to a fossil-free economy. The job of politicians should be to provide the right framework, he said.
“If European companies are to produce the energy, and make the batteries, the electric cars and the fossil-free steel of the future, they need good conditions to compete”, he underlined.
Lastly, Prime Minister Kristersson highlighted that another Swedish priority will be to uphold the EU’s common, fundamental values.
“It is not corruption and cronyism that Ukraine, Moldova and other candidate countries are aspiring towards. (...) Liberal democracy - the combination of popular sovereignty and individual rights - is what separates the EU from other international institutions”, said the Swedish Prime Minister.
Commission Vice-President Maroš Šefčovič highlighted that the EU must maintain its unity and determination to support Ukraine and that those in Russia responsible for the aggression and crimes in Ukraine must be held accountable.
The green transition will also be a key area, he highlighted; in 2022, the EU got twice as much energy from renewables than expected, and it should seek to double the amount again in 2023. Europe should boost its competitiveness, reinvigorate EU investments under Repower EU and support its clean tech industry - especially at a time when countries like the USA and China are using subsidies that harm European competitiveness. He also welcomed the Swedish Presidency’s focus on migration, reiterating the need for a robust asylum and migration system.
Speakers on behalf of political groups EP political groups’ leaders agreed on most of the priority areas the Presidency should focus on, like innovation, job opportunities, migration, climate change and the Single Market, while putting forward different proposals on how to achieve results in these areas. Some groups stressed the need to counteract the recent US industry subsidies by boosting EU competitiveness also through trade agreements. Others focused more on building a strong social Europe to protect vulnerable families and ensure the integrity of the single market as well as protecting the EU’s borders and rescuing migrants at sea.
www.europarl.europa.eu/news/en/press-room/20230113IPR6662... ____
This photo is free to use under Creative Commons license CC-BY-4.0 and must be credited: "CC-BY-4.0: © European Union 2022– Source: EP". (creativecommons.org/licenses/by/4.0/) No model release form if applicable. For bigger HR files please contact: webcom-flickr(AT)europarl.europa.eu.jpg)
Författare/Upphovsman: European People's Party, Licens: CC BY 2.0
EPP Political Assembly, 20 March 2019
_(cropped).jpg)
(c) Kremlin.ru, CC BY 4.0
Президент России Владимир Путин с Премьер-министром Бельгии Шарлем Мишелем
_(cropped)_(cropped).jpg)
Författare/Upphovsman: European People's Party, Licens: CC BY 2.0
AAA_2108
Författare/Upphovsman: EU2017EE Estonian Presidency, Licens: CC BY 2.0
Photo: Tauno Tõhk (EU2017EE)
Författare/Upphovsman: European People's Party, Licens: CC BY 2.0
EPP Summit, 21 March, Brussels
.jpg)
Författare/Upphovsman: European Parliament from EU, Licens: CC BY 2.0
In a debate with MEPs, Ursula von der Leyen outlined her vision as Commission President. MEPs will vote on her nomination, held by secret paper ballot, at 18.00.
Read more: www.europarl.europa.eu/news/en/press-room/20190711IPR5682...
This photo is free to use under Creative Commons license CC-BY-4.0 and must be credited: "CC-BY-4.0: © European Union 2019 – Source: EP". (creativecommons.org/licenses/by/4.0/) No model release form if applicable. For bigger HR files please contact: webcom-flickr(AT)europarl.europa.eu.jpg)
Författare/Upphovsman: Lauri Heikkinen, valtioneuvoston kanslia, Licens: CC BY 4.0
Petteri Orpo's official portrait in 2023
Författare/Upphovsman: Minister-president van Nederland / Prime Minister of the Netherlands, Licens: CC BY 2.0
European Council
_(cropped).jpg)
Författare/Upphovsman: Bundesministerium für Finanzen, Licens: CC BY 2.0
Fotocredit: BKA
Författare/Upphovsman: EU2017EE Estonian Presidency, Licens: CC BY 2.0
Photo: Tauno Tõhk (EU2017EE)
.jpg)
Författare/Upphovsman: Okänd, Licens: CC0
Directeur-generaal AIVD Dick Schoof
.JPG)
(c) The Chancellery of the Senate of the Republic of Poland , CC BY-SA 3.0 pl
President of Romania Klaus Iohannis in the Polish Senate
Författare/Upphovsman:
- derivative work: Homo ergaster (talk)
President of Lithuania Gitanas Nausėda
Författare/Upphovsman: European People's Party, Licens: CC BY 2.0
Croatian Prime Minister Andrej Plenković
Författare/Upphovsman: Csvpartei, Licens: CC BY-SA 4.0
Luc Frieden; Porträt; CSV, Luxemburg
Författare/Upphovsman: Arno Mikkor , Licens: CC BY 2.0
Former Slovak Prime Minister Robert Fico at the European Council summit
.jpg)
Författare/Upphovsman: Media Relations Office, Office of the Prime Minister of Malta, Licens: CC BY-SA 4.0
Robert Abela (born 7 December 1977) is a Maltese lawyer and politician who has served as prime minister of Malta and leader of Labour Party since 2020.
Författare/Upphovsman: Archiwum Kancelarii Prezydenta RP, Licens: GFDL 1.2
Participation of the President of the Republic of Poland in the Treaty of Lisbon signing ceremony.
Författare/Upphovsman: Italian G7 Presidency 2017, Licens: CC BY 3.0 it
Group photograph of EU heads of government on occasion of the 60th anniversary of the Treaty of Rome in Rome
Författare/Upphovsman: own work, Licens: CC BY-SA 3.0
HQ of the Council of the European Union, Justus Lipsius building, eastern side
(c) Bundesarchiv, B 145 Bild-F075760-0010 / Arne Schambeck / CC-BY-SA 3.0
Tagung des Europäischen Rates unter Vorsitz des belgischen Ministerpräsidenten Wilfried Martens mit Bundeskanzler Kohl und Bundesminister im Auswärtigen Amt Hans-Dietrich Genscher in Brüssel.
29.6.1987
Författare/Upphovsman: Original map created by Mfloryan, modified by Nablicus, Licens: CC BY-SA 4.0
Europeiska unionens stats- eller regeringschefers politiska tillhörighet:
Författare/Upphovsman: Archiwum Kancelarii Prezydenta RP, Licens: GFDL 1.2
Tratado de Lisboa 2007
.jpg)
Författare/Upphovsman: Gobierno de Chile, Licens: CC BY 2.0
Gobierno de Chile
.jpg)
Författare/Upphovsman: Fotograf1978, Licens: CC BY-SA 4.0
Petr Fiala po jmenování předsedou vlády ČR na zámku v Lánech
Författare/Upphovsman: Samynandpartners, Licens: CC BY-SA 4.0
Europa building, Brussels
(c) Kremlin.ru, CC BY 4.0
Премьер-министр Бельгии Шарль Мишель во время встречи с Президентом России Владимиром Путиным
Författare/Upphovsman: Knud Winckelmann, Licens: CC BY-SA 3.0
Danish politician Mette Frederiksen makes an appearance during the May 1. celebrations at Glostrup Library, Glostrup on May 1. 2012
.jpg)
Författare/Upphovsman: Ieva Ābele / Saeima, Licens: CC BY-SA 2.0
The press conference of the newly elected Prime Minister Evikas Silina
.jpg)
(c) 首相官邸ホームページ, CC BY 4.0
令和５年１月１０日（現地時間）、岸田総理は、イタリア共和国のローマを訪問しました。総理は、儀じょうに続き、イタリア共和国のジョルジャ・メローニ首相と会談を行った後、共同記者発表を行いました。
.jpg)
Simon Harris at the Special European Council, arrivals and doorsteps
.jpg)
Ljubljana, DZ. Novi predsednik vlade Robert Golob.
._Arrivals_Alexander_De_Croo_(36766610160)_(cropped2).jpg)
Författare/Upphovsman: Raul Mee (EU2017EE (Office of the Estonian Presidency)), Licens: CC BY 2.0
Alexander De Croo, Deputy Prime Minister, Minister of Development Cooperation, Digital Agenda, Telecom and Postal Services, Federal Public Service Foreign Affairs, Belgium
Författare/Upphovsman: European Parliament from EU, Licens: CC BY 2.0
MEPs discussed the conclusions of the 17-18 October EU summit in plenary this morning with Presidents Juncker and Tusk.
During his introductory speech, his last in Parliament as European Council President, Donald Tusk condemned Turkish unilateral military action in north-east Syria and called on Turkey to withdraw its troops and respect international humanitarian law. He also confirmed the EU’s solidarity with Cyprus, faced with Turkey’s illegal drilling off its coast. On the Brexit deal, he stressed that “a no-deal scenario will never be our decision”. On the “difficult debate on enlargement”, President Tusk called the decision not to start accession talks with North Macedonia and Albania “a mistake”.
The outgoing Commission President Jean-Claude Juncker stated that the Brexit deal provides legal certainty and complies with Parliament’s wishes. On the EU budget, he highlighted that, despite imminent difficulties, the Council’s latest proposals remain unacceptable: “you cannot shape Europe with 1% of GDP”.
All political group leaders stressed that condemning Turkey is not enough and asked for the Council, the Commission or the member states to take specific action. A majority among them reaffirmed that having a Brexit deal for an orderly departure of the United Kingdom is a positive development, confirmed that Parliament should do its part only after the agreement is ratified in the UK, and stressed the importance of enough time for elected representatives in the UK and the EU alike to review the deal.
More to the session: <a href="https://www.europarl.europa.eu/news/en/press-room/20191017IPR64564/donald-tusk-presents-eu-summit-conclusions-for-last-time" rel="noreferrer nofollow">www.europarl.europa.eu/news/en/press-room/20191017IPR6456...</a>
These photos are free to use under Creative Commons license CC-BY-4.0 and must be credited: "CC-BY-4.0: © European Union 2019 – Source: EP". (<a href="https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/" rel="noreferrer nofollow">creativecommons.org/licenses/by/4.0/</a>) No model release form if applicable. For bigger HR files please contact: webcom-flickr(AT)europarl.europa.eu
Författare/Upphovsman: Presidencia de la República Mexicana, Licens: CC BY 2.0
Emmanuel Macron in July 2017
Författare/Upphovsman: Samynandpartners, Licens: CC BY-SA 4.0
Night shot of the Europa building under construction from February 2016
Författare/Upphovsman: Ministerie van Buitenlandse Zaken, Licens: CC BY-SA 2.5
Cypriot politician Nikos Christodoulides, 2019
(c) Steffen Prößdorf, CC BY-SA 4.0
Politik, TV-Triell Bundestagswahl 2021: Olaf Scholz, Stellvertreter der Bundeskanzlerin und Bundesminister der Finanzen, Kanzlerkandidat der SPD vor der Sendung; Porträt, Einzelbild.