Europeiska folkpartiet

För den politiska gruppen i Europaparlamentet med samma namn, se Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater).
Europeiskt parti
Europeiska folkpartiet
FörkortningEPP
PartiledareManfred Weber
PartisekreterareThanasis Bakolas
Grundat8 juli 1976
HuvudkontorRue du Commerce 10, 1000 Bryssel, Belgien
Politisk ideologiKristdemokrati
Liberalkonservatism
Pro-europeisk
Politisk positionPolitisk höger
Internationellt samarbetsorganInternationella demokratiska unionen
Kristdemokratiska internationalen
Politisk grupp i EuropaparlamentetEPP-gruppen
UngdomsförbundEuropeiska folkpartiets ungdomsförbund
Europaparlamentet
Mandat
167 / 705
Europeiska rådet
Mandat
12 / 27
Webbplats
epp.eu

Europeiska folkpartiet (engelska: European People's Party, EPP) är ett pro-europeiskt, kristdemokratiskt och liberalkonservativt europeiskt parti och sedan Europaparlamentsvalet 1999 det största partiet som finns representerat i Europaparlamentet, där dess ledamöter ingår i Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater). Partiet har även företrädare i Europeiska rådet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen. Kommissionsordförande Ursula von der Leyen tillhör EPP. Många av EU:s grundare kommer också från partier som sedan kom att ingå i EPP. Förutom EU, har partiet också en majoritet i den parlamentariska församlingen i Europarådet. Partiledare är Manfred Weber sedan den 1 juni 2022.[1][2][3]

EPP baserar sin politik på ett antal kristdemokratiska värderingar, däribland människans oinskränkta värde, frihet och ansvar, jämlikhet och rättvisa, sanning, solidaritet och subsidiaritet. Partiet ser sig som den drivande kraften för fördjupad europeisk integration. Dess politik grundar sig på idéer och visioner från ledande personer bakom det europeiska samarbetets bildande, såsom Robert Schuman, Alcide De Gasperi och Konrad Adenauer. Partiet har varit drivande bakom den åtstramningspolitik som genomfördes efter finanskrisen 2007–2008 med syfte att få de offentliga finanserna i balans.

Bland partiets medlemspartier återfinns bland annat tyska CDU och CSU, polska Medborgarplattformen, franska Republikanerna, spanska Partido Popular, italienska Frihetens folk, kroatiska HDZ, svenska Moderaterna och Kristdemokraterna samt finländska Samlingspartiet.

Historia

Enligt partiets hemsida är EPP ”den politiska center-höger familjen, vars rötter är djupt grundade i historien och civiliseringen av den europeiska kontinenten och har brutit mark för det europeiska samarbetet från dess början.”

EPP bildades den 8 juli 1976 av kristdemokratiska partier från Belgien, Frankrike, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna och Tyskland. Jean Seitlinger, den dåvarande belgiska premiärministern Leo Tindemans, som också blev partiets första partiledare, och den senare belgiska premiärministern och EPP-partiledaren Wilfried Martens anses som initiativtagarna till EPP:s bildande.

EPP:s plattform baserade sig på idéer och visioner från ledande personer bakom det europeiska samarbetets bildande, såsom Robert Schuman, Alcide De Gasperi och Konrad Adenauer. I förlängningen ville partiet bilda en politisk union med federala och demokratiska institutioner.[4]

I april 1991 beslutade EPP:s partiledare och regeringschefer att kristdemokrati skulle förbli en hörnsten i partiets identitet, men öppnas för brittiska och nordiska konservativa partier med syfte att stärka EPP:s inflytande. Under 2004 tillkom nya konservativa medlemspartier när Europeiska unionen utvidgades österut.[4] I valet 1999 blev EPP för första gången större än Europeiska socialdemokratiska partiet (PES). Under 2000-talet stärkte EPP sitt inflytande i unionens institutioner och dominerade i synnerhet Europeiska rådet vid 2010-talets början.

Den 6 juni 2017 erkändes Europeiska folkpartiet som det andra officiella europeiska partiet, efter Alliansen liberaler och demokrater för Europa (ALDE), i enlighet med det nya regelverk för europeiska partier som trädde i kraft den 1 januari 2017.[5]

I mars 2021 lämnade det ungerska regeringspartiet Fidesz Europeiska folkpartiet efter en längre tids interna stridigheter. Fidesz anklagades av andra partier inom Europeiska folkpartiet för att bland annat underminera demokratin och rättsstatens principer i Ungern.[6]

Ideologi och politiska ståndpunkter

EPP baserar sin politik på en pro-europeisk kristdemokrati och partiets grundläggande värderingar såsom människans oinskränkbara värde, frihet och ansvar, jämlikhet och rättvisa, sanning, solidaritet och subsidiaritet. Partiet betraktar sig självt som den drivande kraften bakom den europeiska integrationen.[7] Partiet anser att en marknadsekonomi med fri konkurrens och hög arbetskraftsrörlighet är viktigt för att skapa sysselsättning och göra Europa konkurrenskraftigt.[8]

Organisation

Presidiet

Joseph Daul, som var partiledare mellan november 2013 och november 2019.

EPP leds av ett presidium bestående av partiledaren, partisekreteraren, gruppledaren i Europaparlamentet, tio vice partiledare, eventuella hedersordförande samt partikassören. Även Europaparlamentets talman, Europeiska rådets ordförande, Europeiska kommissionens ordförande och den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik ingår i den mån de tillhör EPP.

Partiets politiska församling

Partiets politiska församling är dess näst högsta beslutande organ och sammanträder tre till fem gånger per år. Den består av utvalda delegater från EPP:s medlemspartier och associerade partier, medlemsassociationer och andra grupper. Den politiska församlingen beslutar bland annat om medlemskapsansökningar, medlemsavgifter och partiets årliga budget.[9]

Inför varje sammanträde i Europeiska rådet organiserar EPP ett förmöte mellan partiets ledande politiker, däribland partiledaren, företrädarna i Europeiska kommissionen och stats- eller regeringschefer på nationell nivå. Partiet har även regelbundna sammanträden på ministernivå inför sammanträdena i Europeiska unionens råd.[4]

Kongressen

Kongressen är partiets högsta beslutande organ och består av delegater från medlemspartierna samt associerade organisationer och grupper. Kongressen väljer presidiet för en period av tre år i taget. Den antar även resolutioner och valmanifest på partiets vägnar.[9]

Samverkande organisationer

EPP samarbetar med flera olika organisationer. Europeiska folkpartiets ungdomsförbund (YEPP) är partiets ungdomsförbund och grundades 1997. Ungdomsförbundet består i sin tur av medlemsorganisationer på nationell nivå. EPP har även europeiska kvinno-, student- och företagarförbund associerade till sig.

I Europaparlamentet, Regionkommittén och Europarådets parlamentariska församling finns partigrupper som samlar EPP:s företrädare. EPP samarbetar även med Kristdemokratiska internationalen och Internationella demokratiska unionen. Sedan 2007 har EPP även en egen politisk stiftelse kallad Centrum för europeiska studier (CES).

Partiföreträdare

Lista över partiledare

Europaparlamentet

Nuvarande mandatfördelning efter politisk grupp i Europaparlamentet
  Mandat tillhörande EPP-gruppen

I Europaparlamentet ingår EPP:s ledamöter i Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater) (EPP-gruppen). Med ett 270-tal ledamöter är gruppen den största i parlamentet. Gruppledare är Manfred Weber sedan valet 2014.[10]

Fram till valet 2009 samarbetade EPP med undergruppen Europademokrater (ED) i Gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokrater (EPP-ED-gruppen). Efter valet 2009 bröt sig ED med brittiska Konservativa partiet i spetsen ur EPP-ED-gruppen för att bilda en egen politisk grupp kallad Gruppen Europeiska konservativa och reformister (ECR-gruppen). Till följd av detta återbildades EPP-ED-gruppen till EPP-gruppen, som hade existerat fram till valet 1999.

Europeiska rådet och Europeiska unionens råd

I Europeiska rådet och Europeiska unionens råd finns EPP representerat med sina stats- eller regeringschefer och ministrar. Inför varje sammanträde i Europeiska rådet träffas de stats- eller regeringschefer som tillhör EPP innan sammanträdet. Vid dessa förmöten brukar även EPP:s partiledare samt andra ledande politiker tillhörande EPP på nationell och europeisk nivå närvara.

NamnPartitillhörighetMedlem sedanBefattningSenaste valNästa val[11]
Ursula von der Leyen
Ursula von der LeyenEPP
(CDU)
2019-12-01Europeiska unionen Europeiska kommissionens ordförande20192024
Nikos Christodoulides
Nikos ChristodoulidesEPP2023-02-28Cypern Cyperns president20232028
Petteri Orpo
Petteri OrpoEPP
(Saml)
2023-06-20Finland Finlands statsminister20232027
Kyriakos Mitsotakis
Kyriakos MitsotakisEPP
(ND)
2019-07-08Grekland Greklands premiärminister20232027
Simon Harris
Simon HarrisEPP
(FG)
2024-04-09Irland Irlands premiärminister20202025
Andrej Plenković
Andrej PlenkovićEPP
(HDZ)
2016-10-19Kroatien Kroatiens premiärminister20202024
Evika Siliņa
Evika SiliņaEPP
(V)
2023-09-15Lettland Lettlands premiärminister20222026
Luc Frieden
Luc FriedenEPP
(CSV)
2023-11-17Luxemburg Luxemburgs premiärminister20232028
Donald Tusk
Donald TuskEPP
(PO)
2023-12-13Polen Polens premiärminister20232027
Luís Montenegro
Luís MontenegroEPP
(PSD)
2024-04-02Portugal Portugals premiärminister20242028
Klaus Iohannis
Klaus JohannisEPP
(–)
2014-12-21Rumänien Rumäniens president20192024
Ulf Kristersson
Ulf KristerssonEPP
(M)
2022-10-18Sverige Sveriges statsminister20222026
Karl Nehammer
Karl NehammerEPP
(ÖVP)
2021-12-06Österrike Österrikes förbundskansler20192024

Europeiska kommissionen

I Europeiska kommissionen finns EPP representerat med sina kommissionsledamöter. Sju kommissionsordförande har tillhört EPP och dess föregångare: Walter Hallstein (1958–1967), Franco Maria Malfatti (1970–1972), François-Xavier Ortoli (1973–1977), Jacques Santer (1995–1999), José Manuel Barroso (2004–2014), Jean-Claude Juncker (2014–2019) och Ursula von der Leyen (2019–).

Medlemspartier och parlamentarisk representation

MedlemsstatMandat i nationellt parlamentMandat i EuropaparlamentetNationella medlemspartier
Belgien Belgien
26 / 150
3 / 21
Centre démocrate humaniste, Kristdemokratisk och Flamländsk
Bulgarien Bulgarien
97 / 240
7 / 17
Agrariska folkunionen, Demokrater för ett starkt Bulgarien, Demokratiska partiet, Förbundet av demokratiska krafter, Medborgare för Bulgariens europeiska utveckling
Cypern Cypern
20 / 56
1 / 6
Demokratisk samling
Danmark Danmark
6 / 179
1 / 13
Konservative Folkeparti, Kristendemokraterne
Estland Estland
23 / 101
1 / 6
Isamaa
Finland Finland
44 / 200
3 / 13
Samlingspartiet
Frankrike Frankrike
194 / 577
20 / 74
Republikanerna
Grekland Grekland
125 / 300
5 / 21
Ny demokrati
Irland Irland
74 / 166
4 / 11
Fine Gael
Italien Italien
105 / 630
17 / 73
Forza Italia, Mittenunionen, Popolari UDEUR
Kroatien Kroatien
44 / 151
5 / 11
Kroatiska demokratiska unionen
Lettland Lettland
20 / 100
4 / 8
Enhet
Litauen Litauen
33 / 141
2 / 11
Fosterlandsförbundet – Litauiska kristdemokrater
Luxemburg Luxemburg
26 / 60
3 / 6
Kristsociala folkpartiet
Malta Malta
30 / 69
3 / 6
Partit Nazzjonalista
Nederländerna Nederländerna
13 / 150
5 / 26
Kristdemokratisk appell
Polen Polen
235 / 460
23 / 51
Medborgarplattformen, Polska folkpartiet
Portugal Portugal
132 / 230
7 / 21
Centro Democrático e Social – Partido Popular, Partido Social Democrata
Rumänien Rumänien
52 / 412
12 / 32
Liberaldemokratiska partiet, Ungerska demokratiska unionen i Rumänien
Slovakien Slovakien
27 / 150
6 / 13
Kristdemokratiska rörelsen, Slovakiska demokratiska och kristliga unionen, Ungerska koalitionens parti
Slovenien Slovenien
36 / 90
5 / 8
Nova Slovenija, Slovenska demokratiska partiet
Spanien Spanien
185 / 350
17 / 54
Partido Popular, Unió Democràtica de Catalunya
Sverige Sverige
92 / 349
6 / 21
Kristdemokraterna, Moderaterna
Tjeckien Tjeckien
41 / 200
7 / 21
Kristna och demokratiska unionen, TOP 09
Tyskland Tyskland
311 / 631
34 / 96
CDU, CSU
Ungern Ungern
133 / 199
12 / 21
Kristdemokratiska folkpartiet
Österrike Österrike
71 / 183
7 / 18
Österrikiska folkpartiet

Valresultat

Nedan redovisas valresultatet för EPP och dess föregångare i andel vunna mandat i val till Europaparlamentet.

Utanför EU

I länder

Genom allierade och åskådarpartier har EPP fyra statsöverhuvuden och regeringar i Europeiska icke-EU länder. Förutom dessa fyra har EPP har även en av Bosniens tre presidenter som just nu regerar i landet. De är alla välkomna till EPP:s toppmöten.

De nuvarande, regerande statsöverhuvudena är:

I EPP ingår också andra statsöverhuvuden och regeringar, men dessa närvarar vanligtvis inte på mötena eftersom det är andra ledare från deras länder som istället kommer. Det är premiärminister Vjekoslav Bevanda, president Gjorge Ivanov, president Bujar Nishani och president Abdullah Gul. Detsamma gäller för Doris Leuthard, Teodoro Lonfernini, en av San Marinos ledare och medlemmar från Swiss Federal Council.

I Europarådet

Gruppen från EPP i den parlamentariska församlingen i Europarådet försvarar yttrandefrihet och informationsfrihet, liksom tankefrihet och religionsfrihet. Gruppen förespråkar också subsidiaritetsprincipen och lokal självständighet, liksom försvaret av nationella, sociala och övriga minoriteter. EPP-gruppen inkluderar också medlemmar från partier som inte är relaterade till EPP självt; medlemmar från den patriotiska unionen (Lichtenstein), the National and Democratic Union (Monaco) och Serbiens progressiva parti.

Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa

”EPP and like-minded Group” i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) är den mest aktiva gruppen av den organisationen. Gruppen träffas på en regelbundet och diskuterar EPP:s positioner i beslutsfattande processer. I OSSE deltar EPP-gruppens medlemmar också i valbevakande missioner och är engagerade i att förespråka demokratiska värden och dess utövande.

Gruppen är ledd av Walburga Habsburg Douglas (Sverige) och dess vice-ordföranden är Consiglio Di Nino (Kanada), Vilija Aleknaité Abramikiene (Litauen), Laura Allegrini (Italien) och George Tsereteli (Georgien).

Gruppen inkluderar också medlemmar som inte är kopplade direkt till EPP, vilket ”EPP-gruppen och likatänkande grupper” betyder. Bland dessa övriga grupper finns Patriotic Union (Lichtenstein), Union for the Principality (Monaco), Konservativa partiet (Storbritannien), Kanadas konservativa parti och Republikanska partiet (USA).

I den nordatlantiska fördragsorganisationen (NATO)

Enligt EPP:s stadgar är EPP också representerat i den nordatlantiska fördragsorganisationens, Nato, sammanslutning i parlamentet (NATO-PA). Där bildar EPP-gruppen ”EPP and associated members”. Det är en aktiv politisk grupp som är ledd av tyska politikern Karl Lamers (CDU), som också är den nuvarande ordföranden i NATO-PA.

NATO-PA har också medlemmar från Kanadas konservativa parti och Republikanska partiet (USA).

Relationer inom USA

EPP har relationer till den republikanska högerorganisationen the International Republican Institute (IRI), en organisation grundad av den amerikanska regeringen för att förespråka demokrati och demokratifrämjande processer. EPP och IRI samarbetar i ramverket av the European Partnership Initiative.

EPP ordförande Wilfried Martens stöttade Sen. John McCain, republikanernas nominerade presidentkandidat, under valet 2008 i USA. McCain var för övrigt ordförande i IRI.

Under år 2011 gjorde Martens och McCain gemensamma uttalanden där de uttryckte sin oro över det demokratiska tillståndet i Ukraina och därmed även rättegången mot den tidigare premiär ministern Yulia Tymoshenko.

Globala nätverk

EPP är den europeiska vingen av två center-höger globala organisationer; International Democratic Union (IDU) och Christian Democratic International (CDI).

Centret för europeiska studier

Efter 2008 års revision, då EU tillät Europapolitiska partier att bilda Europeiska stiftelser anslutna till partierna själva, grundade EPP samma år en officiell stiftelse/tankesmedja kallad Centrum för Europastudier (CES). CES har medlemmar från alla större nationella tankesmedjor och stiftelser kopplade till EPP:s medlemspartier: Konrad Adenauer Foundation (CDU), Hanns Seidel Foundation (CSU), Foundation for Analysis and Social Studies (PP), Constantinos Karamanlis Institute for Democracy (ND), Jarl Hjalmarson Foundation (MOD), the Political Academy of the Austrian People’s Party (ÖVP) och andra. Under Europaparlamentsvalet år 2009, lanserade CES en webbaserad kampanjmodul ”tellbarosso.eu” som stöttade Jose Manuel Barosso, EPP:s dåvarande kandidat inför Europakommissionens val av ordförandeposten.

Budapest-baserade Robert Schuman Institute och Luxemburg-baserade Robert Schuman Foundation är också kopplade till EPP.

EPP föreningar

EPP har också en länk till ett flertal specifika föreningar som fokuserar på specifika grupper och som, många gånger på egen hand, organiserar seminarium, forum, publikationer och andra aktiviteter. Dessa föreningar är:

Small and Medium Entrepreneurs Europe (SME Europe)

SME Europe är den officiella organisationen för företagsverksamhet i EPP. Den fungerar som ett nätverk för politiker och politiska organisationer som är speciellt inriktade på företagsfrämjande. Dess främsta uppgift är att främja företagsvänlig politik (små och mellanstora företag) i EU. Politik som sedan utformas i samarbete med SME:s politiker i EPP-gruppen på Europaparlamentet, DG Enterprise och flera företagsfrämjande organisationer som tillhör EPP:s medlemspartier. Betydelsen av SME Europe:s arbete kan belysas genom det faktum att SME anses som en nyckelfigur för hållbara jobb, en god tillväxt och framgång.

Dess topprioriteringar är att reformera regelverk som påverkar alla SME:s över hela Europa och att förespråka och stödja dessa mindre företags intressen. Företag som, tack vare deras villighet att ta risker och ansvar, är drivkraften till den Europeiska ekonomin.

SME Europe grundades i maj 2012 av de tre medlemmarna Paul Rubig, Nadezhda Neynsky och Bendt Bendtsen i Europaparlamentet. SME Europe har klara mål inför år 2014; att strategiskt bemästra den ekonomiska krisen i Europa.

Europeiska demokratiska studenter

European Democrat Students (EDS) är den officiella studentorganisationen inom EPP. Sedan dess grundande år 1961, samlar EDS studenter och unga politiska ledare från flera delar av Europa för att frambringa politiska utbyten.

Även om det är en studentorganisation och därför har särskilda ämnesintressen, som Bologna Processen, är organisationen speciellt uppmärksam kring vikten av att arbeta för värden som frihet, demokrati och mänskliga rättigheter.

Organisationen är ledd av Eva Majewski och den har 40 medlemsorganisationer, vilka representerar nästan 1 600 000 studenter och unga människor utöver hela kontinenten. Just nu är organisationen representerad i 31 länder, inräknat icke-EU länder såsom Belarus och Georgien.

EDS är inte en centraliserad organisation, det är en ”organisation av organisationer” uppbyggt som ett nätverk vars ordförande försöker samla ett flertal medlemmar för att ge unga människor och studenter en starkare röst.

Organisationen är varje år värd för Sommar- och Vinteruniversitet och ett flertal seminarier. Den publicerar också regelbundet en tidskrift kallad ”Bullseye” samt olika kampanjer, i flera skepnader, beroende på de unga medlemmarnas intressen.

Europeiska seniorförbundet

Grundat i Madrid år 1995 och lett av Ann Hermans, kristdemokrat från Belgien, Europeiska Seniorförbundet är den största politiska organisationen för seniorer i Europa. På engelska heter förbundet ”The European Senior Union (ESU)”.

ESU är representerat i 26 länder via 45 organisationer och omkring 500 000 medlemmar. Förbundet är engagerat i utvecklingen av rättigheter för europeiska seniorer och deras engagemang i samhället. Förbundets mål är bland annat att förmedla vikten av ett samhälle som kan ta hand om den åldrande befolkningen, ta kampen mot diskrimineringen av äldre, att förbättra Europas pensionssystem, förespråka utbyte mellan generation.

Europeiska förbundet för kristdemokratiska arbetare

Den europeiska förbundet för Kristdemokratiska arbetare, på engelska "European Union of Christian Democratic Workers (EUCDW), är arbetarrörelsens organisation i EPP. Den har 24 medlemsorganisationer från 18 skilda länder. Detta är den officiellt erkända föreningen för arbetare i EPP.

EUCDW är ledd av Elmar Brok och dess mål är: Att skynda på det politiska enandet av ett demokratiskt Europa; att arbeta för utveckling av EPP inom ramen för kristen, social lära; att representera och försvara principer och policys i den Europeiska arbetarrörelsen; att öka samarbetet med arbetare och deras representanter för att steg för steg genomföra den europeiska sociala modellen. Därför har EUCDW under de senaste åren lagt mycket energi på att påverka anställningspolicys och att försvara ett Europa som är oskiljaktigt kring social rättvisa.

Kvinnor i EPP

Kvinnorna i EPP (EPP Women) är erkänt som den officiella kvinnoföreningen inom alla liknande politiska partier i Europa. EPP Women har över 40 medlemsorganisationer från både Europa och utanför. Alla medlemsorganisationerna är kvinnoorganisationer från politiska partier som är medlemmar i EPP.

EPP Women, lett av Doris Pack, har som syfte att främja kvinnors framgång och deltagande i politiken över hela Europa. Dessutom förespråkare inom flera, viktiga kvinnorelaterade områden.

Unga i EPP

”The Youth of the European Peoples Party (YEPP) är den officiella ungdomsorganisationen inom EPP. Den är så gott som självstyrd med eget politiskt program, egenvalda representanter och stadgar. YEPP:s medlemmar är de nationella, partipolitiska ungdomsförbunden.

Meningen med de 51 medlemsförbunden, samt för YEPP, är att ge unga människor en chans att påverka sitt eget samhälles utveckling, på ett demokratiskt tillvägagångssätt med ett center-höger politiskt synsätt.

Medlemsorganisationerna till YEPP samlar totalt mellan en och två miljoner unga från 38 länder i Europa. Detta gör YEPP till den största partipolitiska ungdomsorganisationen i Europa.

Medlemskap

Det finns tre olika sorters medlemskap i EPP. Det finns ett fullt medlemskap men också ett medlemskap som på engelska kallas "associate members" och ett för "observers".

Fullt medlemskap har alla partier från EU-länder. De har absoluta rösträttigheter i alla utskott och i alla sakfrågor; medan de associerade medlemmarna har samma rösträttigheter fast inte i ämnen som rör EU:s struktur och policys. Dessa associerade medlemmar är partier från EU-kandidatländer och EFTA länder.

"Observers" kan delta i alla aktiviteter inom EPP och närvara vid kongresser och politiska toppmöten, men de har ingen rösträtt.

Dessutom finns det ett särskilt medlemskap som är tillägnat supportande medlemmar. Medlemskapen är beviljade av presidiet till individer och föreningar. Även om medlemmarna inte får rösträtt kan de bli inbjudna av ordföranden för att närvara vid möten eller speciella utskott av partiet.

Det är dessutom värt att nämna att Dacian Ciolos, Kristalina Georgieva och Andris Piebalgs är medlemmar i EPP även om de inte tillhör något politiskt parti på nationell nivå.

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ [1]
  2. ^ [2]
  3. ^ [3]
  4. ^ [a b] ”Who are we?” (på engelska). Europeiska folkpartiet. Arkiverad från originalet den 31 januari 2014. https://web.archive.org/web/20140131023425/http://www.epp.eu/who-are-we. Läst 9 januari 2014. 
  5. ^ [4]
  6. ^ [5]
  7. ^ ”Party Platform: EPP Statutory Congress, 17-18 October 2012, Bucharest, Romania” (på engelska). Europeiska folkpartiet. Arkiverad från originalet den 9 januari 2014. https://web.archive.org/web/20140109195044/http://www.epp.eu/sites/default/files/content/EN%20with%20cover.pdf. Läst 9 januari 2014. 
  8. ^ ”Policy Areas” (på engelska). Europeiska folkpartiet. Arkiverad från originalet den 30 januari 2014. https://web.archive.org/web/20140130053912/http://www.epp.eu/policy-areas. Läst 9 januari 2014. 
  9. ^ [a b] ”Structure” (på engelska). Europeiska folkpartiet. http://www.epp.eu/structure. Läst 9 januari 2014. 
  10. ^ ”Manfred Weber elected as new EPP Group Chairman” (på engelska). Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater). Arkiverad från originalet den 6 juni 2014. https://web.archive.org/web/20140606224605/http://www.eppgroup.eu/press-release/Manfred-Weber-elected-as-new-EPP-Group-Chairman. Läst 4 juni 2014. 
  11. ^ Årtalen för nästkommande val är preliminära. Datumen kan komma att ändras som följd av att nyval utlyses.

Externa länkar

Europeiska flagganEU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.

Media som används på denna webbplats

Flag of Europe.svg
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.

The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.

It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
Flag of Croatia.svg
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
Flag of Portugal.svg
Flag of Portugal, created by Columbano Bordalo Pinheiro (1857–1929), officially adopted by Portuguese government in June 30th 1911 (in use since about November 1910). Color shades matching the RGB values officially reccomended here. (PMS values should be used for direct ink or textile; CMYK for 4-color offset printing on paper; this is an image for screen display, RGB should be used.)
Flag of Belgium (civil).svg
The civil ensign and flag of Belgium. It is identical to Image:Flag of Belgium.svg except that it has a 2:3 ratio, instead of 13:15.
Flag of Slovenia.svg
The flag of Slovenia.
"The construction sheet for the coat of arms and flag of the Republic of Slovenia
is issued in the Official Gazette Uradni list Republike Slovenije #67, 27 October 1994
as the addendum to the Law on the coat of arms and flag."
Swedish Prime Minister outlines priorities to make EU greener, safer and freer - 52635393553 (cropped).jpg
Författare/Upphovsman: European Parliament, Licens: CC BY 2.0
On Tuesday morning, Swedish Prime Minister Ulf Kristersson discussed the priorities of the Swedish Council Presidency with MEPs in Strasbourg.

During his address, Mr Kristersson said that his country’s first priority at the helm of the Council would be Europe’s security by continuing to support war-torn Ukraine and highlighting the EU’s geopolitical significance in an increasingly uncertain world. However, he also stressed that “when we build security, we must also look at other aspects that are close to our citizens”, pointing out that the EU needs to cooperate more effectively against organised crime and work towards a common and coherent migration policy.

He went on to talk about the EU’s crucial role in the green transition, its links to Europe’s long-term competitiveness and that many companies want to take advantage of the shift from a fossil-dependent to a fossil-free economy. The job of politicians should be to provide the right framework, he said.

“If European companies are to produce the energy, and make the batteries, the electric cars and the fossil-free steel of the future, they need good conditions to compete”, he underlined.

Lastly, Prime Minister Kristersson highlighted that another Swedish priority will be to uphold the EU’s common, fundamental values.

“It is not corruption and cronyism that Ukraine, Moldova and other candidate countries are aspiring towards. (...) Liberal democracy - the combination of popular sovereignty and individual rights - is what separates the EU from other international institutions”, said the Swedish Prime Minister.

Commission Vice-President Maroš Šefčovič highlighted that the EU must maintain its unity and determination to support Ukraine and that those in Russia responsible for the aggression and crimes in Ukraine must be held accountable.

The green transition will also be a key area, he highlighted; in 2022, the EU got twice as much energy from renewables than expected, and it should seek to double the amount again in 2023. Europe should boost its competitiveness, reinvigorate EU investments under Repower EU and support its clean tech industry - especially at a time when countries like the USA and China are using subsidies that harm European competitiveness. He also welcomed the Swedish Presidency’s focus on migration, reiterating the need for a robust asylum and migration system.

Speakers on behalf of political groups EP political groups’ leaders agreed on most of the priority areas the Presidency should focus on, like innovation, job opportunities, migration, climate change and the Single Market, while putting forward different proposals on how to achieve results in these areas. Some groups stressed the need to counteract the recent US industry subsidies by boosting EU competitiveness also through trade agreements. Others focused more on building a strong social Europe to protect vulnerable families and ensure the integrity of the single market as well as protecting the EU’s borders and rescuing migrants at sea.

www.europarl.europa.eu/news/en/press-room/20230113IPR6662... ____

This photo is free to use under Creative Commons license CC-BY-4.0 and must be credited: "CC-BY-4.0: © European Union 2022– Source: EP". (creativecommons.org/licenses/by/4.0/) No model release form if applicable. For bigger HR files please contact: webcom-flickr(AT)europarl.europa.eu
Luis Montenegro at EPP Summit, 21 March, Brussels.jpg
Författare/Upphovsman: European People's Party, Licens: CC BY 2.0
EPP Summit, 21 March, Brussels
Ursula von der Leyen presents her vision to MEPs 2 (cropped 2).jpg
Författare/Upphovsman: European Parliament from EU, Licens: CC BY 2.0

In a debate with MEPs, Ursula von der Leyen outlined her vision as Commission President. MEPs will vote on her nomination, held by secret paper ballot, at 18.00.

Read more: www.europarl.europa.eu/news/en/press-room/20190711IPR5682...

This photo is free to use under Creative Commons license CC-BY-4.0 and must be credited: "CC-BY-4.0: © European Union 2019 – Source: EP". (creativecommons.org/licenses/by/4.0/) No model release form if applicable. For bigger HR files please contact: webcom-flickr(AT)europarl.europa.eu
Petteri-Orpo-01 (cropped).jpg
Författare/Upphovsman: Lauri Heikkinen, valtioneuvoston kanslia, Licens: CC BY 4.0
Petteri Orpo's official portrait in 2023
Igaunijas, Latvijas, Lietuvas un Polijas parlamentu Eiropas lietu komisiju priekšsēdētāju tikšanās (27119537171).jpg
Författare/Upphovsman: Saeima, Licens: CC BY-SA 2.0

2016.gada 23.maijs. Igaunijas, Latvijas, Lietuvas un Polijas parlamentu Eiropas lietu komisiju priekšsēdētāju tikšanās.

Foto: Reinis Inkēns, Saeimas Administrācija

Izmantošanas noteikumi: saeima.lv/lv/autortiesibas
PM Andrej Plenković.jpg
Författare/Upphovsman: European People's Party, Licens: CC BY 2.0
Croatian Prime Minister Andrej Plenković
CSV Luc-Frieden Profilbild.jpg
Författare/Upphovsman: Csvpartei, Licens: CC BY-SA 4.0
Luc Frieden; Porträt; CSV, Luxemburg
European Parliament composition by political groups.svg
Political groups of the European Parliament in the Louise Weiss building:
 
Group of the European People's Party (Christian Democrats) (EPP)
 
Group of the Progressive Alliance of Socialists and Democrats in the European Parliament (S&D)
 
Patriots for Europe Group (PfE)
 
European Conservatives and Reformists Group (ECR)
 
Renew Europe Group (Renew)
 
Group of the Greens/European Free Alliance (Greens/EFA)
 
The Left Group in the European Parliament (Left)
 
Europe of Sovereign Nations Group (ESN)
 
Non-Inscrits (NI)
Bundesarchiv B 145 Bild-F078072-0004, Konrad Adenauer.jpg
(c) Bundesarchiv, B 145 Bild-F078072-0004 / Katherine Young / CC BY-SA 3.0 DE
Det tyska riksarkivet (Bundesarchiv) använder ofta originalbeskrivningen på sina bilder. Det kan förekomma att dessa texter är felaktiga, tendentiösa, föråldrade eller politiskt extrema.
Konrad Adenauer

27.4.1988 (Repro) Porträt von Bundeskanzler Dr. Konrad Adenauer vom 23.6.1952

Nur mit Aufschrift: Foto Katherine Young, New York, herausgeben!

Abgebildete Personen:

Maritain Jacques.jpg
Jacques Maritain, French philosopher and writer
Jmaistre.jpg
Joseph de Maistre (1753-1821), homme politique (politician)
Simon Harris at the Special European Council - 2024 (cropped).jpg

Simon Harris at the Special European Council, arrivals and doorsteps
Donald Tusk 2019.jpg
Författare/Upphovsman: European Parliament from EU, Licens: CC BY 2.0

MEPs discussed the conclusions of the 17-18 October EU summit in plenary this morning with Presidents Juncker and Tusk.

During his introductory speech, his last in Parliament as European Council President, Donald Tusk condemned Turkish unilateral military action in north-east Syria and called on Turkey to withdraw its troops and respect international humanitarian law. He also confirmed the EU’s solidarity with Cyprus, faced with Turkey’s illegal drilling off its coast. On the Brexit deal, he stressed that “a no-deal scenario will never be our decision”. On the “difficult debate on enlargement”, President Tusk called the decision not to start accession talks with North Macedonia and Albania “a mistake”.

The outgoing Commission President Jean-Claude Juncker stated that the Brexit deal provides legal certainty and complies with Parliament’s wishes. On the EU budget, he highlighted that, despite imminent difficulties, the Council’s latest proposals remain unacceptable: “you cannot shape Europe with 1% of GDP”.

All political group leaders stressed that condemning Turkey is not enough and asked for the Council, the Commission or the member states to take specific action. A majority among them reaffirmed that having a Brexit deal for an orderly departure of the United Kingdom is a positive development, confirmed that Parliament should do its part only after the agreement is ratified in the UK, and stressed the importance of enough time for elected representatives in the UK and the EU alike to review the deal.

More to the session: <a href="https://www.europarl.europa.eu/news/en/press-room/20191017IPR64564/donald-tusk-presents-eu-summit-conclusions-for-last-time" rel="noreferrer nofollow">www.europarl.europa.eu/news/en/press-room/20191017IPR6456...</a>

These photos are free to use under Creative Commons license CC-BY-4.0 and must be credited: "CC-BY-4.0: © European Union 2019 – Source: EP". (<a href="https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/" rel="noreferrer nofollow">creativecommons.org/licenses/by/4.0/</a>) No model release form if applicable. For bigger HR files please contact: webcom-flickr(AT)europarl.europa.eu
Klaus Iohannis din interviul cu Dan Tapalagă.tif
Författare/Upphovsman: , Licens: CC BY 3.0
Romanian politician Klaus Iohannis interviewed by Dan Tapalagă for HotNews. The video was published on the official YouTube Channel, under a CC license.
Christodoulides2019a.jpg
Författare/Upphovsman: Ministerie van Buitenlandse Zaken, Licens: CC BY-SA 2.5
Cypriot politician Nikos Christodoulides, 2019