E-lok och E2-lok
E och E2 | |
Skånska Järnvägars E2 979 vid Brösarps station | |
Fordonstyp | Överhettarånglok |
---|---|
Tillverkningsår | 1907–1920 |
Ombyggnadssår | 1935–1951 |
Byggt antal | 134 st (E) |
Ombyggt antal | 90 st (→E2) |
Tillverkare | Nohab, Motala Verkstad, Nya AB Atlas, Vagn och Maskinfabriken i Falun |
Axelföljd | D-3 (E) 1'D-3 (E2) |
Drivhjulsdiameter | 1 388 mm |
Drivmedel | kol |
Transmission | koppelstång |
Största tillåtna hastighet | 65 km/h (E) 70 km/h (E2) |
Startdragkraft | 88 kN |
Tjänstevikt | 50 ton (E2) 57,5 ton (E2) |
Operatörer | Statens Järnvägar, Ostkustbanan, Kalmar Järnvägar, Sävsjöström-Nässjö Järnväg |
Mellan 1907 och 1920 levererades 131 ånglok littera E till Statens Järnvägar, 2 till Kalmar Järnvägar samt 1 till Sävsjöström - Nässjö Järnväg. Tillverkningen lades på de stora verkstäderna Nya AB Atlas (Atlas) i Stockholm, Nydqvist & Holm AB (Nohab) i Trollhättan, Vagn och Maskinfabriken i Falun (VMF) och AB Motala Verkstad.
I och med ökningen av trafikmängden och tåglängderna i Norrland behövdes en ersättare för de lok, littera K och L, som i huvudsak utförde detta arbete. Axeltrycket på T-loken, som började levereras 1899, var för högt för de norrländska spåren, och därför utvecklade man E-loken. Dessa fick fyra drivande axlar och saknade löpaxlar för att få all tyngd på drivhjulen. Axeltrycket blev 12,5 ton per axel. De två cylindrarna placerades innanför ramverket och pannorna byggdes med överhettare. Loken levererades med treaxliga tendrar.
14 lok såldes till Ostkustbanan under senare delen av 1920-talet. Dessa lok återkom dock till SJ 1933 när OKB förstatligades. Mellan 1935 och 1951 ombyggdes 90 av loken med en löpaxel framför drivhjulen, och ny littera E2. Ångpannan flyttades då också längre fram i ramverket, detta för att förbättra lokens gång och för att kunna höja lokens hastighet. Denna ökades genom ombyggnaden från 65 till 70 km/h. Ett antal lok försågs också med fyraxliga tendrar för ökad räckvidd. De sista E- och E2-loken togs ur trafik 1972. I ångloksepokens slutskede ställdes ett större antal lok undan i beredskapsreserv.
Ett större antal lok är alltjämt bevarade hos museer och veterantågsföreningar.
Notera
Ytterligare en loktyp med littera E har funnits vid Statens Järnvägar. Det var två lok tillverkade i Tyskland 1873. Dessa fick ny littera De 1898.
Lokbilder
- SJ E 900. Tillverkat 1909 av Nohab för SJ. Loket slopades 1972 och överlämnades till Sveriges Järnvägsmuseum. SJ E 900 var det för loket av denna typ som tillverkades.
- KJ E 16. Tillverkat 1917 för Kalmar Järnvägar av Motala verkstad. Köpt 1940 av SJ och omlittererat till SJ E 1536. Omlittererat 1943 till SJ E5 1536. Loket slopades 1970 och skrotades i Vislanda 1971.
Tillverkade lok samt ombyggnader och överlåtelser
Källor
- Statens Järnvägar 1906–1931 Kungliga Järnvägsstyrelsen, 1931
- Normalspåriga ånglok vid statens järnvägar Diehl, Fjeld och Nilsson, 1973
- Bevarandeplan för järnvägsfordon Sveriges Järnvägsmuseum, 2004
- ”Förteckning över tillverkade E-lok, www.svenska-lok.se”. http://www.svenska-lok.se/damp.php?s=19&litra=E&typenr=2. Läst 20 maj 2017.
- ”Fordonslista ånglok Sveriges Järnvägsmuseum”. http://www.trafikverket.se/contentassets/45103634e7ee452b959ca78564518a49/fordonslista_anglok.pdf. Läst 20 maj 2017.
- ”Lokinformation www.veteranjarnvagen.se”. http://www.veteranjarnvagen.se/angloksinfo.php?anglok=8. Läst 20 maj 2017.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör E-lok och E2-lok.
- E-loken på Svenska-lok.se
- E2-loken på Svenska-lok.se
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Pimvantend, Licens: CC BY-SA 3.0
i ArbetSam:s databas.
Författare/Upphovsman: Sven Ove Lundberg, Licens: CC BY-SA 4.0
Statens Järnvägar, SJ E 1074 med godståg.
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
FSVJ - Oxelösunds Järnvägsmuseum, godstågslokomotiv nr 901 från 1907
Författare/Upphovsman: unknown, Licens: CC0
Statens Järnvägar, SJ E 902 under TV-inspelning av Bombi Bitt och jag
La locomotive 909, moteur principal du Train à vapeur Hull-Chelsea-Wakefield, placé sur la table tournante.
Författare/Upphovsman: Hans Eriksson, Licens: CC BY-SA 4.0
Statens Järnvägar, SJ E2 987
Författare/Upphovsman: Fotograf: Frederik Tellerup, Licens: CC BY-SA 2.5
Ånglok typ E. Loktypen byggdes mellan 1907 och 1920.
Författare/Upphovsman: Fotograf okänd, Licens: CC BY-SA 4.0
Statens Järnvägar, SJ Rc2 1033. SJ E 1042. Jönköpings station. Invigning av Jönköpings godsterminal.
Författare/Upphovsman: Okänd , Licens: Attribution
SJ E 900 tillverkat 1909 av Nohab för SJ
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Oxelösunds Järnvägsmuseum, Ångloket Littera E2 nummer 954 (1908)
Författare/Upphovsman: Okänd , Licens: Attribution
KJ E 16 tillverkat 1917 för KJ av Motala verkstad. Köpt 1940 av SJ och omlittererat till SJ E 1536. Omlittererat 1943 till SJ E5 1536.
Författare/Upphovsman: Wassen, Licens: CC BY-SA 3.0
Ångloket E2 1072 fd E 1072 Falun 118/1910 i High Chapparal 30.07.2009
Författare/Upphovsman: Jasper K, Licens: CC BY-SA 3.0
Stoomlocomotief SJ E 1090 (1911) ZLSM
Författare/Upphovsman: Jvdveldt, Licens: CC BY-SA 3.0
Stoomlocomotief E2 1040 van de Zuid-Limburgse Stoomtrein Maatschappij met trein in Simpelveld
Författare/Upphovsman: Eric Sjöqvist, Licens: CC BY 4.0
Reparation av ånglok på CV, 1949
Författare/Upphovsman: Okänd , Licens: Attribution
SJ E 984 tillverkat 1909 av VMF
Författare/Upphovsman: Sven Thelberg, Licens: CC BY-SA 4.0
Text på omslag: "Stallförman John Lindstedt sköter vändskivan i lokstallet i Långsele. -60tal"
Författare/Upphovsman: Sven Thelberg, Licens: CC BY-SA 4.0
Gruslastning i Gårdnäs grusgrop. Statens Järnvägar, SJ E2 933.
Författare/Upphovsman: Smiley.toerist, Licens: CC BY-SA 4.0
SJ E 952. Tillverkat av Nydqvist & Holm AB - Bofors-Nohab AB, Trollhättan, Sverige 1908.
Författare/Upphovsman: Pimvantend, Licens: CC BY 3.0
Steam locomotive at Gyttorp