EMC-direktivet

EMC-direktivet (2014/30/EU) är ett EU-direktiv som gäller elektromagnetisk kompatibilitet inom Europa. Det gamla EMC-direktivet 2004/108/EG[1] gällde från den 15 december 2004 till och med den 20 juli 2014, då den upphörde att gälla och ersättes med det nya EMC-direktivet 2014/30/EU[2]. Det gamla EMC-direktivet 89/336/EC upphörde att gälla den 20 juli 2009 och då får inga produkter använda detta direktiv som referens. EMC-direktivet är en av många i "New Approach" och utrustning skall därför CE-märkas innan den får placeras på marknaden.

Bestämmelserna i 89/336/EEC gäller utrustnings elektromagnetiska kompatibilitet. Syftet är att säkerställa den inre marknadens funktion genom att det krävs att utrustning skall överensstämma med en lämplig nivå av elektromagnetisk kompatibilitet.

Detta direktiv är ej tillämpligt på utrustning i enlighet med definitionen:

  1. utrustning som omfattas av direktiv 1999/5/EG (teleterminaldirektivet),
  2. luftfartsprodukter, delar och anordningar som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1592/2002 av den 15 juli 2002 om fastställande av gemensamma bestämmelser på det civila luftfartsområdet och inrättande av en europeisk byrå för luftfartssäkerhet,
  3. radioutrustning som används av radiosändaramatörer, i den mening som anges i radioreglementet som antagits inom ramen för Internationella teleunionens (ITU) stadga och konvention, om inte utrustningen är kommersiellt tillgänglig; byggsatser bestående av komponenter som skall monteras av radiosändaramatörer och kommersiell utrustning som modifieras och används av radiosändaramatörer betraktas inte som kommersiellt tillgänglig utrustning.

Detta direktiv föreskriver att elektriska och elektroniska apparater ska vara så utförda att:

  1. de inte kan alstra eller bidra till elektromagnetisk emission som överstiger en nivå som tillåter radio- och teleutrustning och annan utrustning att fungera som avsett, och
  2. deras funktion inte i oacceptabel utsträckning försämras av de elektromagnetiska störningar som normalt förekommer i den miljö där de är avsedda att användas.

Noter

  1. ^ http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2004:390:0024:0037:SV:PDF
  2. ^ ”EUR-Lex - 32014L0030 - EN - EUR-Lex” (på engelska). eur-lex.europa.eu. http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=celex:32014L0030. Läst 30 mars 2017. 
Europeiska flagganEU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.

Media som används på denna webbplats

Flag of Europe.svg
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.

The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.

It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.