E.N. Setälä
| E.N. Setälä | |
 Eemil Setälä, 1930. | |
| Född | Emil Nestor Setälä 27 februari 1864[1][2] Kumo, Finland |
|---|---|
| Död | 8 februari 1935[1] (70 år) Helsingfors[3] |
| Begravd | Sandudds begravningsplats |
| Medborgare i | Finland |
| Utbildad vid | Helsingfors universitet |
| Sysselsättning | Språkvetare, diplomat, antropolog, politiker[4], universitetslärare |
| Befattning | |
| Ledamot av Finlands riksdag Finlands 1:a riksdag, Satakunta valkrets (1907–)[5] Finlands utrikesminister (1925–1926) Finlands ambassadör i Ungern (1927–1930) | |
| Arbetsgivare | Helsingfors universitet |
| Politiskt parti | |
| Samlingspartiet Ungfinska partiet[5] | |
| Maka | Helmi Krohn (g. 1891–1913, skilsmässa) |
| Barn | Vilho Setälä (f. 1892) Salme Setälä (f. 1894) Sirkka Setälä (f. 1896) Annikki Setälä (f. 1900) |
| Utmärkelser | |
| Sankt Annas orden, tredje klass (1906)[6] Järnkorset av 2:a klassen (1918)[6] Frihetskorsets 1. klass (1918)[6] Kommendörstecknet av I klass av Finlands Vita Ros’ orden (1920)[6] Kommendör med stora korset av Nordstjärneorden (1925)[6] Frihetskorset (Estland) (1925)[6] Storkorset av Finlands Vita Ros’ orden (1926)[6] Tre Stjärnors orden, första klass (1926)[6] Storkors av Sankt Olavs orden (1926)[6] Storkorset av isländska falkorden (1926)[6] Storkors av Kungariket Ungerns förtjänstorden (1926)[6][7] Storkors av Dannebrogorden (1926)[6] Storkors med kedja av Karl III:s orden (1926)[8] Uppgående solens orden, första klass (1928)[6] Gyllene axets orden (1928)[6] Storkors av Polonia Restituta (1928)[6] | |
| Redigera Wikidata | |
Emil Nestor "E.N." Setälä, född 27 februari 1864 i Kumo, död 8 februari 1935 i Helsingfors, finsk filolog, folklivsforskare, politiker, statsråd 1934.
Biografi
Setälä var professor i finska språket och dess litteratur 1893–1929, kansler vid Åbo universitet från 1926, grundare av Suomen tutkimuslaitos och dess förste föreståndare 1930.
I sin doktorsavhandling tillämpade Setälä för första gången i finsk forskning den junggrammatiska riktningens metoder. Under 1888–1890 gjorde han studieresor till liverna, vepserna och voterna, och därefter började han sammanställa en jämförande fonetisk historia över de östersjöfinska språken. I Über Quantitätswechsel im Finnisch-Ugrischen (1896) presenterade han en stadieteori. Setälä organiserade undervisningen i finska till en universitetsnivå, och bildade en ny skola kring sig. Setälä var starkt påverkad av den danske språkforskaren Vilhelm Thomsen och gifte sig också 1913 med dennes dotter, Kirsti Thomsen.
Tillsammans med Kaarle Krohn redigerade han fr.o.m. 1901 tidskriften Finnisch-ugrische Forschungen. Tillsammans med Heikki Paasonen utredde han på ett avgörande sätt släktskapet mellan finsk-ugriska språk och samojediska språk.
I sin forskning utgav han även folkdiktning såsom Sammon arvoitus (1932).
Under förryskningsperioderna anslöt sig Setälä till de konstitutionella ungfinnarna. Under striden om statsformen 1918 var han monarkist och anslöt sig till det konservativa samlingspartiet. Under ståndsriksdagens tid satt han mellan 1904 och 1906 i prästeståndet; han var riksdagsledamot fram till 1927. Han tillhörde P.E. Svinhufvuds senat 1917–18 och J.K. Paasikivis senat 1918; 1925 var han undervisningsminister, utrikesminister 1925–26 och Finlands ambassadör i Köpenhamn och Budapest 1927–30.
Setälä hade stort inflytande när Finlands ortodoxa kyrka fick den rättsliga ställning den har idag.
Den finska allmänheten känner honom som författaren till "Setälän kielioppi" (Setäläs grammatik), en finsk grammatik som utkom 1898 under namnet Suomen kielioppi och som i många decennier utnyttjades som lärobok i finländska skolor. Uttrycket "enligt Setäläs grammatik" innebär fortfarande en försäkran om att en sats är språkligt riktig.
Han blev kommendör med stora korset av svenska Nordstjärneorden 1925 och ledamot av Kungl. Humanistiska vetenskapssamfundet i Lund 1925.
Åren 1891–1912 var han gift med författaren Helmi Krohn.[9]
Han är begravd på Sandudds begravningsplats i Helsingfors.[10]
Källor
- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ Emil Nestor Setälä, Biografiskt lexikon för Finland, Svenska litteratursällskapet i Finland, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, 11747049X7749153-1, läst: 13 augusti 2015, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ Riksdagsledamöterna, Finlands riksdag, 911490, läst: 3 april 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Vuoden 1907 eduskuntavaaleissa valitut kansanedustajat (på finska), justitieministeriet, läs online, läst: 29 maj 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o] Matti Klinge (red.), Kansallisbiografia, Finska litteratursällskapet och Finska historiska samfundet, läst: 13 september 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Aikalaiskirja, Otava, 1934, s. 613.[källa från Wikidata]
- ^ Guía oficial de España, 1930, s. 210, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Krohn, Helmi i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
- ^ ”Hietaniemen hautausmaa – merkittäviä vainajia”. Helsingin seurakuntayhtymä. https://www.helsinginseurakunnat.fi/material/attachments/hautausmaat/hietaniemi/w8GZkM0y7/Hietaniemen_merkittavia_vainajia.pdf. Läst 12 juli 2016.
Vidare läsning
- Norrback Märtha, red (1996). Finlands historia. 3. Esbo: Schildt. Libris 1488990. ISBN 951-50-0730-5
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör E.N. Setälä.- Emil Nestor Setälä på Books and Writers (engelska)
- E.N. Setälä i 375 humanister 21.2.2015, humanistiska fakulteten vid Helsingfors universitet
- ”Setälä, Emil Nestor”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-4088-1416928956694
| ||||||||||||||||||||||||||||
|
Media som används på denna webbplats
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Postage stamp depicting Finnish linguist and statesman E. N. Setälä (Eemil Nestor Setälä)
Эемил Сетяля, министр иностранных дел Финляндии